J.P. Morgan-Finansbolagens fader

Alla tider har sina stora män, vars rikedom uppgår till ofattbara summor. Medan personer som Bill Gates är synonymt med sådana typer av förmögenheter bland nutida generationer har många av de personer som förfogade över liknande förmögenheter i början av förra seklet fallit i glömska.

Namnet JP Morgan Chase är säkert bekant för de flesta, då finansbolaget idag räknas som ett av de största i USA. För nutida generationer är dock grundaren bakom detta företag mer okänd. John Pierpont Morgan (1837-1913) grundade ett flertal företag under sin livstid, däribland banken J.P Morgan & Co.

J.P. Morgan var en en finansman, bankir, filantrop och konstsamlare som dominerade finansindustrin under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Han omnämns som en av de rikaste männen i amerikansk historia, jämsides med personer som John D. Rockefeller, Andrew Carnegie, Henry Ford och Bill Gates.

Till skillnad från flera andra på listan, ärvde J.P. Morgan en ansenlig rikedom från sin far Julius Spencer Morgan, som även var en betydande affärsman på sin tid. J.P. Morgan utvidgade dock sitt imperium betydligt genom att dra nytta av de möjligheter som industrialismen medförde. Under J.P. Morgan gick företaget i spetsen för bankernas och finansinstitutens engagemang i industrin. År 1892 skapade han General Electric och 1901 United States Steel Corporation. Detta innebar att J.P. Morgan & Co år 1900 kontrollerade 47 387 kilometer järnvägar och ägde stort inflytande över ytterligare 60 730 kilometer.

1912 beräknades att Morgans finansinstitut disponerade över 10 miljarder dollar, vilket i dagens värde uppgår till drygt 230 miljarder dollar med beaktande av inflationen. Eftersom J.P. Morgan styrde företaget enväldigt uppgick även hans personliga egendom till ansenliga summor.

bild new york tidning

J.P. Morgan omnämndes av New York Tribune som en av de män som förväntades göra historia under det nya året 1903. Bild: Library of Congress
j p morgan
J.P. Morgan på vandring i New York år 1913. Bild: The Library of Congress

Vi låter en samtida journalist berätta mer om J.P. Morgan. Det är alltid lika intressant att läsa om hur samtida människor uppfattade de då mäktigaste personerna i världen. Låt vara att J.P. Morgan hade varit död redan i drygt ett årtionde när artikeln nedan skrevs.

John Pierpont Morgan

Del 2 i Hemmets uppslagsbok, 1929

Vad namnen Fugger och Rotschild varit för Europa, det har namnet John Pierpont Morgan varit och är ännu i denna dag för Amerikas Förenta Stater. Sedan ett halvsekel tillbaka betecknar namnet Morgan praktiskt taget obegränsade ekonomiska resurser, utveckling av eller undergång för industriens och affärslivets djärva framtidsplaner. Morgan har varit Amerikas store bankir, mannen, vars ord öppnat eller slutit penningpungen, den kanske mest verksamma kraften, när det gällt att bygga upp det moderna Amerika.

Han föddes år 1837 i Connecticut och inträdde redan vid unga år på bankbanan, där hans fader verkade framgångsrikt och på sin tid grundat Londonfirman J. S. Morgan & C:o. Det blev också här, som han närmast utbildade sig, för att senare vid trettiofyra års ålder skapa den firma, som sedan skulle vinna världsrykte under namnet J. P. Morgan & C:o.

Redan vid sitt första framträdande inom bankvärlden visade Morgan det livligaste intresse för finansierandet av sammanslutningar mellan större industriella företag, en utveckling inom affärsvärlden, som just vid denna tid påbörjades i Amerika. Vid 1870-talets mitt hämmades visserligen ett ögonblick dessa första försök till trustbildningar, men så snart gynnsammare konjunkturer inträtt, fortsatte Morgan omedelbart på den inslagna vägen.

Det första område, där man spårade Morgans kraftiga organisatoriska förmåga, var järnvägarna. Dessa äro ju som bekant i Amerika helt och hållet skapade av den enskilda företagsamheten och under den livligaste uppbyggelseperio-den på sextio- och sjuttiotalen rådde nästan kaotiska förhållanden bland järnvägarna samt en mördande konkurrens mellan de olika linjerna. Morgan var här en av de första, som insåg nödvändigheten av intimt samarbete mellan större grupper av företag och redan för ett tjugotal år sedan beräknades han kontrollera minst tjugo procent av de amerikanska järnvägarna, eller mera än järnvägskungen Harriman och dubbelt mot Vanderbilt.

Strax efter sekelskiftet var Morgan färdig med att organisera ett annat transportmedel, den transatlantiska ångbåtstrafiken, samt bildade den så kallade oceantrusten, bland annat behärskande White Star Line, American and Red Star Line och Dominion Line, för iatt blott nämna de största av koncernens företag.

Morgans obestridligen största verk är dock skapandet av den oerhörda ståltrusten, United States Steel Corporation, 1901, med ett grundkapital på 1,100 millioner dollars. Det är ett rent holding company, och omfattade ursprungligen direkt eller indirekt omkring två hundra företag. Kärnan i denna väldiga sammanslutning utgjordes av de Carnegieska stålverken i Pittsburg, vilka under den berömde skottens ledning nått en enastående utveckling. Men det var Morgan, som skapade planen till den gigantiska sammanslutningen, förenade de stridande intressena, uppbringade aktiekapitalet samt kraftigt hävdade denna intressentgrupps självständighet mot Amerikas andra stora sammanslutning, den som koncentreras kring namnet Rockefeller. Det var tack vare Morgan, som det lyckades att helt organisera denna vertikala trust, som omfattade alla ståltillverkningens olika grenar, som äger kolfält och malmfält, egna järnvägar, båtar och kajer och ugnar.

Kring ståltrusten koncentreras Morgans både äldre och senare skapelser. Järnvägar och ångbåtslinjer, liksom den av honom behärskade sammanslutningen mellan de skilda telefon- och telegraf bolagen; hit hör även Vanderbiltgrup-pen samt ett par av de större amerikanska försäkringsbolagen, Equitable Life och New York Life. Den enda motvikten till denna jättelika sammanslutning är Rockefeller-gruppen, som med oljan som centrum dragit till sig en serie företag, motsvarande de morganska, bland annat det stora livbolaget Mutual Life. Man har beräknat att dessa båda grupper skulle behärska minst sjuttiofem procent av Amerikas affärsliv.

J. P. Morgan har icke tillhört de personer, vilka älska att framträda i det offentliga; han föredrager att i bakgrunden hålla trådarna i sin hand och endast framträda, när exceptionella förhållanden så fordra. Vid flera tillfällen har han dock, med eller utan samverkan med Rockefellergruppen, trätt stödjande emellan vid mera svårartade kriser.

De stunder, som hans omfattande affärsverksamhet lämnade honom övriga, ägnade han förnämligast åt att tillfredsställa sitt högt uppdrivna konstintresse samt åt kompletterandet av sina enastående samlingar av manuskript, böcker och pretiosa, åt vilka han i New York låtit uppföra ett magnifikt marmorpalats.

När den berömde finansiären avled år 1913 beräknades han efterlämna en förmögenhet av 70 millioner dollars.

Hans storartade samlingar förvandlades av hans son till en offentlig institution och utgör nu en av Amerikas mera framträdande museala sevärdheter.

Sonen John Pierpont Morgan hade redan under faderns livstid trätt i dennes fotspår och har sedermera övertagit ledningen av den stora bankfirman. Under världskriget framträdde han vid upprepade tillfällen som förmedlare av väldiga lån till olika länder, skaffade Ryssland dess första stora krediter i Amerika och var sedan den officiella centralen för finansieringen av de allierades stora lånebehov. Bekant är även den betydelsefulla roll, han spelat vid reglerande av skadeståndskraven, och den personliga insats, som han gjort vid uppgörandet av den så kallade Dawesplanen. Han har även i stor utsträckning ingripit reglerande och stödjande vid hotande valutakatastrofer i Europa och särskilt bidragit till stabiliserandet av den franska francen.

Familjen Morgan har nu under trenne generationer byggt upp Förenta Staternas och troligen världens väldigaste finansinstitut; från far till son har en energisk, klok och förutseende finanspolitik i denna firmas händer fört kontrollen över väsentliga delar av Amerikas våldsamt växande industri, och de summor, vilka firman beräknas kontrollera genom sina olika bolag, har beräknats till både tio och tjugo milliarder dollars. Den stundom häftiga kampen mot trusterna har icke förmått att rubba något i denna firmas position, som vuxit sig stark i skydd av de särskilda lagar för intressentbolag, vilka skapats i New Jersey och tack vare vilka det övervägande antalet av de amerikanska holding-bolagen förlagts till denna stat. Egendomligt nog synes icke bankerna i samma utsträckning som industrien ha dragits in i dessa intressesfärer, även om givetvis den morganska firman till sin maktsfär kan räkna ett flertal bankhus.

Bild överst: Internet Archive Book Images,

Källor: Wikipedia, Runeberg.org

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *