Analys av personliga egenskaper – en repetition

Hösten har alltid känts som den perfekta tidpunkten för lite självinventering. Det finns många orsaker till detta. Ofta är man tillbaka från semestern, full av energi att ta sig an nya utmaningar. Det gör också att man med ett klarare sinne kan se sin situation i det stora hela – vad finns det som jag behöver utveckla för att nå dit jag vill?

Det är ett faktum att alltför få har en målsättning gällande sina liv. När man kommer in i arbetslivet som anställd verkar det för många som att företagets målsättningar blir det samma som ens egna målsättningar. Det är dock inte bra med tanke på motivationen och den personliga utvecklingen. Det behöver alltid finnas personliga målsättningar som är utformade helt efter det liv som man själv önskar ha.

För att man inte skall glömma hur viktigt det är med en egen utvecklingsplan går vi här över till att repetera vissa av de lärdomar som vi tidigare skrivit om i inlägget ”analys av personliga egenskaper”.

Det kan verka som en tillfällighet att vissa personer i historien nått framgång. Oftast beskriver man dessa personer som genier, precis som att de fötts med de förmågor som gjorde att de nådde så långt som de gjorde. På historielektionerna får man ju sällan någon redogörelse för de metoder som framstående personer i historien använt sig av för att nå sina målsättningar.

[pullquote]

Men of genius are critical of themselves, and improve through their own self-criticism. They don’t blame the world or their rivals; they look inside themselves to discover steppingstones.

– Dr. Donald A. Laird

[/pullquote]

När man dock kollar lite närmare finner man att de flesta faktiskt haft väldigt detaljerade planer över sina liv, med personligt utformade regler över hur man önskade leva. I boken The Technique of Personal Analysis  av Dr. Donald A. Laird från år 1945, hittar man många intressanta historier över hur olika historiskt kända personer gick tillväga när man utformade sina självutvecklingsplaner. Denna bok är en av de bästa som skrivits i ämnet och det finns säkert orsak att återkomma till denna bok och dess metoder för personlighetsanalys inom kort.

En person som använde sig av personligt utformade regler i sitt liv var USA:s första president George Washington (1732-1799). Redan vid 13 års ålder skrev han en publikation med namnet Rules of Civility and Decent Behaviour in Company and Conversation.

I boken finns 110 regler gällande önskvärt beteende och uppförande i olika situationer, i allt från hur man klär sig, äter och samtalar med människor på ett riktigt sätt. Det är ingen tvekan om att dessa regler följde som en ledstjärna genom resten av hans liv. Att på detta inför sig själv klargöra vilka principer man vill leva efter påverkar med stor sannolikhet ens beteende i de flesta situationer. Något att tänka på – speciellt i en värld fylld av informationsöverflöd.

Nedan är de 9 första reglerna i publikationen. Resten kan man läsa boken som finns i sin helhet under bilden och som publicerades år 1890.

Här är boken The Technique of Personal Analysis från år 1945 i sin helhet. Helt klar den bästa boken jag läst i ämnet och en bok att återkomma till inom kort. Här finns många nyttiga exempel samt övningar för att göra personlighetsanalyser.

Jag brukar ta upp Benjamin Franklin och hans metoder här på Gentlemannaguiden som ett inspirerande sätt att jobba med sin personlighetsutveckling. Benjamin Franklin utarbetade ett personligt utvecklingsprogram med regler för levernet, i hans fall vid 20 års ålder. Detta har vi skrivit om åtskilliga gånger här på Gentlemannaguiden, så om det är bekant är det bara att hoppa över detta.

the daily routines of Benjamin Franklin

I biografin om hans liv finns hans dagsrutiner dokumenterade. Det kan verka som en parentes i sammanhanget att ha strikta rutiner att leva efter. Vad är det egentligen för skillnad när man gör sakerna, så länge de blir gjorda? De senaste åren har dock allt fler forskare poängterat hur viktigt det är med rutiner som följer ett visst mönster med tanke på välmåendet. Det är också viktigt att man anpassar dessa rutiner efter hur ens egen kropp fungerar. Sedan skall man heller inte underskatta de fasta rutinerna inverkan på ordningssinnet. Speciellt i ett kreativt arbete kan de fasta rutinerna vara en av de få saker som gör att får ordning i livet. I många fall överskattar man nämligen inspirationens inverkan på produktiviteten. I de flesta fall handlar det om att sätta sig ner och jobba – sedan följer ofta inspirationen som en del i den kreativa processen.

Då det gällde Benjamin Franklins livsregler som han alltså gjorde upp vid 20 års ålder, var avsikten med dessa att klargöra principerna för att kontinuerligt kunna utvecklas och för att kunna nå sina ambitioner i livet. Det yttersta målet med detta var enligt Franklin att uppnå moralisk perfektion (moral perfection). Det första steget för Franklin var att utveckla och förbinda sig till ett personligt utvecklingsprogram som bestod av 13 så kallade dygder som han eftersträvade i sitt liv. Dessa dygder var följande:

Utifrån dessa gjorde Franklin sedan upp ett schema med dygderna radvis uppräknade och med veckodagarna i kolumnerna. Han hade med sig schemat varje dag och följde dagligen upp sina framsteg. För varje dygd som han bröt mot lade han till en stjärna i sitt schema. Målsättningen för Franklin var att bibehålla schemat så rent som möjligt och minimera antalet prickar i protokollet. Det indikerade ett rent liv utan laster.

Detta var en liten repetition på hur man kan gå tillväga för att planera sitt liv. Det finns inget bättre eller sämre sätt att göra detta på. Det viktigaste är att man hittar sina egna sätt att göra detta på, med metoder som man själv inspireras av. Det viktigaste är att man för sig själv klargör sina principer som man vill leva efter och sedan utarbetar målsättningar att jobba för.

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *