Här ett litet tips för den som önskar en lite annorlunda typ av lördagsshopping. På lördagen rensar Drottningholmsteatern i kostymförråden och säljer västar, rockar och klänningar som använts på teaterscenen. Ungefär 500 plagg kommer att finnas till försäljning – allt från hela outfits i silver och guld från Cecilia och Apkungen 2004 till enklare västar, skjortor och djurkostymer, bl a från Orlando paladino 2012.
Många av kostymerna har burits av bekanta operasångare som Loa Falkman, Malena Ernman, Håkan Hagegård, Ann Hallenberg och Margareta Hallin, andra av kör- och orkestermedlemmar. Det kommer också att finnas en del hattar, skor och accessoarer. Allt är tillverkat i Drottningholmsteaterns kostymateljé.
De mest arbetade och teaterhistoriskt intressanta kostymerna kommer att säljas under en auktion. Några riktiga konstverk är Ulla Kassius kostymer till operan Trädgården 1999, en opera om Carl von Linné. Kostymerna är av grovt linnetyg som handmålats och patinerats av Yvonne Ström, allt för att få ett uttryck som liknar teaterns gamla kulisser.
– Vi sparar pliktexemplar från varje produktion för att bevara teaterhistoria, säger Lena Dahlström som är teaterns kostymchef och tillskärare. Vi har fortfarande en massa kostymer kvar i förråden trots att vi rensar. Vi syr ju nytt till varje ny operaproduktion.
Försäljning av kostymerna över disk sker mellan kl. 11.00-16.00 på lördag 30 september, medan auktionen av ett tjugotal kostymer äger rum kl. 14.00.
Drottningholms Slottsteater uppfördes 1766 för drottning Lovisa Ulrika. Byggnaden gömmer en lekfull interiör. I salongen finns målade marmoreringar, konsoler i papier maché och pilastrar av gips. Scenen har ett genialt maskineri, helt i trä, som än idag drivs för hand. Gångspel, valsar, trummor, block, rep och motvikter får det stora maskineriet att arbeta. Det finns ett trettiotal scenbilder bevarade – en kulissvärld anpassad till 1700-talets repertoar.
Teaterns första glansperiod inleddes 1777 av Gustaf III. Med hjälp av skådespelare som Monvel, kompositörer som Naumann och Kraus, balettmästaren Gallodier och arkitekten Desprez skapade han en svensk teater- och operakonst på Drottningholm. Här spelades också Glucks senaste operor, fransk opéra comique och pantomimbaletter fram till Gustaf III:s död 1792. Därefter föll teaterbyggnaden i glömska.
1921 klev litteraturhistorikern Agne Beijer in och fann den unika teatern orörd sedan 1700-talets slut. Efter byte av rep i maskineriet, installation av elektriskt ljus och varsam rengöring öppnades teatern igen. Under 1920- och 30-talen gavs divertissement och changements à vue, scenbyten inför öppen ridå, för att visa upp den återigen glansfulla teatern.
