Igår började årets upplaga av Royal Ascot – ett evenemang som pågår ända fram till lördag. Det är få ”idrottsevenemang” som innehar samma anor och som är lika traditionsbundna som Ascot. Ascot Racecourse grundades redan år 1711 av Drottning Anna av Storbritannien och varje år har den brittiska kungafamiljen som tradition att närvara vid detta evenemang.
Det som gör evenemanget ytterligare lite speciellt är att det finns få andra tillfällen numera där cylinderhatten är en del av klädetiketten, som vi även konstaterade tidigare i inlägget om Gentlemannens bortglömda accessoarer – hatten.
De som är nyfiken att lära sig mer om Royal Ascot och dess historia kan jag rekommendera boken Royal Ascot its history & its Associations från år 1902, som finns att läsa i sin helhet på länken.
Nedan är ytterligare lite historiska återblickar från Royal Ascot i form av en video där man förevisar ”The Royal Procession”, alltså det kungliga följet som närvarar varje år på evenemanget.
Etikettreglerna för de kläder man skall bära på Royal Ascot är alltså väldigt strikta och traditionsbundna. Varje år släpps en stilguide inför evenemanget. För de personer som närvarar i närheten av kungafamiljen och som alltså hör till gruppen Royal Enclosure är det svart eller grå jackett med väst innanför som gäller, en klädsel som på engelska kallas Morning Dress. För gentlemän som rör sig i följande grupp, i Queen Anne Enclosure är det kostym och slips som gäller. Övriga deltagare har friare klädsel, men man uppmanas att använda städad klädsel, utan synliga märken på sina kläder.
Nedan är en video över klädetiketten på årets upplaga av Royal Ascot.
Ett av flera fina fickur som Tissot lanserat på senare år. Det finns ingen formell klädkod i Sverige som heter jackett och därför kan det också vara lite knepigt att veta vad som är etiketten gällande armbandsur. Som bekant bär man inte armbandsur till frack och eftersom jacketten är förmiddagens högtidsdräkt borde det samma gälla här. Utseendemässigt finns även väldigt många likheter med fracken, vilket gör att man i brist på andra riktlinjer troligen inte begår något större etikettbrott genom att använda sig av ett fickur till jacketten. Man kan läsa mer om fickuret på denna länk.
En riktig kunglig doft hör till ett evenemang som Royal Ascot. Från anrika parfymhuset Creed kommer Royal Mayfair EdP som är en doft med genomgående friska och lyxiga noter. År 1936 gav Hertigen av Windsor, kung Edward VIII, Creed i uppdrag att skapa en parfym exklusivt för honom. 2015 lanserades Royal Mayfair till allmänheten som en nytolkning av denna doft.
Huset Bollinger har en långvarig tradition som hovleverantör till det brittiska hovet sedan 1884. Därför är det naturligt att Bollinger även är den champagne som serveras varje år på Royal Ascot.
Den 20 april var det Sverigepremiär för den nya årgången av Bollinger R.D. när årgång 2004 lanserades på marknaden. En lansering av R.D. är alltid unikt, inte bara för att det är ett av Madame Lily Bollingers många bidrag till huset utan också för det hantverk som krävs för att producera ett sådant unikt vin.
Bollinger R.D. är ett unikt vin som skapat en helt egen kategori, det är förvisso en prestigecuvée men inte i en spektakulär specialflaska, allt satsas på innehållets kvalitet och stil. R.D. är ett av Madame Lily Bollingers många bidrag till huset och lanserades första gången 1967, då i den högklassiga och mycket lagringsdugliga årgången 1952. Den R.D. 2004 som nu lanseras drygt 50 år senare är i allra högsta grad en värdig medlem i den förhållandevis korta raden av R.D.-årgångar, det är faktiskt bara 25 årgångar som sedan 1952 befunnits värdiga att bli en R.D.
Produktionen är mycket begränsad – Bollinger står för ungefär en procent av volymen i Champagne och R.D. utgör ungefär en procent av Bollingers produktion. R.D. står för ”Recently Disgorged” vilket innebär att vinet lagras länge, ofta ett drygt decennium, på sin jästfällning och degorgeras, skiljs från jästen, strax innan de lämnar huset. Den långa tidens kontakt med jästen ger en unik karaktär med massor av rostat bröd, brioche och ibland en ton av skogssvamp och multna löv. Degorgeringsdatum står alltid angivet på baksidesetiketten så att man kan se exakt hur länge varje enskild flaska lagrats.
De årgångar som väljs ut har alla kvalitet och koncentration men också den höga syra som krävs för att leva och utvecklas under mer än tio år i Bollingers källare. Årgång 2004 i Champagne producerade just den typen av vin, året var både svalare och torrare än normalt, något som ledde till att druvorna mognade långsamt och utvecklade stor aromrikedom samtidigt som syran låg kvar på en hög nivå, något som gav en härlig friskhet åt vinet.
Årgången har en blend som är mycket typisk för R.D., 66 % Pinot Noir och 34 % Chardonnay, 16 olika byar är representerade i årets cuvée – en stor majoritet från Bollingers egna vingårdar. Som alltid för R.D. är basvinerna till 100 % jästa på ekfat, detta för ökad komplexitet men också som en vaccination mot den oxidation som vinet utsetts för under sin långa lagring.
Basvinet jäses på gamla ekfat, Bollinger har som enda Champagnehus en anställd tunnbindare som kontinuerligt renoverar faten, de äldsta är drygt 100år. Man är inte ute efter de aromer som ny ek ger, bara efter den mikrooxidation som fatjäsning ger. Varje fat provas individuellt innan det får ingå i den slutliga blenden. Lagringen sker sedan under naturkork, inte kapsyl som är det vanliga i distriktet, anledningen är att en naturkork skyddar vinet bättre under den exceptionellt långa lagringstiden och låter vinet utvecklas på ett bättre sätt. Efter avslutad lagring blir det manuell remuage, skickliga yrkesmän skakar, vrider och tiltar successivt flaskorna för att jästfällningen ska samlas precis under korken. Degorgeringen sker ”á la volée”, för hand och utan frysning av jästproppen. Varje flaska kontrolleras sedan innan den toppas upp med samma vin och en minimal dosage, Bollinger R.D. är en extra brut med en sockerhalt på bara 3g/l.