Snart är det nyöppning av Livrustkammaren – De första föremålen redan på plats

Nyöppning Livrustkammaren 17 juni

Livrustkammaren i Stockholm är ett av Sveriges äldsta museer och samlingarna från den svenska kungliga historien är unik och saknar motsvarighet både i Sverige och utomlands. Den 17 juni öppnar Livrustkammaren sin permanenta utställning igen efter drygt ett års ombyggnad i de anrika valven i Stockholms slott. 

Museet invigs av H.M. Konungen, i närvaro av H.M. Drottningen och kulturminister Amanda Lind. Arbetet är just nu inne i ett intensivt slutskede och de första föremålen är på plats i montrarna.

Museets anor går tillbaka till Vasakungarnas rust- och klädkammare på slottet Tre Kronor i Gamla Stan i Stockholm. År 1628 bestämde Gustav II Adolf att de kläder som han hade använt i fälttåg i Polen skulle bevaras ”uthi Rust-Cammaren till en evig åminnelse”. Ända sedan dess har det funnits möjlighet att se föremålen och minnas ägarnas liv och gärning. Det är grunden till Livrustkammaren, ett av Sveriges äldsta museer.

Denna rustning ingick i Karl X Gustavs begravningståg den 4 november 1660. Kyritzryttaren symboliserar den döde kungen och det eviga kungadömet i sorgetåget. Foto: Statens Historiska museer

Genom århundradena har vapen och föremål som ceremonidräkter, hästmunderingar och vagnar förts över från den Kungliga klädkammaren och Hovstallet till Livrustkammaren. Dessa föremål har anknytning till de kungliga personerna och har huvudsakligen använts vid högtidliga tillfällen som bröllop, kröningar och begravningar.

Purpurfärgad kröningsmantel tillverkades till Erik XIV:s kröning 1561. Manteln är det äldsta plagg som bevarats från en svensk kröning. Efter Erik XIV har manteln burits av Johan III (1569), Karl IX (1607) och Gustav II Adolf (1617) vid deras respektive kröningar. Foto: Statens Historiska museer
Gustav (III):s dräkt (rock, väst, byxor) beställdes från Paris. Tillverkad i pärlemorskimrande silvertyg med applikationsbroderi i blå metallfolie, guldpaljetter och guldtråd. Rocken har en fastsydd serafimerkraschan. Foto: Helena Bonnevier, Statens Historiska museer

Under Livrustkammarens långa historia har museet flyttat runt till flera olika platser och har funnits på Stockholms slott sedan 1978.

– Efter 40 år med i princip samma utställning är det dags att uppdatera den kungliga historien. Ny forskning och kunskap de senaste decennierna gör att det finns mycket nytt att lyfta fram och berätta, säger Malin Grundberg, museichef på Livrustkammaren. 

Nu är det dags för en uppdaterad historieskrivning av monarkins makt. Den nya utställningen kommer att visa fler perspektiv och inte minst drottningarnas och prinsessornas betydelse kopplat till föremålen. 

Gustav Vasas krönta hjälm, inköpt i 1540 i Augsburg. Detta är en av få krönta hjälmar som bevarats i världen. Foto: Helena Bonnevier, Statens Historiska museer

1800- och 1900-talen och vår nutid lyfts fram ännu tydligare och tar in den kungliga historien även i ett internationellt perspektiv och in i demokratins tidevarv. Några av föremålen visas nu för första gången i den permanenta utställningen, från att tidigare endast kunnat ses tillfälligt.

Efter ombyggnaden kommer besökarna att kunna ta del av en mer pedagogisk och tillgänglig berättelse, bland annat genom nya interaktiva stationer. 

– Vi vill möta den moderna museibesökarens behov och förväntningar i vår nya utställning. Det gör vi genom att skapa en kronologisk berättelse om Sveriges kungliga historia som fler kommer att kunna förstå, men också genom interaktiva inslag, fler sittplatser inne i museets salar och en belysning som är bättre både för föremålen och besökarna, säger Malin Grundberg. 

Paradvaggan från 1655 används än idag vid dopet av tronföljare. Senast var det prinsessan Estelle som låg i den och hon var den första kvinnliga tronföljaren på över 350 år som fått ligga i den. Kronprinsessan Victoria har däremot inte fått ligga i den vid sitt eget dop, den jämlika tronföljden för män och kvinnor hade då ännu inte hunnit träda i kraft. Den nyfödde Karl (XI) fick vaggan i gåva av modern Hedvig Eleonoras föräldrar, hertigparet av Holstein-Gottorp. Foto: Jens Mohr, Statens Historiska museer

Föremål som vapen, dräkter, rustningar och vagnar presenteras genom en tidslinje från Gustav Vasa till idag och berättar om kända segrar, dramatiska ögonblick och spektakulära ceremonier. Men också om glädjeämnen och sorger för de kvinnor och män som var med och formade den kungliga historien.

Besökarna kommer även nu att få möta de unika och populära ”highlightsföremålen” som Gustav II Adolfs häst Streiff, som han red på i slaget vid Lützen (1632), Karl XII:s uniform från Fredriksstens fästning (1718) eller Gustav III:s maskeraddräkt.

Streiff var den häst som Gustav II Adolf red vid Lützen 1632. Hästen sårades i halsen under slaget, men dog först i Wolgast 1633. Efteråt monterades skinnet på en furustomme och ställdes ut i Livrustkammaren på Slottet Tre Kronor. Sadeln var en gåva från drottning Maria Eleonora då hon besökte Gustav II Adolf i fält 1629–1630. Foto: Livrustkammaren

Internationellt välkända föremål som tsar Ivans hjälm eller Lochnerrustningen, en av de finaste rustningarna för man och häst från 1500-talet, visas också. Några föremål som fått en mycket mer framträdande plats i den nya utställningen är prinsessan Sofia Magdalenas bröllopsklänning (1700-talet) och Kronprinsessan Victorias myndighetsklänning (1995). 

Prinsessan Sofia Magdalenas klänning – en robe du cour – är av silverbrokad och har ett tre meter långt släp. Den fanns med i hennes trousseau, hennes samlade tillhörigheter, när hon lämnade sitt gamla hemland för det nya. Foto: Helena Bonnevier, Statens Historiska museer

Bland de föremål som bara visats tillfälligt tidigare men som nu får en permanent plats i museet kan man se drottning Kristinas kröningsmantel, Fredrik (I) karolinska uniformsrock som är en av totalt fyra bevarade karolinska klädesrockar.

Kristinas purpurfärgade kröningsmantel beställd i Paris till kröningen 1650.Av de ursprungligen 764,5 guldbroderade kronorna återstår endast avtrycken i silkessammeten. Kronorna och pärlorna på den guldbroderade kanten sprättades bort på 1700-talet. Foto:
Helena Bonnevier, Statens Historiska museer

Här visas också prinsessan Sibyllas lindblomsgröna klänning som bars vid Gustaf V:s 90-årsfirande och prinsessan Sofia Albertinas klänning, ett av de mer okända föremålen, som nu får plats i museet.

Långt innan det fanns modemagasin skickades dockor klädda i det senaste runt mellan hoven i Europa. Den lilla damen visar modet i samhällets högsta skikt i slutet av 1500-talet. Dockan är klädd enligt spanskt mode, i en tvådelad klänning med styvt liv av siden och spets av guldtråd. Dockan har troligen tillhört Katarina, född 1584 och dotter till Karl IX. Sedan en modedocka spelat ut sin roll kunde den användas som leksak. Foto: Helena Bonnevier, Statens Historiska museer
Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *