Boktipset: Att se världen – Svensk fotografi under 175 år

Idag tipsar vi om en fantastisk bok som dessutom finns att läsa helt gratis (!) på följande länk. Det handlar om boken Att se världen. Svensk fotografi under 175 år skriven av fotohistoriker Björn Axel Johansson-, och utgiven av Tekniska museet. I samband med boksläpp pågår Tekniska museets utställning ”Att se världen – den fotograferande människan”.

Att se världen. Svensk fotografi under 175 år berättar om den teknik som bestämt vad som kunnat fotograferas, hur och av vem. För 175 år sedan spreds fotografin över världen, en dyr och svår teknik med få användare. Stegvis blev fotokonsten mer tillgänglig och numera är människan ett fotograferande släkte och kameran allas egendom.

Boken berättar också om de tekniska stegen i fotografins utveckling och de människor och livsöden som dokumenterats. Från silver och koppar till våtplåt, torrplåt och så småningom böjlig rullfilm, uppfinningarna var många och fotografin fick snabbt ett brett användningsområde långt bortom det populära porträttet. Inte minst det medicinska fotot och uppfinningen av den för ögat osynliga röntgenstrålen, som revolutionerade medicinen genom skugglika bilder av människans inre.

Stativburna bälgkameror som Drottning Victoria, då kronprinsessa, fotade med under sina resor i Egypten i början av 1890-talet. De två kamerorna ingår i Tekniska museets samlingar. Foto: Emma Fredriksson
Flickor på fartyg poserande för två kvinnliga fotografer. Foto: Kronprinsessan Victoria

Att se världen. Svensk fotografi under 175 år gör nedslag i vårt fotohistoriska kulturarv, är rikt illustrerad och bygger på museets omfattande samlingar av fotoutrustning, bilder och dokument. Författare är Björn Axel Johansson, museets fotohistoriske rådgivare.

Förutom berättelser om den fototekniska utvecklingen, svensk fotoindustri och handel uppmärksammas bl.a. en rad vetenskapliga områden där fotografin varit en viktig stödteknik, exempelvis medicin, astronomi och arkeologi. Andra verksamhetsfält där fotokonsten haft en given plats är press-, flyg- och undervattensfoto.

Röntgenapparat som tandläkare Hans Roll i Stockholm använde från 1939 till 2011. Foto: Emma Fredriksson
En av de första röntgenbilderna i Sverige visar professor Palmérs vänstra hand med tjocka vigselringar. Bilden togs i februari 1896 av fil. lic. Nils Strindberg. Foto: Nils Strindberg

Om författaren

Fotohistoriker Björn Axel Johansson har tidigare varit rådgivare vid Bernadottebiblioteket på Stockholms slott, hos fotograf Lennart Nilsson och är nu verksam vid Tekniska museet i Stockholm. Han har tidigare publicerat en rad fotohistoriska arbeten, bland annat De första fotograferna (2005), Stora boken om familjebilder (2010) och Resan till Egypten/Drottning Victorias fotografiska liv (2012) samt ett större antal artiklar.

Sedan 1800-talet har det funnits ett stort antal typer spionkameror som t ex sett ut som en bok, en teaterkikare eller som på bilden, ett fickur. Foto: Truls Nord
Fotopionjären Rosalie Sjöman etablerade sig i Stockholm på 1860-talet. Hon var under ett par årtionden en av stadens mer framträdande fotografer, tekniskt skicklig och även framgångsrik affärskvinna med ett tiotal anställda i sin ateljé. En specialitet var kolorerade fotografier i stora format. En av de som besökte Rosalie Sjömans ateljé var skådespelaren Siri von Essen, maka till August Strindberg. Fotografiet togs omkring 1880. Foto: Emma Fredriksson
Leksakskameran Empire – Baby skänkt till Tekniska museet av Masoud Emadén som samlat på sig leksakskameror i mer än 30 år under resor och på auktioner. Foto: Anna Gerdén
Leksakskamera Fisher – Price skänkt till Tekniska museet av Masoud Emadén som samlat på sig leksakskameror i mer än 30 år under resor och på auktioner. Foto: Anna Gerdén
Andrées polarexpedition 1897. Luftfärden slutade på isen den 14 juli. Strax efter landningen avbildade expeditionens fotograf Nils Strindberg ännu en gasfylld ballong. Foto: Nils Strindberg

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *