I dagens tekniskt avancerade samhälle kan det te sig lite märkligt att inte fler restauranger är automatiserade. Faktum är att det i städer som Stockholm fanns automatiserade restauranger redan i början av 1900-talet, där man genom självbetjäning försökte eliminera behovet av serveringspersonal.
En automatrestaurang var ett matställe där gästen själv serverade sig ur sådan för ändamålet konstruerad automat och dessa var den nya tidens matställen under några decennier vid sekelskiftet 1900. I matsalen fanns små bord och stolar, samt en vacker marmordisk där man serverade sig ur automater på en fint utsmyckad vägg.
Ibland fanns flera matsalar och en av dessa serverade varma rätter. Ur kranar hämtades öl, vatten, buljong och andra drycker. 1907 kostade dessa drycker 10 öre. En varmrätt kostade 75 öre.
Automatrestaurangerna var dock inte så automatiserade som man på basen av bilderna kunde anta. På andra sidan var inredningen enklare, maskineriets baksida bestod av ett kök och där arbetade personalen med att fylla på mat i de olika luckorna.
Dryckerna fylldes på i rörformiga behållare, och de rör med drycker som skulle hållas varma omgavs av vatten som kokade med hjälp av en gasbrännare. Med andra ord var restaurangerna inte obemannade, men de fyllde sin funktion i ett allt mer hektiskt samhälle.
Tanken med automaterna var att sänka omkostnaderna genom att eliminera serveringspersonal, samtidigt som själva ätandet förenklades. Det moderna samhället kom med cyklar, tåg, normaltid och ett mer hektiskt storstadsliv.
Klockan blev viktig och under de sista decennierna på 1800-talet ökade tillverkningen och importen av fickur starkt. Kontoristerna hade korta lunchraster och man behövde äta snabbare. Automatrestaurangerna blomstrade, 1899 hade den första öppnats i Malmö, 1914 fanns det 34 så kallade automater i Stockholm.
Nedan kan man läsa närmare om automatrestaurangernas intåg i Sverige i årgång 1 av tidsskriften Hvar 8 dag från år 1899.
SERVERING UTAN UPPASSNING.
Allt hvad som »går af sig själft» börjar nu bli mer och mer användt, såsom varande i bruket billigast. På kontinenten ha t. ex. automobilerna fått allt större användning. Hästen, som med oblida ögon sett den tvåhjuliga stålkonkurrentens vilda jagt, drar en suck af hopplöshet vid åsynen af de utan någon fåle framilande vagnarne.
I Sverige ha automatrestauranter i dessa dagar börjat införas. En dylik har i september öppnats i Stockholm, där ytterligare tvänne inom kort skola inrättas. I Göteborg och Malmö komma i höst att öppnas liknande restaurationer. I Kristiania ha redan länge ett flertal sådana varit i gång och blifvit mycket frekventerade. I Köpenhamn äro de ock flitigt besökta.
Bilden visar hur buffeten vid en dylik automatrestaurant ser ut. Mekaniken är den enklast möjliga.
Man stoppar in myntet i öppningen, drar i en klaff och den önskade varan inställer sig genast.
Ifall gästen skulle ha anledning till klagomål öfver något mankemang, finnes alltid någon affärens representant till hands. Man torde sålunda icke riskera att klaga »för döfva väggar»!
I järnvägskupeérna borde små automatrestauranter ha att emotse en lysande framtid såsom mera lättskötta och praktiska än stora restaurationsvagnar.
Källor:
Wikipedia, Hvar 8 dag, Nordisk familjebok 1904.