Svenska Familj-Journalen var en tidskrift som utgavs mellan 1864-1887 av Christian Gernandt i Halmstad, som 1875 också tog initiativet till Nordisk familjebok.
Genom hård marknadsföring via annonsering och användning av lotterier, pristävlingar och olika prenumerationspremier var upplagan redan år 1870 uppe i runt 40 000 exemplar, vilket betyder att Svenska Familj-Journalen vid den tidpunkten bör ha varit den mest spridda tidningen i Sverige. Mot slutet av 1870-talet låg upplagan på ca. 70 000 exemplar, vilket blev höjdpunkten för tidningen. Under 1880-talet minskade upplagan och slogs ihop med den nystartade tidningen Svea och blev Svenska Familj-Journalen Svea, en tidning som utgavs mellan 1886-1895.¹
En lång artikelserie i tidningen var ”Ett fosterländskt bildergalleri”, där över hundra historiskt betydelsefulla svenskar porträtterades i text och bild. I tidningen fanns även under rubriken ”Allmännyttigt” i varje nummer ett antal tips på allt från hur man rengör spegel- och tavelramar till hur man skiljer artificiellt färgat rödvin från äkta. Det är från denna avdelning vi hämtar dagens ämne som fanns publicerat i tidning nr. 8 år 1871. I detta får vi lite matnyttiga tips gällande regler vid anställning av tjänstehjon.
Ordet ”Städ” som finns i början av varje regel torde betyda ”anställ”.
Innan dess får ni dock fundera på följande ”rebus” från samma nummer av tidningen, ett ämne som även det var ett återkommande tema i varje utgivet nummer av Svenska Familj-Journalen. Svaret finns längst ned i inlägget.
Reglor vid antagande af tjenstehjon.
1) Städ aldrig en piga, som tadlande uttalar sig om sina sednaste arbetsgifvare. En sådan person har en elak tunga, skall också finna saker att tadla inom er familj,
alltid förorsaka obehag och äfven tala om er hos andra menniskor.
2) Städ aldrig en, som låtsar sig förstå allt. Hon torde förstå föga, om ens något.
3) Städ aldrig en sådan, som frågar, hvad hon har att göra och icke göra. Allt hvad ni säger eller afhör derom, skall sedermera bereda er förargelse.
4) Städ aldrig sådana, som mycket tala derom, huru deras förra matmoder gjorde ett eller annat. Säg bestämdt, dock lugnt: Hvarje husmoder har sitt sätt att förrätta sakerna, och detta anser hon för sin del vara det bästa; hon väntar att hennes manér blir iakttaget.
___________________________________________
Uttydning af Rebus Ofvan: Ska min sjuka man ta morfin?
Källor: