Idag tar vi oss an världens äldsta yrke. Det är kanske inte ett ämne inom ramen för gentlemannamässigt leverne, men skjut inte brevbäraren. När man går igenom nyheter från 1800-talets Sverige var sexuella tjänster mot betalning ett högaktuellt ämne.
Utbytet av sexuella tjänster mot betalning har haft många fler benämningar genom historien, däribland skörlefnad, otukt och skökoskap. Det var först i mitten av 1800-talet ordet prostituerad började användas av myndigheter och läkarkår för att beteckna kvinnor som sålde sex. Innan dess användes även ord som sedeslösa eller liderliga kvinnor.
Det var från år 1812 som man i Sverige införde flera olika förordningar gällande kontroll av liderliga kvinnor med skörlefnad som yrke. Detta för att begränsa spridningen av smittsamma könssjukdomar. Från och med det blev det enligt lag tillåtet att tvångsundersökas alla personer som kunde misstänkas vara veneriskt sjuka.
Eftersom män ansågs vara oförmögna till sexuell självkontroll var det de sedeslösa kvinnorna som låg i fokus och som beskrevs som ett problem. Här blev det vanligt med tvångsmässig medicinsk bland kvinnlig personal på krogar, kaffehus och cigarrbodar eftersom det i Stockholm vid denna tid ansågs vara vanligt med skörlefvnad här.
Detta orsakade naturligtvis protester från kvinnor som blivit oskyldigt utsatta.
I Sverige blev regelbundna hälsoundersökningar obligatoriskt för prostituerade i Stockholm när den kommunala besiktningsbyrån grundades år 1847 och 1859 infördes den så kallade reglementeringen. Tanken med reglementeringen av de prostituerade kvinnorna i Sverige var att man skulle stoppa spridningen av könssjukdomar, då de alltså ansågs skyldiga till denna.
De prostituerade bokfördes och registrerades på några orter i Sverige av polisen och togs in för undersökning, en så kallad besiktning, en gång i veckan.
Nedan syns prostitutionsreglementet i Stockholm från år 1875 som publicerades i boken Oscar II och hans tid av författaren Erik Lindorm år 1936. Boken i sig är en typ av journalistisk historia, sammansatt av olika tidningsurklipp från Oscar II:s tid som kung i Sverige. Från vissa av artiklarna framgår det var de är hämtade, medan det i vissa fall inte går att få fram dessa fakta. Till den senare kategorin hör artikeln nedan.
I efterhand kan man kanske skratta åt det tragikomiska i artikeln, men som vi konstaterat tidigare är det tur att mycket förändrats till det bättre främst gällande jämställdheten i vårt samhälle sedan 1800-talet.
Prostitutionens reglementering. (1875)
Prostitutionsreglementet i Stockholm.
Utdrag af Foreskrifterne rörande upp sigten öfver prostituerade qvinnor i hufvudstaden af Öfverstådthållare Embetet meddelade den 2 Juni 1875.
ART. I.
Om Besigtnings-Byrån.
§ 1.
För utöfvande af uppsigt och kontroll öfver prostituerade qvinnor är en särskild Besigtningsbyrå inrättad, ställd under Sundhets-Nämndens förvaltning och Förste Stadsläkarens inseende. Den består af en medicinsk afdelning och en polisafdelning.
ART. II.
§ 2.
Såsom prostituerad anses hvar och en qvinna, som bevisligen idkar skörlefnad såsom yrke.
§ 3.
Hvar och en prostituerad qvinna vare skyldig att två gånger hvarje vecka och oftare, om så finnes nödigt, på bestämda dagar och tider infinna sig å. byrån för undergående af sundhetsbesigtning dertill hon, i händelse af underlåtenhet att sig sjelfmant anmäla, af öfverståthållare-Embetet för Polisärenden förständigas, sedan hon vid föregången undersökning blifvit om prostitution förvunnen.
§ 4.
Besigtningarne komma att, såsom hitintills, kostnadsfritt ega rum; dock kan
efter ompröfvande medgifvas qvinna, derest hon vill undvika inställelse vid de allmänna besigtningame, att å annan tid vara å byrån besigtigad, mot erläggande af en krona för hvarje gång. De härför inflytande medlen uppbäras och redovisas af föreståndaren för polisafdelningen.
ART. III.
Ordningsreglor för inskrifna qvinnor.
Kvinna som sålunda blifvit inregistrerad åligger bl. annat:
att föra ett tyst och stilla lefverne;
att icke genom fönsters öppnande eller eljest från sin bostad anropa förbigående personer eller på annat sätt göra sig bemärkt;
att icke vid antändt ljus visa sig i fönstren, hvilka böra vara försedda med luckor, jalusier eller rullgardiner;
att icke under någon tid på året vistas utomhus nattetid efter kl. 11;
att å gator, torg och allmänna platser visa sig i anständig klädsel och icke genom utmärkande utstyrsel i sin klädedrägt söka ådraga sig uppmärksamhet;
att icke uppehålla sig å de allmänna platser af nu omförmälda beskaffenhet, restaurationslokaler, kaféer, värdshus eller andra dylika ställen, hvilka polismyndigheten förbjudit prostituerad qvinna att besöka; likasom ock att ej å teatrarna intaga de platser, i afseende å hvilka sådant förbud blifvit af polismyndigheten meddeladt;
att på föreskrifna tider låta vederbörligen besigtiga sig;
att när tecken förmärkas, som häntyda på smitta, genast anmäla sig till besigtning och icke hålla sig undan eller anlita qvacksalfvare;
att, efter erhållen remiss till kurhuset, ofördröjligen der inställa sig;
att, vid afresa från staden, dagen förut och, vid återkomst, påföljande dag
derom å besigtningsbyrån göra anmälan samt icke inflytta i någon ny bostad utan att dertill hafva erhållit polisföreståndarens tillåtelse; samt
att icke emottaga besök af personer som uppenbarligen tillhöra gosseåldem.