Vilka regler gäller vid en herrbjudning

herrbjudning herrmiddag

Det är ytterst sällan man hör talas om herrbjudningar nuförtiden trots att det även i dagens samhälle finns ett stort behov för män att träffas kring gemensamma intressen. Annat var det förr, där ordet herrbjudning var en naturlig del av etikettlitteraturen. Idag tar vi en närmare titt på vad det egentligen innebar att ha en herrbjudning och vilken etiketten var vid dessa tillställningar.

Herrbjudningar förekommer även i dagens läge, men under andra former och med betydligt mindre fokus på etikettreglerna än vad som var fallet ännu i början av 1900-talet. Numera är det väl få som lägger ut en formell inbjudan med klädkod för en whiskykväll med snacks för “grabbarna”.

Det samma gäller bjudningar överlag, där även kvinnor närvarar. Gällande etikettreglerna kring en bjudning har alltså mycket ändrat under tidens gång.

Etiketten vid en herrbjudning

I etikettboken B.V.T:s lexikon för etikett och god ton från år 1930 får vi lära oss att en herrbjudning ofta kombineras med kortspel, som Bridge. Middagen för endast herrar bör helst väljas med tanke på den så kallade “herrsmaken” och bör bestå av pikanta rätter – framförallt smörgåsbord. Till detta mer torra och halvtorra viner än vad som är fallet vid en bjudning där kvinnor närvarar.

I hedersgästens tackskål till värdfolket förenar sig det övriga sällskapet. Om en värdinna och hennes döttrar deltar i en herrbjudning är det enligt boken lämpligt att dessa drar sig tillbaka när herrbjudningen fortsätter i nachspiel – ett uttryck efter tyskans “efterspel” som ofta användes i äldre svenska. Ett så kallat nachspeil anses påbörjas när värden på nytt fyller whiskyglasen efter den obligatoriska tebrickan eller det eventuella kaffet efter en sen supé.

En naturlig del av ett nachspiel var Bridge, ett kortspel som utvecklades ur den klassiska engelska whisten. Numera behöver man inte närvara vid herrbjudningar för att kunna spela Bridge, utan detta kan skötas online via spelsajter där man bland annat kan ta del av rizk kampanjkod för att komma igång med de mest populära casinospelen på nätet.

Även detta har säkert gjort sitt till för att minska på de traditionella herrbjudningarnas attraktivitet i dagens samhälle. De traditionella formerna av umgänge har även på detta sätt påverkats av den nya tekniken.

Etikett vid spel

Enligt ovan nämnda bok ordnas bridgebordet med obrutna kortlekar och marker med cigarrkopp till varje spelare. Cigarrer, cigaretter och groggbricka bör även finnas i närheten.

Varje gentlemannaspelare bör iaktta behärskning och ej låta påskina glädje eller ilska över tur eller otur. Ingen bör heller med sådan intentsitet uppgå i spelet att han uppehåller värdfolket eller medgäster långt fram på natten.

En gentil spelare betalar alltid spelskulden kontant och med snygga pengar. Dessa regler gällde enligt boken även andra kortspel som förekom under herrbjudningarna efterfester.

Målningen Kortspelare av Alexander Laureus (1783-1823) från år 1815 som finns på Nationalmuseum i Stockholm.

Mannens naturliga behov av egentid

Det kan tyckas vara rätt långt ifrån gentlemannamässiga principer att inte inkludera partnern i alla de aktiviteter man har på sin fritid. Utan att inom ramen för detta inlägg ta ställning för vad som är rätt eller fel i frågan kan konstateras att ämnet ofta var uppe till diskussion redan i början av 1900-talet – långt innan samhället blev mer jämställt.

Kanske förklaringen delvis finns att finna i de strikta etikettregler som fanns kring bjudningar. Enligt äldre etikettregler fick man nämligen inte bjuda hem den ena parten utan den andra när en förlovning väl var offentliggjord, såvida det då inte gällde en dam- eller herrbjudning. Det gjorde att mannen eller kvinnan enligt etiketten var tvungen att tacka nej till t.ex. en bal om inte andra parten var bjuden.

I Svenska Dagbladets avdelning Hus och hem från 25.11.1931 fanns en intressant artikel med recension från ett föredrag som doktor Wahlström höll på Karlskronakretsen av Fredrika-Bremerförbundet. Temat var Manligt och kvinnligt inför nyare psykologi där doktor Wahlström främst pratade utifrån egna erfarenheter om männens och kvinnornas sätt att bedöma varandra – framförallt männens sätt att bedöma kvinnan.

Enligt Wahlström förvånas utlänningar ständigt över att svenska män och kvinnor så väl kunde undvara varandra. Det verkade som att männen helst undvek kvinnornas sällskap. Citat från artikeln:

“En man här i landet går helst på herrbjudning och på de vanliga bjudningarna, där även damer äro närvarande, ha herrarna alltid bråttom att efter ätandet få komma i lugn och ro i herrns rum, fjärran från damerna. Kommer en herre in i en järnvägskupé, där det endast finnes damer, drar han sig enats tillbaka och söker upp en kupé där herrar finnas, även om denna skulle vara längst bort i tåget. Mannen undviker alltså kvinnan, enligt doktor Wahlströms påståenden.”

Med andra ord verkar det som att det alltid funnits ett visst behov för mannen att få lite egentid bland andra med liknande intressen. Dessa behov har naturligtvis även funnits bland damerna och visst var även dambjudningar i flera fall även en del av etikettlitteraturen. Ofta gick dessa dock under namnet “kafferep” eller “bridgeafton”.

I boken B.V.T:s lexikon för etikett och god ton benämner man ett enkelt aftonte som en trevlig form för sällskaplig samvaro mellan damer, kamratfruar eller självförsörjande kamrater, då eventuellt männen äro upptagna å sammanträde, klubb eller liknande.

Att vi kommit längre gällande jämställdheten i det nutida samhället även gällande dessa frågor känns bra och samtidigt befriande.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *