Män har traditionellt sett haft svårt för att visa känslor. Om detta beror på en naturlig utveckling som följt på mannens ansvar som familjens försörjare låter jag vara osagt. Det har ansetts omanligt och rentav oansvarigt att visa sig svag i sällskap med andra. En slags machokultur har skapats i vårt samhälle där mannen inte getts utrymme till att visa sina mjuka sidor. I och med att denna roll som familjens beskyddare allt mer håller på att suddas ut, finns det skäl till att omdefiniera begreppet manlighet i många avseenden. I denna artikel kommer jag att behandla ett ämne som skapar osäkerhet bland många män, nämligen manlig vänskap. Vad kännetecknar ett bra vänskapsband män emellan och vad är samhällets syn på detta.
I många andra länder är fysisk kontakt och kramar en naturlig del av vänskapen män emellan, medan detta är förbehållet främst kvinnor i våra nordiska breddgrader. Bland kvinnor är kramar naturligt varje gång man ses som vänner, medan det bland män fortsättningsvis finns en utbredd misstro gentemot män som kramas. Att vi nuförtiden sett en viss uppmjukning bland de yngre generationerna är bara att välkomna.
Vad är vänskap?
Men vänskap handlar naturligtvis främst om dimensioner långt utanför de rent fysiska. Manlig vänskap då den är som vackrast handlar om att ställa upp för varandra i vått och torrt, utan direkt egen vinning i sikte. Det som kännetecknar god vänskap är lite som vid en kärleksrelation.
I idealfallet förenklar man vardagen för varandra och objektivt delar ut synpunkter på varandras liv. I dessa avseenden kan manlig vänskap i många avseenden vara ärligare än de många kvinnliga dito. Eftersom män är uppvuxna i en machokultur är det många gånger naturligare för dem än för kvinnor att dela ut käftsmällar med glimten i ögat. Det är helt enkelt enklare att säga som man tycker i humorns tecken och att ändå få fram den underliggande kritiken till sin manliga vän. Bland kvinnliga vänner har jag märkt en viss tendens till att överanalysera situationer, vilket leder till att kvinnor sinsemellan håller tillbaka med ärligheten ibland.
Vänskapens synergieffekter
I sin utmärkta bok Liven längs linjen och den nya världsfotbollen beskriver Erik Niva de vänskapsband som utvecklats i den Spanska landslagstruppen i fotboll och som sedermera resulterat i både EM-guld 2008 och VM-guld år 2010.
…Försvararna Alvaro Arbeloa och Raul Albiol har blivit allra bästa vänner. De två firar nyår ihop, och bor nära varandra i Madrid. De har till och med samma synfel, och en gång när Arbeloa tappade en lins tog Albiol ut sin och lånade ut den till Arbeloa. Själv såg han suddigt under hela andra halvlek. När Albiol nu skadade sig svårt på träning häromveckan avbröt Arbeloa också passet för att följa med sin kamrat till sjukhuset…
Detta är bara några av de exempel som ges i boken över de vänskapsband som finns i den Spanska truppen och är ett bevis för vad manlig vänskap kan åstadkomma. Att osjälviskt ställa upp för varandra ger i längden resultat. Om inte VM-guld, så åtminstone resultat som överskrider långt de som du ensam kunde uppnå ensam.
Detta står i stark konstrast till den osämja som rådde inom Frankrikes landslagstrupp under VM i Sydafrika och som sedermera skickade ut laget redan i gruppspelsfasen. Detta om något tjänar till att bevisa vad en stark vänskap kan åstadkomma när den är som bäst.
En god vänskap behöver dock inte betyda att man behöver umgås jämt. Men god vänskap kännetecknas av att man när som helst kan ta kontakt och att man aldrig behöver känna att man besvärar den andra parten. Till detta kommer även tilliten. Tillit är det som det mesta bygger på och det som långt kommer att avgöra hur bestående vänskapen blir.