Det är rätt tydligt att 1930-talet är och förblir det gyllene årtiondet inom herrmodet. Då fanns det klara och tydliga etikettregler gällande klädseln för de flesta sammanhang och inget tillfälle under dagen var för oviktigt för att inte hitta orsaker till att klä upp sig. Dessutom kunde männen använda hattar av alla olika varianter utan att verka alltför pretentiös hos omgivningen.
Även om herrmodet har förändrats radikalt genom åren och blivit alltmer avslappnat i de flesta sammanhang gäller ännu idag många av de etikettregler och klädkoder som under 1900-talet första hälft, kanske framförallt i formella sammanhang. Det kan därför vara lärorikt och framförallt inspirerande att ta sig en titt på vad en av de ledande tidsskrifterna gällande etikett på 1930-talet i Sverige, Husmodern, hade att säga om klädkoderna vid denna tidsera.
Klassiskt herrmode av idag
Även inom klassiskt, formellt herrmode finns trender trots att det finns de som påstår annat. Under de senaste åren har vi bland annat kunnat se många detaljer som kom starkt under 1930-talet. Hit hörde bland annat högre midjor med dubbla frontveck, dubbelknäppta kavajer med vaddering i axlarna för att främja den manliga figuren. Vad få tänker på är att också den okonstruerade kavajen härstammar från 1930-talet då Cesare Attolini introducerade denna på modescenen.
Gällande silhuetten så blev denna aningen lösare i jämförelse med 1920-talet. Även om vi även nu ser en återgång till en mer klassisk silhuett på kostymerna har vi ännu en bit kvar till 1930-talet på den punkten.
1930-talets herrmode
Som vi kan se nedan använde man sig i vissa sammanhang av lite andra typer av ord för att beskriva klädesplagg under 1930-talet. Kavajkostym blev ett allmänt vedertaget uttryck för att beskriva en helt vanlig kostym under 1920-talet.
I övrigt är det ändå många saker som är oförändrad gällande den formella klädetiketten. Största skillnaderna är väl i hur väl vi numera tillämpar dessa etikettregler. Under 1930-talet förväntades mannen känna till etikettreglerna för hur man klädde sig, medan detta numera verkar vara en mer sällsynt förmåga.
Det är bland fritidsplaggen som den största förändringen skett. När vi numera har så många funktionsplagg i mer ändamålsenliga material kan etikettreglerna gällande sport och fritid anses mer förlegade.
Avsnittet nedan gällande herrars klädsel är hämtat från kapitel 29 som går under namnet ”Vad skall jag ha på mig?” i handboken Etikett och god ton II från 1933. Bilderna är från magasinet Apparel Arts från år 1934.
Magasinet Apparel Arts grundades 1931 och var till en början främst ämnad för grossister och detaljhandel inom klädbranschen. Magasinet blev dock snabbt populärt även bland privatkunder, som ofta tog med sig tidningarna från detaljisterna och det var också det som sporrade till lanseringen av magasinet Esquire några år senare.
HERRAR OCH KLÄDER
Från Etikett och god ton II år 1933.
Även herrarnas garderob består som sagt av fem klädtyper: kulört kavaj, blå kavaj, jacquette, smoking och frack.
En herre bär kulört kavaj i sitt arbete, och på bjudningar i vardagslag (men ej på bjudningar där »kavaj» angives som dräkt), på mindre teatrar, biosupéer, med ett ord där damer ha vardagsklänning. Till denna kostym bär han i arbete och på bjudningar kulört skjorta med mjuka manschetter och krage och bruna skor med strumpor, passande till kostymen, och kulört slips.
Blå kavaj är en allroundkostym. Den bäres på de bjudningar, då det står angivet »kavaj», på teater, konsert, restaurang, över huvud taget vid de tillfällen, då hans dam bär mellan- eller söndagsklänning. I undantagsfall kan hon dock ha middagsklänning. Har man ej jacquette, använder man i stället blå kavaj, ja, denna ersätter också smoking i en del fall. Så kan den t. ex. användas i stället för smoking vid konfirmation, och under sommaren står den överhuvud taget i smokingklass, även vid tillfällen, där annars smoking vore självskriven och där damerna bära »smoking»-klänningar.
Är den blå kavajkostymen arbetsdräkt, bär man till densamma kulört skjorta (som ju alltid har mjuk krage och manschetter), kulört slips ooh svarta skor. På bjudningar bär man mjuk vit skjorta, stärkt krage, men man kan också ha blå skjorta och vit dubbelvikt krage. I båda fallen valfri slips, svarta lackskor och mörkmönstrade strumpor.
Jacquette bäres vid luncher, kapplöpningar, vernissager, förmiddags- och tebröllop, konfirmation, dop, högtidligare visiter (uppvaktningar) och är enbart förmiddagsdräkt. Till den användes svarta lackskor, svarta strumpor, svart slips eller svart slips med svagt mönster i grått eller vitt.
En släkting till jacquetten är citydressen, som med randiga byxor är förmiddagsdräkt, med svarta kvällsdräkt och då likvärdig med blå kavaj.
Smoking är enbart kvällsplagg. Till den bäres alltid svart halsduk (fluga) och (vanligast) svart väst, stärkskjorta med stärkt krage, svarta lackskor, svarta silkesstrumpor. Den bäres dock i två fall på förmiddagen: när man konfirmeras och vid studentexamen.
Smoking bäres på teater, restauranger med dans, middagar och supéer (då »smoking» står skrivet på bjudningskortet), finare kavajskutt och f. ö. där en dam bär middagsklänning.
Fracken bäres då på bjudningskortet står »högtidsdräkt» (»frack») eller intet angivande alls om klädsel. Då underförstås frack. Frack är självfallen vid stora fester, bröllop, galaföreställningar, men användes ej, som förr i världen, bara därför, att man första gången är gäst i ett hem.
Vid ett par tillfällen kan den användas på förmiddagen: vid audienser och begravningar. Däremot ej vid förmiddagsbröllop. Till frack bäres vit halsduk, vit väst, stärkskjorta, stärkt krage, svarta lackskor, svarta silkesstrumpor (se också Begravning).
De nyssnämnda fem dräkttyperna äro avsedda för höst, vinter, vår. Under sommaren gälla delvis andra regler. Så ersätter då, som vi redan nämnt, blå kavajkostym merendels smoking. Det vill säga, är man bjuden på en fest, där smoking angives som klädsel, skall man också taga detta plagg.
Till blå kavaj bäres ofta vita byxor med vita skor. Egentligen är detta en förmiddagsdräkt. Men på en del badorter och platser bär man vita byxor hela dagen och då tar man seden dit man kommer.
I stället för vita byxor kan man också ha s. k. oxfordbags, grå flanellbyxor, med bruna skor och kulört skjorta. Det är ett typiskt sommarförmiddagsplagg — men användes mångenstädes hela dagen. Man ser också hela kostymer i grå flanell.
I stället för skjorta bär man särskilt utomlands kulörta tröjor med vidsittande krage och (ofta) halvlånga ärmar. Tröjorna stickas vanligen ned i byxorna, men de kunna också dragas ned utanpå dem. Bär man skjorta eller tröja utan väst och kavaj, fasthållas byxorna av ett smalt läderskärp i byxornas färg, som träs igenom slåar i byxlinningen.
Utom de ovan nämnda plaggen för vinter och sommar har den friluftsälskande Adam även ofta en sportkostym, som består av plusfours, slipover (ev. pullover) och kavaj. När det är kallare skinntröja. Som huvudbonad mjuk hatt eller mössa, helst i kostymtyget. Skodon efter årstiden.
Denna dräkt kan en herre använda vid nästan all sport, till golf, men då med speciella skodon, till skidåkning, vanlig skridskoåkning o. s. v. Dock kan han vid dessa tillfällen ej använda mjuk hatt utan mössa.
Sedan finns det ju olika dräkter för olika sport. Den blå dräkten för skidåkning, åtsittande byxor för konståkning på skridskor o. s. v. Till tennis vita byxor, vit tröja eller skjorta och vit pullover, vita gummiskor: till segling långa vita tennisbyxor och vita gummiskor, eller oxfordbags med vita gummiskor och basker o. s. v. Till ridning: svart eller gråmelerad ridrock (ev. trenchcoat, under vilken man på vintern kan ha sweater), svart eller rutig väst, plommonstop (ev. svart jockeymössa), ridbyxor (breaches) i svart, beige, brunt eller svart och vitt rutigt tyg, svarta eller bruna stövlar (det förra alltid till svart eller gråmelerad ridrock), mjuk krage med vit halsduk eller slips, vita eller svinlädershandskar.
Obs. att bruna skor aldrig användas till mörka (blå, svarta) eller grå kavajkostymer.
Ett ord om näsduken! Till kulört kavaj kan man ha en fantasinäsduk i bröstfickan, till mörk kavaj alltid vit näsduk. Till smoking och frack naturligtvis också vit näsduk, som dock ej bäres synligt.
När bära herrar handskar? Utomhus när det är kallt! Tjockare och mindre tjocka, ofta ljusa tvätthandskar, som bäras oknäppta med skaftet nonchalant nedvikt. Sommartid bära få svenskar handskar.
På baler ha herrar ibland glacéhandskar men sätta på dem först då de bjuda upp.
Vad ytterplaggen beträffar så bäres till smoking och frack svart eller gråmelerad ytterrock (ev. päls) och ogärna ulster (burberry).
Och så till hattarna! Hög hatt bör användas när man har frack (alltså ej bara vid bröllop och begravning). På uppvaktningar, kapplöpningar m. m., kan den användas till förmiddagsdräkt. Yngre herrar bära chapeauclaque som nu för tiden lämnas kvar i tamburen.
Till smoking bär man svart hatt, d. v. s. antingen stop, mjuk svart hatt eller chapeauclaque. Men man kan varken bära vanlig hög hatt eller chapeauclaque, om man ej har päls eller svart eller gråmelerad ytterrock. Bär man utanpå fracken ulster eller burberry, får man använda hård låg hatt, d. v. s. stop.
Till blå kavaj bär man på kvällen stop eller mjuk svart hatt, till kulört kavaj mjuk hatt.
På dagen bär man efter behag stop eller mjuk hatt till mörk överrock, till ulster (burberry, trenchcoat) endast mjuk hatt. Till sommarbruk användes, om man bor i staden, halmhatt, mjuk hatt, stop, basker. Om man vistas vid badort (på landet) halmhatt, mjuk hatt, basker, mjuk tyghatt, men ej stop.
Studentmössa bäres från 30 april till 1 oktober.
Apropå hattar!
När avtar en herre hatten? När han hälsar, gör en artighet (t. ex. öppnar en dörr), alltid i kyrkan, vid vissa tal (se därom), när han träder in i ett rum (restaurang, konditori), på bio. Doek ej alltid i butik och aldrig i butiker av varuhustyp. Det blir också alltmer vanligt att taga av hatten vid mötande liktåg.
RESKLÄDER.
En herre behöver på resa utomlands sportdräkt, kavajkostym (ej nödvändigt blå); samt dessutom smoking på kontinenten och frack i England, om han vill leva med. På svensk badortsresa se Herrar och kläder.
Vad tar man med på en weekend.
En herre behöver ofta inte medtaga annan kostym än den han reser i, såvida inte han behöver en blå till ev. dans, där blå kostym fordras, dessutom medtar han gummiskor, vita byxor till segling, tennis, en skjorta till ombyte, sweater eller pullover. En dam tar med en klänning utom resdräkten, men hurudan den klänningen är, beror på de uppgifter som värdinnan lämnar, dessutom ev. tennis, golfdräkt el. dyl.
hej!
Jag gör teaterkläder till svensk pjäs om stockholm. HUR TROR NI FÖRSTE ORDFÖRANDE OCH SEKRETERAREN SÅG UT RUNT 1930? Söker bild på kontorskläder. Mycket tackam för hjälp.