Cognac, på svenska även konjak, är den mest kända typen av druvsprit och brandy och måste komma från ett begränsat område i sydvästra Frankrike. Därför är det historien om Grönstedts (Grönstedts Cognachus) ett både intressant och annorlunda inslag i svensk dryckeshistoria. Faktum är att Grönstedts är den enda cognacen i världen som tillåtits att lagra sina produkter utanför den franska regionen.
Genom åren har produktionen av Grönstedts flyttats flera gånger. Länge låg produktionen vid Reimersholme, följt av Södertälje, Årsta och Sundsvall. Men år 2008 togs dock beslutet att flytta tillverkningen till Cognac-regionen i Frankrike, närmare såväl råvaror som tillverkningsprocess. Med i flytten togs det över 60 år gamla 18000 liters fat som fått namnet Grönstedts reserv och som varit den traditionella platsen för lagringen.
Namnet Grönstedts kommer från vinhandlaren Johan Daniel Grönstedt som år 1824 anlände till Stockholm för att göra sig ett namn. Efter tolv år på olika restauranger tog Grönstedt över en källare i Gamla Stan som fungerade både som krog och vinhandel. År 1846 öppnade Grönstedt en ny butik och blandade i samband med detta sin första cognac under eget namn. Grönstedts Cognac blev snabbt en succé och Johan Daniel Grönstedt räknas idag som den svenska cognacens fader.
För min del har cognac alltid varit något av en favorit bland alkoholhaltiga drycker. Whisky och cognac hör enligt mig till några av de få drycker som bör återfinnas i varje mans barskåp. Det påminner mig om att jag under dagens lopp bör kila iväg och fylla på mitt barskåp inför veckoslutet, varför inte med en cognac? 🙂