Planering av dygnets timmar

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedInShare on StumbleUponFlattr the authorPin on PinterestShare on TumblrEmail this to someone

Som vi konstaterade i gårdagens inlägg är problemet för många då det gäller att få till stånd förändringar i livet att man inte lägger tillräckligt mycket tid för planering och uppföljning av dessa. Idag tar vi oss därför an detta ämne och börjar med några tillvägagångssätt vid planering av dygnets timmar. Det mesta har vi behandlat redan tidigare här på Gentlemannaguiden, men i samband med ett nytt år är det alltid bra att repetera detta.

För att kunna få till stånd förändringar som skall bli till en nya vanor krävs det alltså att man aktivt tänker på dessa, planerar för vanorna och följer upp sina framsteg. Om man låter ens dagliga humör styra ens beteende är det en stor risk att man går i samma fotspår som tidigare.

Vem har lust att bege sig ut och träna efter en lång jobbdag? Vem skulle inte hellre bara slösurfa eller kolla på TV:n istället för att göra saker som främjar ens utveckling? Vem skulle inte helst bara äta gott varje måltid även om man inser att det varken är bra för ens ork eller midjemått?

Bekvämligheten ligger djupt rotad i oss och att utmana denna med nya vanor känns allt annat än normalt för de flesta av oss.

Då det gäller alla typer av förändringar så är dessa tätt förknippade med ens dagliga rutiner och den dygnsrytm man har. Dessa bestämmer rätt så långt vilket utrymme det finns att såväl i vardagen som under veckosluten hitta både orken och inspirationen till att genomföra förändringarna. Även planering och uppföljning är rätt så långt bundna till våra dagliga scheman.

Nedan följer lite inspiration för hur man kan gå tillväga då det gäller att planera dagen utifrån lite litteratur inom området.

Arnold Bennett om tidshantering

En författare som lade en hel del tid på att fundera över tidshanteringen var den välkände och mångsidige engelske författaren Arnold Bennett. I år är det 150 år sedan Bennett föddes och det kommer bland annat att firas med en tre månader lång utställning på Pottery Museum & Art Gallery i England.

I boken How to live on Twenty-Four hours a day som publicerades år 1910 ger Bennett praktiska råd om hur man kan leva och inte bara existera, inom ramen för de 24 timmar om dygnet som vi alla har till förfogande.

Bakgrunden till boken var det stora och växande antalet tjänstemän som hade ackumulerats sedan den industriella revolutionen. Enligt hans uppfattning spenderade dessa arbetare åtta timmar om dagen, 40 timmar i veckan på arbeten som de inte gillade eller i värsta fall hatade. De arbetade för att försörja sig, men deras tillvaro bestod i att vakna upp, göra sig redo för arbete, arbeta så lite som möjligt under jobbdagen, gå hem, sova och upprepa samma process nästa dag. I korthet så trodde han inte på att dessa arbetare verkligen levde det liv som de önskade leva.

Bennett tog i denna bok upp dessa problem genom att uppmana dessa tjänstemän att ta tag i den extra tid som man har under ett dygn till att utveckla sig själva. Extra tid kunde hittas i början av dagen, innan jobbet, på väg till jobbet, på väg hem från jobbet, på kvällarna eller speciellt under veckosluten. Under dessa timmar kunde man utveckla sig själv bland annat genom att läsa, reflektera över livet och lära sig självdisciplin. Enligt Bennett är tiden den mest värdefulla av alla ”råvaror”, mer värdefullt än pengar eftersom tid kan skapa pengar och inte tvärtom.

I boken rekommenderar Bennett bland annat att man börjar med att reservera 90 minuter tre kvällar i veckan för självutveckling. Mer tid kan säkert hittas i de flesta människors liv, men redan detta blir en betydande mängd efter flera veckor och månader.

I första hand rekommenderade han litteratur för självutveckling. Men framförallt handlar denna bok om hur man genom sitt eget tänkande kan göra sig mer medveten om sina möjligheter till att påverka sin framtid. Lägg gärna ner de 30 minuter som det tar att läsa denna korta bok i sin helhet. Då det gäller tidshantering och planeringen av nytt bättre år kan boken vara riktigt nyttig.

Planering av dygnets timmar enligt James S. Knox

Det finns några författare och böcker som jag återkommit till oftare än andra när det gäller personlig utveckling och planering av dygnets timmar. En av dessa böcker är Personal Efficiency av James Samuel Knox från år 1920 som är ett riktigt guldkorn då det gäller att hämta inspiration för detta ändamål.

Ofta handlar framgångsrik tidshantering och vad man får gjort under en dag mer om att hitta de rutiner som passar en som person och inte minst den livssituation man befinner sig i än om talang. Det är klart att man ibland har sina dalar när orken inte riktigt räcker till för att fullfölja alla de planer man lagt upp, men ifall man i klara riktlinjer för hur man vill att en dag skall se ut, ökar man märkbart sannolikheten för att klara av att fullfölja sina planer.

Att utarbeta en handlingsplan för dygnets alla timmar utifrån ens tillgängliga timmar, sina egna unika principer för hur man vill leva sitt liv och hur man fungerar som människa gör det enklare att orientera sig i livet. Det blir en slags grundkarta utifrån vilken man sedan jobbar vidare till detaljnivå med strategier och levnadsregler enligt vilka man vill leva.

Nedan har Knox lagt upp ett förslag till hur man kan lägga upp sin dag för att få en bra balans mellan dagens alla aktiviteter.

Märk väl att Knox i schemat skrivit in ”Period of Destiny” bredvid de 3 timmar av rekreation och studier som han föreslår att vi hänger oss åt varje kväll. Med det menar han att det är under denna period som vi till störst utsträckning kan påverka våra liv genom att hänge oss åt de aktiviteter som utvecklar oss som personer. Planering och självrannsakan är några av dessa saker. Egentligen har Knox placerat in totalt 5 timmar under dygnet för aktiviteter som kan klassas som självutveckling.

Dygnsplanering enligt Benjamin Franklin

Den tredje boken som jag tidigare skrivit om och som även är riktig inspirerande då det gäller tidshanteringens ädla konst är Benjamin Franklins självbiografi. Benjamin Franklins livsregler och rutiner är bland de mest väldokumenterade i historien och dessa har använts som inspiration i många sammanhang. Genom att kontinuitet och noggranna rutiner kunde han successivt jobba sig fram till sina målsättningar. En typisk dag såg ut enligt följande:

Det var vid 20 års ålder som Benjamin Franklin utvecklade ett system för att kontinuerligt utvecklas och för att nå sina ambitioner. Det yttersta målet med detta var enligt Franklin att uppnå moralisk perfektion (moral perfection). Det första steget för Franklin var att utveckla och förbinda sig till ett personligt utvecklingsprogram som bestod av 13 så kallade dygder som han eftersträvade i sitt liv.

Mer om dessa dygder och andra egenskaper i morgondagens inlägg när vi närmare går in på exempel på man praktiskt kan gå tillväga när man förbinder sig till en så kallat självutvecklingsprogram utgående från personliga egenskaper som man vill utveckla.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *