Svenska millionärer – En studie i rikt folk från förra sekelskiftet

svenska miljonärer rikt folk

När man studerar flera av de mest förmögna släktena i Sverige i nutid kan man ofta dra en rak linje till 1800-talet och uppkomsten av industrialiseringen av samhället. Det var också under denna tidsera som många av den tidens grosshandlare gjorde sig en förmögenhet med partihandel mellan tillverkningsindustrin och detaljhandeln.

I ämnet finns en riktigt intressant bokserie som heter Svenska millionärer och som utgavs av Carl Fredrik Lindahl mellan åren 1897-1905.

Carl Fredrik Lindahl (1841-1911) var en svensk personhistorisk författare som blev mer känd under sin pseudonym Lazarus. På 1890-talet började Lindahl i tidningen Fäderneslandet publicera en serie personskildringar, som gick under titeln Rikt folk. Dessa artiklar gavs sedermera ut i bokform i 10 band under titeln Svenska millionärer.

Omslag till Svenska millionärer del 2 från år 1898.

I boken Svenska förmögenheter från år 2013 beskrev författaren Göran Hägg verket som “en lika underhållande som opålitlig källa. Anekdoterna måste läsas med stor skepsis. Men de berättar åtminstone hur rövarbaronerna uppfattades av sin samtid.”

Med andra ord skiljer sig inte texterna i denna samling speciellt mycket från andra böcker som utgavs under denna tidsera. Den som blivit bekant med t.ex. den etikettlitteratur från utgavs under 1800-talet och i början av 1900-talet har kunnat konstatera att författarna i dessa böcker ofta tog sig friheten att uttrycka egna åsikter som vedertagen sanning i sina texter.

Även om många av texterna alltså är starkt vinklade, har de dock framförallt ett värde för eftervärlden genom att de innehåller stora mängder med offentliggjorda brev, processdokument, arvskiften, bouppteckningar, testamenten med mera.

Här finns ett stort antal personer dokumenterade inom vitt skilda yrkeskategorier. Här kan man bland annat läsa en lång text om André Oscar Wallenberg (1816-1886), grundare av Stockholms Enskilda Bank år 1856 – Sveriges första affärsbank. En bank som kom att få stor betydelse för det svenska bankväsendet och därmed för landets ekonomiska utveckling.

André Oscar Wallenberg.

En nyhet som Wallenberg införde var att bankens kapital kom från inlåning från allmänheten och inte, som hos tidigare banker, genom privat sedelutgivning. Affärsidén var att om spararna lät pengarna stå bundna på ett konto under en längre tid så fick de högre ränta. Wallenberg introducerade också postväxeln i Sverige, vilket förenklade möjligheterna att överföra pengar mellan olika orter.

Namnet Wallenberg är ett bekant i svenska industrikretsar och A.O. Wallenberg var far till bland annat Knut Wallenberg, Gustaf Wallenberg, Oscar Wallenberg, Axel Wallenberg och Marcus Wallenberg. Om det låter som en osannolik bedrift skall man minnas att han hade sammanlagt tjugo barn med tre olika kvinnor.

Utdraget nedan om Franz Heiss hämtar vi från den femte samlingen av Svenska Millionärer, som utgavs år 1900. Franz Heiss var en intressant profil inom det svenska näringslivet som kom att sätta stora avtryck inom bryggeribranschen. Han var bland annat delägare i Hamburgerbryggeriet och var en av initiativtagarna till konsortiet AB Stockholms Bryggerier

Franz Paul Heiss,

bryggare, var en till Stockholm inflyttad främling, som här bragte sig upp till millionärens ståndpunkt. 

Han var född i Baiern 1838, kom till Sverige 1859 och fick anställning som bryggmästare vid Kungsbolms bryggeri. 

Heiss var den förste, som hos oss började tillverkning af böhmiskt eller s. k. Pilsneröl af svagt kölnadt malt med riklig tillsats af bästa sorts humle, vanligen icke blott vid kokningen, utan äfven under jäsningen i jäs- eller lagerkällare, och produkten är ett ljust, lättdrucket, humlebittert öl med vinartad smak.

Frans Heiss porträtterad av Anders Zorn år 1902.

Men låtom oss följa ölets historia från forna dagar. 

I Sverige utvecklade sig småningom ur hem-brygden handbryggerier, och redan under Gustaf Vasas tid bestämdes rättigheten till ölbryggning till afsalu genom särskilda privilegier samt blef jämväl belagd med skatteafgift, som äfven, ehuru i mindre grad, drabbade hembrygden. 

Numera äro Sverige och Schweiz de enda länder i Europa, där icke skatt på öltillverkning ännu är införd. 

Maltdryckstillverkningen hos oss kvarstod länge på handtverkets ståndpunkt, och hembrygden utöfvades i stor utsträckning, i synnerhet vid högtider, i det hvarje husmor satte en ära i att kunna brygga ett godt öl. 

Först med införande af den bäjerska underjäsningen och dekoktionsmäskningen uppsvingade sig vår raaltdryckstillverkning till en verklig industri. 

Banbrytaren i denna riktning var hos oss f. d. löjtnanten Fredrik Rosenqvist af Åkershult, som 1843 anlade det första underjäsningsbryggeriet efter tyskt mönster vid Tullportsgatan (nu Öst-götagatan) i Stockholm. Tillverkningen vid Tyska bryggeriet, som det kallades, leddes af den tyske bryggmästaren Franz Adam Bechmann. 

Den viktiga förbättringen trängde sig snart igenom, och genom ångkraftens användande har maltdryckstillverkningen i Sverige svingat sig upp till en af Sveriges förnämsta industrier. 

På 1850-talet anlades bäjerska ölbryggerier i de flesta af Sveriges större städer, och till dessas skötande införskrefvos tyske bryggmästare. 

På så sätt kom Heiss till Sverige. 

Efter att några år ha varit bryggmästare vid Kungsholms (nuvarande S:t Eriks) bryggeri, där han dock aldrig lyckades åstadkomma någon god och begärlig produkt, inköpte Heiss i bolag med en tysk ölmästare Dölling det s. k. Svenssonska bryggeriet vid Luntmakaregatan. Företaget gick dock ej med någon synnerlig framgång, hvadan Dölling drog sig ifrån affären, som sedan fortsattes af Heiss ensam. 

Nära ruinerad, besökte Heiss en sommar på 1870-talet Tyskland och fick då idén att tillverka det s. k. Pilsnerölet efter böhmisk metod samt engagerade en i denna specialitet mycket skicklig tysk bryggmästare vid namn Sellmann. Det nya fabrikatet blef genast omtyckt och vann stor afsättning, hvartill nog i sin mån bidrogo de vackra flaskorna med sina hvita, staniolklädda halsar.

På 1870-talet hade Heiss den turen, att Stockholms stad exproprierade hans gamla bryggeri vid Luntmakaregatan, hvarefter han anlade det stora Hamburgerbryggeriet vid Norrtullsgatan. Knappast hade han fått detta etablissement färdigt och i gång, förrän han sålde det till aktiebolaget Stockholms bryggerier med stor vinst, men kvarstod därefter som bolagets disponent. 

Som enskild person var Heiss en stilla, anspråkslös och välvillig man och gjorde som sådan ett behagligt afbrott mot andra hit importerade herrar från »das grosse Vaterland». 

Heiss var ifrig jägare, men hans jagter sträckte sig «aldrig längre än utåt skärgården och inåt Mälaren. Han förhyrdö då vanligen en mindre ångbåt och bjöd sina vänner med sig.

Han sökte aldrig förnäma bekantskaper, utan höll sig inom en krets af sina likar, enkelt, men godt och hederligt folk. Som millionär var han, naturligtvis, försedd med Vasaorden.

Heiss var en af stiftame af den s. k. Tyska klubben, som startade 1859 och hade sin första lokal i det grosshandlaren Kuhlau tillhöriga huset n:r 41 vid Österlånggatan. 

Franz Paul Heiss dog 1898 och efterlämnade en boupptecknad förmögenhet af 

Tillgångar………………………… 1.959.749: 92 

Skulder…………………………… 26.870: 48 

Behållning kr. 1.932.879: 44 

Bland tillgångarna förekomma: 

1,629 aktier i Stockholms bryggerier å 500 kr., upptagna till 531 kr.; 200 aktier i Göteborgs förenade bryggerier å 500 kr., upptagna till 800 kr.; obligationer till ett belopp af 386,070 kr.; fordringar till ett belopp af 292,920 kr. 95 öre. Några som helst donationer hedra icke Heiss’ minne. Till en sällskapsdam i hans hus, Johanna Marcus, anslog han i sitt testamente räntan å 50,000 kr. 

Källor:

Wikipedia

Runeberg.org

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *