I det nyaste numret av Fortune har man listat 12 av de enligt dem mest inflytelserika entreprenörerna i modern tid. På listan finns självklara namn som Steve Jobs, Bill Gates och Mark Zuckerberg, men också för oss svenskar mer okända namn som Wal-Mart grundaren Sam Walton och Amazon-grundaren Jeff Bezos.
Att läsa om framgångsrika entreprenörer och deras livsberättelser är en upplevelse i sig, men det som jag på senare år framförallt har börjat lägga uppmärksamhet vid är de egenskaper som dessa människor besitter. Det är uppenbart att personer som Bill Gates har ett IQ som ligger långt över det normala och att framförallt att hans intresse för datatekniken och dess utveckling är betydligt mer djupodlad än hos de flesta av oss.
Vi är dock ofta alltför fixerade vid intelligensens betydelse för en framgångsrik bana som entreprenör vilket gör att många känner sig underlägsna och därigenom aldrig gör ett ärligt försök att själva förverkliga sina drömmar. Att de flesta av oss inte heller växt upp med något speciellt intresse som gör att vi känner oss unika eller duktiga gör oss ännu mer förlamade. Vi läser ju dagligen om människor som levt för sitt intresse dagligen ända sedan de var i 5-års åldern och att deras färdigheter därigenom ligger i ryggmärgen. Detta faktum är speciellt påtagligt bland den nya tidens miljardärer som t.ex. Facebook-grundaren Mark Zuckerberg och Google-grundarna Larry Page och Sergey Brin.
Jag har därför i många omgångar ställt mig följande fråga; Finns det något hopp om framgång som företagare för de av oss som önskar starta ett liv som företagare i mer mogen ålder och som ännu inte hittat något speciellt som man brinner för i livet?
Det är inte alldeles enkelt att ta sig an en sådan fråga. Naturligtvis blir allt betydligt mer komplicerat ifall man inte har ett självklart val i livet vad man vill lyckas med. Att bara säga att man vill lyckas kan i många fall jämföras med att orientera utan kompass eller resa utan destination. En av grunderna för att lyckas med något är ju, som även jag tidigare skrivit om, att man har ett klart uttalat mål och klara visioner över vad man vill lyckas med. Men redan det att ha en klar önskan om att förbättra eller ändra sitt liv till det bättre kan även det ha ett egenvärde som jag hoppas få fram i denna text.
Det finns t.o.m. de som anser att en målsättning som ”att bli rik” är en av de sämsta målsättningarna man kan ha, eftersom denna typ av målsättning inte på något sätt kan anses utgöra en hållbar motivationsfaktor över en längre tid.
Jag är dock av en annan åsikt. Självklart är det absolut bästa ifall man hittar något som man brinner för till den grad att man t.o.m. skulle kunna tänka sig att jobba för målsättningen utan ekonomisk ersättning. Det gör ju att man inte ger upp i första taget ifall man ser att inte pengarna komma in genast. Som vi alla vet är ett liv som företagare nästan utan undantag tuffast i början och det kan ta flera år innan man får en skälig avkastning på sin satsning.
Jag är dock av åsikten att det inte egentligen finns något som heter ”en dålig målsättning”. Jag tror att huvudsaken är att man inom sig har en så stark vilja till förändring att man tar tag i saker och börjar förverkliga dem. Det viktigaste är att komma igång. Planering i all ära, de flesta av oss lägger på kontinuerlig basis upp stora planer (åtminstone i våra huvuden) för vad vi vill förverkliga både på kort och lång sikt. När det kommer till att göra något åt våra planer tar dock krafterna slut och vardagliga göromål tar över. Helt plötsligt befinner vi oss i en situation där våra initiala planer helt plötsligt inte verkar så speciella som de en gång verkade och vi lägger dem på hyllan.
Om man däremot kontinuerligt tar tag i sina drömmar och således håller dem vid liv kommer man att märka att idébanken hela tiden fylls på med nytt innehåll och att man får ny inspiration under resans gång. De flesta av oss har någon gång i livet haft perioder då vi haft flyt och där nya idéer sökts sig till oss mer eller mindre automatiskt. Mest konkret kanske detta kommer i uttryck i kreativa yrken som t.ex. författarens eller konstnärens vardag. Även hos de av oss som gjort sin avhandling kan perioder av flyt och oflyt vara bekanta. Ordet ”entreprenör” är rätt så vidspännande och kan innefatta i princip vilket yrke som helst.
Principerna för hur nya idéer föds även rätt likadana hos alla kreativa människor. Det finns tidpunkter när nya idéer kommer utan ansträngning, men allt som oftast krävs det att man jobbar hårt för att nya idéer skall födas och för att man skall nå framgång inom entreprenörskap. Det gäller helt enkelt att komma igång och att se till att hålla ångan uppe.
Jag gav redan ett svar på ovan nämnda frågeställning. Men det tål att upprepas; det finns förutsättningar för alla att bli framgångsrika som företagare, utan särskilda medfödda talanger eller tidigare erfarenheter inom området. Det går även att lära sig principerna för hur man skall lyckas genom andras erfarenheter, vilket även John A. Byrne konstaterar i sin bok World Changers: 25 Entrepreneurs Who Changed Business as We Knew It. Nyckeln till framgången är i många fall inte endast det uppenbara som den produkt eller tjänst som företaget erbjuder.
Många framgångsrika entreprenörer har inte ens varit först med sin produkt, även om de förknippats med den eftersom de varit de första som lyckats inom ett visst område. Vad de flesta av de lyckosamma har gemensamt är att de oftast varit de personer som varit bäst på att bygga upp ett fungerande system som lyckats. Ett system bestående av t.ex. nätverk av duktiga medarbetare och fungerande kringtjänster.
Denna teori, eller vad man skall kalla det, har framförts i många böcker om entreprenörskap och kan väl nuförtiden klassas som en sanning. Och ifall detta är sant innebär det även att det inte behövs vare sig tekniska kunskaper eller ens speciellt goda praktiska färdigheter inom ett område för att lyckas. Det som behövs är framförallt förmågan att kunna handplocka de personer som bäst kompletterar ens egna färdigheter och därigenom skapar synergieffekter. I så gott som samtliga exempel av framgångsrika företagare har vi sett att dessa personer i ett tidigt skede bildat en kärngrupp av experter som man bollat idéer med. Så var fallet med Steve Jobs, Bill Gates och Mark Zuckerberg för att nämna några.
I det nyaste numret av Fortune har man lagt speciellt uppmärksam vid egenskaper som alla kan lära sig för att bli framgångsrik som entreprenör. De mest framträdande av dessa har sedan parats ihop med respektive entreprenör. Nedan har jag plockat ut två av exemplen:
Steve Jobs – Förmågan att lita på sin egen intuitiva kraft. Ett av de mest kända citaten från Jobs är följande; ”Did Alexander Bell do any market research before he invented the telephone”. Citatet härstammar från Jobs allmänna skepsis gentemot marknadsundersökningar och sk. fokusgrupper. Enligt Jobs är det för en sann entreprenör helt onödigt att göra marknadsundersökningar eftersom dessa endast begränsar entreprenörens förmåga till nyskapande. Innovatören är ju enligt definition en nyskapare som fokuserar på nyskapande, nydanande teknik.
Bill Gates – Förlita dig på förstklassiga medarbetare. Många förknippar Gates med högt IQ gällande teknisk innovation, medan man i Fortune skriver att Gates sanna intelligens märks framförallt i hans förmåga att handplocka de bästa medarbetarna som kompletterar hans egna yrkeskunskap. Just denna förmåga är något som borde förbättras hos de flesta företagare som jag kommit i kontakt med. Många företagare/entreprenörer är så rädda att dela med sig av sina yrkeskunskaper eller så är de så övertygade om sin egen förmåga att de går miste om de synergieffekter som ett samarbete kunde föra med sig. Framförallt när det gäller ägandestrukturen av företag är företagarna rädda med att dela med sig. Jag är övertygad om att ett företagsklimat där man i allt högre utsträckning går in för att uppmuntra duktiga arbetstagare med aktier eller andra delaktigheter i företagets framgångar på ett bättre sätt skulle medverka till att främja framgång hos företagen.