Går det att lära sig något av historien?

Varför är det så att människan aldrig verkar lära sig något av historien? Delvis har det naturligtvis att göra med människans natur och vårt inbyggda behov av att följa strömmen. De flesta av oss har ett stort behov av bekräftelse för våra tankar och idéer, något som vi belyste i en artikel om att våga gå sin egen väg i livet förra veckan.

Rädslan att begå misstag och framförallt girigheten får oss ofta att agera bortom förnuftets gränser. Vi är så rädda att gå miste om något att vi hellre tar risken att gå med i riskabla projekt trots att varningslamporna i många fall blinkar med full styrka. Detta trots att det bevisligen är de som går sin egen väg som har de största möjligheterna att plocka hem de största vinsterna.

Det som vi i första hand har i åtanke är aktie- och bostadsmarknaden som de ser ut idag, men samma visdomar kan tillämpas på många områden i livet. Våra mänskliga brister gör att vi sällan lär oss av det som i efterhand kan te sig som självklarheter.

En läxa från historien

Om vi går in på finansmarknaden och kanske främst aktiemarknaden finns det massvis med böcker som skildrar olika spektakulära krascher i världshistorien. En av dessa är den svenska klassikern Tradingguiden av Jonas Bernhardsson. I denna går Bernhardsson närmare in på allt från den holländska tulpanhysterin på 1600-talet, The South Sea Bubble på 1700-talet till den svarta måndagen 1987 och IT-bubblan 1999-2000.

Det som man framförallt lär sig utifrån detta är att vi alla har ett ytterst kort minne och att varje generation behöver lära sig sina egna läxor. För att ta ett exempel kan man nämna en text ur affärstidningens Forbes från juni 1929:

”For the last five years we have been in a New Industrial Era in this country. We are making progress industrially and economically not even by leaps and bounds, but on a perfectly heroic scale.”

Fyra månader senare kollapsade den amerikanska aktiemarknaden och lite senare också världsekonomin. Ett annat exempel är välkända Michael Porter de ord som han uttalade på ett seminarium i Stockholm 1999, tolv månader innan IT-bubblan skulle brisera:

”The new economy does not function by a new set of rules. In fact, it shows pretty much the same characteristics as most growth industries do.”

Historien upprepar sig

Genom världshistorien har det alltså alltid funnits en övertro på allt nytt och det som man kallar Den nya ekonomin. Framförallt har det alltid funnits en övertro på ny teknik och det som denna för med sig. I en tid där tekniken i en allt mer accelererande takt styrt utvecklingen kan väl inte samma lagar som förut gälla angående utbud och efterfrågan samt företagsvärdering?

Enligt Bernhardsson bör vi ständigt hålla händelserna från tulpanlökarnas Holland eller bösskrascherna från 1929 och 1987 i färskt minne för att undvika spekulationsbubblor. Då kommer vi alltid att ha en liten gnagande oro i magen som gör så att bubblorna inte så lätt tar fart. Problemet är bara att massornas galenskap är oförutsägbar och att varje bubbla skiljer sig tillräckligt mycket från de föregående för att vi skall undvika att se varningssignalerna.

[pullquote]

History Does Not Repeat Itself, But It Rhymes.

– Mark Twain

[/pullquote]

Ett av de mer tydliga exemplen på detta är den situation som vi befinner oss i idag. Enligt alla konstens regler är vi nu historiskt sett i en bubbla i de flesta tillgångsklasser, i allt från fastigheter, obligationer till aktier. Då har vi inte ens nämnt kryptovalutor som Bitcoin i sammanhanget.

Kalaset på kredit fortsätter

Det som försvårar läget är att vi aldrig tidigare upplevt en situation där centralbankerna under de senaste 10 åren i gemensam manöver översköljt marknaderna med billiga krediter i form av det som kallas kvantitativa lättnader.

Detta i kombination historiskt låga räntor har skapat enorma bubblor i de flesta tillgångsslag och brist på alternativ för placeraren. Om man vill ha någon form av avkastning på sitt kapital har man blivit tvungen att kasta sig in i detta gigantiska ”Ponzi-schema” som numera liknar mer ett pyramidspel än en aktiemarknad som baserar sig på fundamenta vid företagsvärdering.

Att många företag under senare år använt sig att de artificiellt låga räntorna för återköp av egna aktier har även gjort att det blivit svårt att värdera företagen. Att företagsledningen har bonusprogram baserat på aktiekursen skall inte underskattas i sammanhanget. Den mänskliga girigheten gör sig alltså även påmind här, ofta på bekostnad av långsiktig och hållbar utveckling för företaget. Det låga intresset för nyinvesteringar och forskning och utveckling är ett ytterligare tecken på att så är fallet.

Det är INTE annorlunda nu

Detta var endast ett litet ”ytskrap” på ett väldigt komplicerat ämne. Det finns enormt mycket vi kunde skriva om då det gäller ekonomiska (miss)förhållanden i dagens läge. Man kunde skriva en hel bok om hur skulderna eskalerat i hela världen och hur utveckligen på aktiemarknaden närmast perfekt följer mängden kvantitativa lättnader som använts för att få världsekonomin på fötter… med klent resultat.

Vi nöjer oss dock med att säga att det nu kan finnas all orsak att hålla ögonen öppna och försöka ta lärdomar av historien och det som man kallar ”massornas galenskap”. Man brukar säga att det finns några tecken att uppmärksamma att en krasch kan vara nära. Bland dessa är klassikern att taxichauffören börjar dela med sig av sina bästa aktietips. Andra är vansinnigt höga P/E-tal och att tidningar som normalt inte skriver om skriver om investeringar helt plötsligt gör reportage om människor som lyckats med sina placeringar.

Det som framförallt får oss att reagera är när det bland allmänheten nu verkar finnas en övertro på att allt nu är annorlunda på marknaden. Det som delvis kan ha orsakat denna missuppfattning är att många nuförtiden tror att en marknadskrasch är det som vi upplevde i början och i slutet av förra året. ”Marknadskrascher” som återhämtade sig lika snabbt eller snabbare än de kom. I dessa fall lönade det sig verkligen att ”köpa dippen” och hålla sig med full styrka kvar på aktiemarknaden.

Sammanfattning

Eftersom det nu är nästan 10 år sedan den senaste riktiga kraschen har vi nu en hel generation av hungriga risktagare som är redo att göra allt i jakten på snabba vinster.

Tyvärr finns det dock ingen som kan förutspå framtiden och framförallt inte marknadskrascher. Det enda man kan göra är att försöka läsa varningssignalerna och på bästa sätt förbereda sig på olika scenarier. På tal om varningssignaler finns det faktiskt gott om dessa i min omgivning för tillfället.

Personer som inte varit ett dugg intresserad av det som jag haft att säga om placeringar de senaste 5 åren har helt plötsligt börjat höra av sig för att ställa frågor om bra placeringar i dagsläget. Personer i omgivningen använder termer som ”att investera i Bitcoin” och ”investera i bostadsmarknaden”. Detta trots att dessa personer sannolikt är mer intresserade av snabba klipp än av att göra en grundlig analys av kommande kassaflöden.

Själva ordet ”investering” är för mig synonymt med långsiktiga placeringar där värdeökningen faktiskt kommer i andra hand. Allt annat är spekulation. En tidlös visdom att hålla i minnet oavsett vilken tid vi än lever i.

Rekommenderad läsning gällande nuläget:

Signs of Distress – Chris Martenson, Peak Prosperity

If Some People Do It, Nothing Bad Happens, But If Everyone Does It, All Hell Breaks Loose – Jared Dillian, Mauldin Economics.

En liten julsaga om ett samhälle i kris – Andreas Cervenka, SvD

The New Socialism of Fools – J. Bradford DeLong, Project Syndicate

Markets Don’t Crash from All-Time Highs – Charlie Bilello, Pension Partners