Inspiration: Skeppsgossarnas idrottsfäst

Säga vad man vill om idrottsbevakningen i media, men att den ändrat från början av förra seklet är rätt så uppenbart. Idrotten i sig har ju naturligtvis helt och hållet ändrat skepnad och utvecklats inom de flesta grenar. Det kanske mest intressanta då det gäller mediabevakningen från början av 1900-talet är ändå vad man valde att kategorisera som idrott.

I den redan nämnda publikationen Hvar 8 dag finns en imponerande bredd i rapporteringen gällande idrottsevenemang, med allt från Ballong-Automobiltäfflingar till jaktlycka runtom i landet. En annan anmärkningsvärd detalj gällande artiklarna var även hur man valde att presentera idrottarna, där yrkestitel ofta skrevs ut efter namnet och först sedan idrottsgrenen i vilken personen ifråga deltog. Något som helt var i tidens anda med tanke på att det långt in på 1900-talet faktiskt fanns förbud mot att idka idrott mot betalning. Med andra ord verkade det viktigt att påpeka att det faktiskt endast var en hobby personen idkade.

Nedan finns en artikel från den 28:e maj år 1905 i Hvar 8 dag, med rapportering från Skeppsgossarnas idrottsfäst i Karlskrona.

MANDOM, MOD…

I. Sedan i vinter ha våra duktiga skeppsgossar nere i Karlskrona varit särskildt ifriga som idrottsmän, och nyligen uppvisade de vid en offentlig idrottsfäst de vackra resultat, hvartill årets öfningar ledt. Instruktör och hufvudledare vid de i alla afseenden lyckade täflingarna har kapten Magnusson varit. Chefen för skeppsgossekåren kom.

Skeppsgossarnes idrottsfäst i Karlskrona: Frigymnastik.

Kaptenen grefve V. Hamilton liksom vid kåren tjänstgörande officerare göra allt för att understödja denna idrottsrörelse såsom en ytterst viktig del af gossarnes uppfostran till dugligt underbefäl och duktiga karlar. Visserligen har idrott äfven härförinnan förekommit inom kåren, men ej i den omfattning och så planmässigt som nu. Meningen är att den nu hållna idrottsfästen skall årligen upprepas och få prägeln af en fästdag för hela Karlskrona. Saken är värd uppmuntran.

Dragkamp.

Den 8:e oktober 1899 kunde man i Hvar 8 dag läsa om Käjsar Wilhelms jaktbesök i Skåne:

KÄJSAR WILHELMS JAGTBESÖK I SKÅNE.

Jagtbytet granskas.

Innehafvarne af de stora skånska riddargodsen Snogeholm, Skabersjö, Börringe och Torup — kammarjunkaren grefve Alfr. Piper, grefve Tage Thott, grefve Corfitz Beck-Friis och kammarherre Coyet — hade i september den stora äran få mottaga besök af tyska rikets monark, den rastlöse och energiske käjsar Wilhelm. Käjsaren hade redan i fjol haft för afsigt att göra en jagtfärd till Skåne och gästa Snogeholm och Skabersjö, men Palestinaresan kom då emellan. Som emellertid käjsar Wilhelm icke höra till dem, hvilka lämna en uppskjuten sak ogjord, företogs jagtresan i höst. Och att döma af käjsarens utseende, hans glada lynne och belåtna yttranden under och efter besöket voro dessa käjsardagar i Skåne september 1899 för honom lika angenäma som för värdarne smickrande.

K. hoffotograf Roijker i Malmö tog under dessa dagar för HVAR 8 DAG en serie fotografier och interiörer, af hvilka vi här återgifva så många utrymmet tillåter. Jagterna och fästligheterna mellan strapatserna på jagtfältet ha utförligt omtalats i dagspressen. Vi göra här en liten resumé af händelserna.

Käjsaren anlände ombord på »Hohenzollern» till det fästligt smyckade Malmö tisdagen den 19 september på aftonen. Hela Malmö hade sedan tidigt på middagen varit på benen för att mottaga den främmande monarken, hvilkens ankomst fördröjts af storm. Först tidigt på onsdags morgon landsteg h. m:t och afreste genast med extratåg till det Piperska godset Snogeholm. Här jagades i flera omgångar till fredag f. m. med ett totalresultat af 24 råbockar och en räf. Denna senare har käjsaren låtit stoppa upp för att förära grefvinnan Piper.

Till grefve Thott på Skabersjö anlände det käjserliga jagtsällskapet, bland hvilket som bekant äfven kronprins Gustaf befann sig, på fredag f. m. På lördagen gjordes besök hos grefve Beck-Friis på Börringe, därifrån man på aftonen återvände till Skabersjö med ett jagtbyte af 16 råbockar. På söndags f. m. — före gudstjensten — sköt käjsaren vråk för uf, gästade därpå kammarherre Coyet på Torup och återvände på aftonen till middag å Skabersjö. Sista jagten egde rum på måndagen å Bökebergs slätt. I densamma deltogo utom käjsaren kronprins Gustaf, grefve Tage Thott och baron S. Beck-Friis. På tisdags e. m. den 26 september afreste käjsaren till Malmö och gick ombord på »Hohenzollern», som tidigt på onsdag morgon lyftade ankar.

Käjsaren uttryckte på flera sätt sin stora belåtenhet med dessa svenska jagtdagar, af hvilka han säkerligen hämtat god rekreation. Inalles fällde käjsaren, som trots sin mindre rörliga högra arm är en väldig Nimrod, 62 råbockar och den ofvannämnda räfven.

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *