Gentlemannens garderob: Hatten

Vi fortsätter i serien om gentlemannens bortglömda klädesplagg och accessoarer och idag har turen kommit till hatten. Om det finns någon accessoar som klarast av alla anger övergången till en ny tid gällande klädseln bland män är det just hatten.

Ända fram till 1960-talet var hatten en självklar accessoar bland gentlemän och något som ifrågasattes bland väldigt få. En vägran att använda hatt var snarast var en vägran att underkasta sig sociala normer, medan man kunde säga att finns ett omvänt synsätt gällande bärande av hatt i dagens läge. Numera pratar man mer om ”modet att våga bära hatt” i olika sammanhang, eftersom det bland många ses som gammalmodigt.

Att tiderna ändrats märker man speciellt när man går igenom gamla etikettböcker. I dessa var det en självklarhet att ta upp hattetikett bland annat gällande hälsningsetikett, som i handboken Etikett och god ton II från 1933:

Möts man bara, och ej stannar på gatan, tar herrn av hatten med höger hand, men med vänster, om han stannar och tager den mötande i hand… För en god vän lyfter han bara ett tag på hatten (om han inte bara nickar), för en dam eller mer obekant (äldre) herre tar han av hatten djupare och i båda fallen ser han dem han hälsar på i ögonen. En herre får inte, i tro att det verkar världsvant, småle, när han hälsar på en dam, som han ej känner väl, det verkar insinuant. En herre lyfter på hatten, även när han hälsar på en dam, som han är mycket nära bekant med: sin mor, hustru, syster, hur kamratligt förhållandet dem emellan än är. 

När man går om en person som man känner vänder man sig halvvägs och hälsar.

När en herre möter en person på gatan (och ej stannar) åtföljes hattavtagningen ej av bugning. Däremot bugar sig en herre, när han tar i hand och när han inomhus, således utan hatt, hälsar på någon, antingen han tar i hand eller ej. En bugning lämpas ju delvis efter den andra partens ålder, rang m. m. Men den får aldrig bli alltför djup — fällkniv verkar servilt! — och inte ske för hastigt, det verkar knyckigt. Man skall buga rakt framåt, inte med böjning litet åt Man bugar ej djupt, men gör hälsningen artigare genom att böja huvudet.

Hur man hälsar på en mötande dam från boken ”American etiquette and rules of politeness” av Walter R. Houghton från år 1883.

Att hatten var en central del av gentlemannens vardag tidigare råder det alltså ingen tvekan om. Mer om hattetikett och vilken hatt som passar till vilken typ av klädsel kan man även läsa om på svenska Hattmakarnas hemsida.

Gällande hattar finns det några klassiska modeller som alla finns kvar i användning ännu idag, men som alltså mer och mer försvunnit från vardagligt bruk.

Klassiska modeller av hattar:

Cylinderhatten

Finansmannen Henry Clews (1836-1923) i cylinderhatt år 1913.

Den svarta och gråa cylinderhatten (på engelska Top Hat), som oftast är siden anses vara den mest formella bland hattar. På 1800-talet var det en av de allra mest populära hattarna och användes till alla möjliga typer av mer städad klädsel. Idag används den dock främst vid ytterst högtidliga evenemang i kombination med främst frack och Jackett.

Cylinderhatten har ofta kommit att symbolisera den förmögna mannen, vilket syns bland annat hos figurer som Joakim von Anka och Monopol-spelets maskot Mr. Monopoly.

Fedorahatten

Män i fedorahatt från år 1935.

Fedorahatten är en hatt av filt med markerat brätte, alltså kant. Hattmodellen är bland många även känd som The Borsalino efter den anrika italienska tillverkaren av denna hattmodell.

Filtmaterialet är framställt av ull eller hår främst från kanin och andra pälsdjur. Detta är en av de vanligaste hattmodellerna tack vare att den passar utmärkt tillsammans med kostym. Al Capone, Humphrey Bogart och Frank Sintra var bara några kända användare av hattmodellen.

Den exklusiva fedorahatten ”Siur Pipen” som tagits fram till Borsalinos 160-års jubileum.

Anrika Borsalino är ett italienskt företag som grundades år 1857 av Giuseppe Borsalino och som nu alltså firar sitt 160 års jubileum. Borsalino är mest känt för sin produktion av fedora-kvalitetshattar gjorda av kaninhår från rasen Belgiska kaniner, men också Panamahattar liksom en rad andra kvalitetshattar. Hattarna nådde kultstatus bland modemedvetna italienska gangstrar under 1900-talets början, och dessa kom att kallas ”Borsalinos” både i Frankrike och Italien, liksom en känd fransk film med samma namn från 1970 som anspelar på detta.

Plommonstop

Man i plommonstop från år 1900.

Kubb eller plommonstop är en herrhatt med rund styv kulle/krona. Hattypen är främst en symbol för det typiskt brittiska där denna bars främst av börsmäklare, bankanställda och statstjänstemän under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.Kubben var också förr en vanlig huvudbonad för butlers och andra former av betjänter. Men hattmodellen var allmänt förekommande även i många andra länder som en del västerländska mansklädedräkten.

De första plommonstopen tillverkades under 1800-talets första hälft av anrika hattmakaren Lock’s i London på uppdrag av en William Coke. Denne ville få fram en huvudbonad för sina skogvaktare, vilken inte fastnade i träd och liknande eller sveptes av vid blåst. Hattmodellen kallades ursprungligen ”coke” efter beställaren, men sedan firman Bowler & Son år 1850 börjat tillverka modellen för en bredare konsumentkrets blev den snart känd under benämningen ”bowler” eller ”bowler hat”, vilket den alltjämt heter på engelska. I USA är hatten även känd under benämningen ”derby”.

Reklam för Derbyhattar från Mallory Hats i The Saturday Evening Post från år 1920.

Även i nordamerika var det den populäraste hatten i Vilda Västern, populärare än både cowboyhatten och sombreron. Den bars av både cowboys och revolvermän som Billy the Kid och Butch Cassidy.

Homburghatt

Winton Churchill i Homburghatt.

En homburghatt eller homburger, är en filthatt som kännetecknas av en fåra mitt över kullen och ett styvt, något uppåtböjt brätte med kantband. Den liknar fedoran och trilbyn, men på dem är både kulle och brätte mjukare. Ibland pyntas hatten även med en fjäder.

Homburgern blev populär efter att modeintresserade Edward VII, även kallad ”Bertie” besökt Bad Homburg i Hessen, Tyskland, och tog en hatt i denna stil med sig hem. I formalitet rangordnas filthatten efter cylinderhatten och före hattar som till exempel kubb eller plommonstop.

Trilbyhatt

Freddie Piper i Trilbyhatt år 1924.

En trilbyhatt är en hatt med smalt brätte och sågs en tid som en ”rikemanshatt”. I Storbritannien kallar man den även ibland för Brown Trilby och syns ofta på hästkapplöpningar. Även om skillnaden kanske inte är så uppenbar i jämförelse med Fedorahatten, så känns trilbyhatten igen på den något kortare brätten som dessutom är vinklad nedåt frampå. Trilbyhatten är också uppåtvänd bakpå. Detta medan Fedorahatten har ett något bredare brätte som är mer jämnt konstruerad. Trilbyhatten har också en något kortare ”krona än en fedorahatt. ]

Namnet på hatten kommer en scenuppsättning av George du Mauriers roman Trilby från 1894. En hatt av denna typ bars i den första uppsättningen av pjäsen i London och blev därefter känd som en trilbyhatt.

Förutom de nämnda hattmodeller finns även klassiker som Pork Pie, halmhatten och Tyrolerhatten. Även Stetsonhatten, som även är känd som cowboyhatt är värd att nämnas i sammanhanget.

Källor:

Wikipedia

Gentleman: A Timeless Guide to Fashion – Bernhard Roetzel

Etikett och god ton II: Praktisk handbok i sättet att uppföra sig – Husmodern

Join the Conversation

1 Comment

  1. says: Sonny Söderström

    Rolig och intressant läsning.
    Har köpt några hattar ett plommonstop och en homburghatt.
    Roligt att få en historia kring dessa hattar.
    Mvh Sonny

Leave a comment
Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *