Johann Wolfgang von Goethe om levnadskonst

I förra veckan fick vi ta del av Henry Fords tankar kring hälsosamt leverne. Här fortsätter vi med ytterligare några notiser från samma tidning med några historiskt kända personer och deras tankar kring samma tema.

I Nummer 2 av Hälsovännen (vars upphovsrätt utgått) från den 15 februari 1926 kan man läsa en kort notis om Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) och hans hälsorutiner:

Levnadskonst. 

Universalgeniet Goethe var stor även som levnadskonstnär. 
Även i detta avseende långt fore sin tid. Bl. a. förstod han sig 
lika bra på konsten att arbeta som att vila. Hän yttrade en gång: 
Under vila och sömn samla sig produktiva krafter. De alstras 
också under kroppsrörelser. Sådana krafter finnas också i vattnet 
och i synnerhet i atmosfären. Det fria fältet i den friska luften 
utgör den egentliga plats, där vi höra hemma. Det är som om 
Guds ande där omedelbart strömmade öven människan och som 
en gudomlig kraft, där verkade. 

Han varnade skalder och författare för att använda 
alkoholhaltiga drycker, starkt kaffe och andra stimulerande medel. 

Goethe var väl hemma i sin samtids idrott; han åkte skridskor, 
gjorde bergbestigningar, var på jakt, gjorde promenader till häst 
och var ända in i sena ålderdomen en utpräglad friluftsmänniska.
 

Han föddes 1749 den 28 aug. och avled 1832 den 22 mars. 

Det är således bortåt hundra år sedan Goethe gick bort, men 
han visste redan då mer om konsten att leva än de flesta i våra 
dagar vet? Eller förstå i detta bokstavligen livsviktiga stycke.
 

I nummer 6 av Hälsovännen från år 1927 fanns följande korta notis om Benito Mussolini och hans matvanor:

Mussolini. Vad som än kan sägas om Italiens diktator, Mussolini, 
nog arbetar och uträttar han mycket. Själv säger han, att han kan det, 
tack vare sitt enkla levnadssätt. Mussolini intager blott en huvudmåltid 
eller vad man skulle vilja kalla fullständig måltid om dagen. Det är vid 
l-tiden på dagen, och det lär därvid gå helt sparsamt till väga. Morgon 
och afton förtär han litet torrt bröd, ett äpple eller någon annan frukt, 
vartill kommer ett glas mjölk.

Redan förra veckan fick vi ta del av Henry Fords tankar kring hur ett enkelt levnadssätt främjar livskvaliteten. Det var dock inte de enda hälsoteorierna som fanns i tidningen Hälsovännen under 1920-talet. I Nummer 2 av Hälsovännen från 15 februari påstår nämligen Ford att människan har kapacitet att bli upp till 125 år genom att behandla våra kroppar lika omsorgsfullt som en motor.

Henry Ford fick ett långt och innehållsrikt liv, men riktigt till 125 år kom han inte. Han dog nämligen 83 år gammal 1947.

Ford anser att människorna kunna bli 125 år. 

Ford har utalat sig för New York Times angående vårt sätt 
att sköta vår hälsa. Som vår arbetsförmåga och vår framgång är 
i hög grad beroende på huru vi behandla vår kropp eller vår 
”motor” som Ford kallar den, kan det även ha sitt intresse för oss 
att höra vad han säger. 

Ford tror, att vi snart nå dithän, att vi kunna uppnå 125 år, och 
själv tror han, att han kommer att göra det, blott han sköter sin 
kropp lika noggrant, som han sköter en av sina maskiner. Det 
viktigaste villkoret är att man ej fått sot i maskinen, ty i så fall 
skulle de rörliga delarna nötas ut för fort. Ford syftar här på att 
motorn sotar, om den får för mycket olja. 

”Medlet mot sotning?” 

”Tuggning”. 

Genom att tugga maten omsorgsfullt under noggrant aktgivande 
på huru den smakar, når man förr känslan av mättnad, och man 
undviker att äta för mycket, d. v. s. få för mycket ”olja”.
 

Vidare citerar Ford ett experiment med vita råttor, vilka levde 
tre dagar längre utan mat än med mat, som endast bestod av vitt 
mjöl, och han tillägger: ”Vi äta aldrig vitt bröd i vårt hem”. 

Kaffe, té, tobak och sprit ingå lika litet i Fords recept för långt 
liv. Om medicin säger han: ”Den duger ej mycket till”. Vatten 
och tuggning är hans ordination.
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *