Hemma hos Leo Tolstoy

Den 9 september är det exakt 190 år sedan Lev Nikolajevitj Tolstojäven ibland skrivet Leo Tolstoj eller Leo Tolstoy, föddes i Tula i kejsardömet Ryssland. Som bekant är han en av de mest kända författarna genom tiderna, med mästerverk som Anna Karenina och Krig och fred. Krig och fred tog honom förresten 6 år av färdigställa, vilket i sig inte är någon överraskning med tanke på dess omfattning.

Tolstoj var och är känd för sin komplicerade personlighet och sina extrema moralistiska och asketiska åsikter, som han utvecklade efter en moralisk kris och andligt uppvaknande på 1870-talet, då han även blev uppmärksammad som moralfilosof och social reformatör.¹

En ytterst intressant tidskrift från början av det förra seklet som hade ett litet hemma-hos-reportage av Leo Tolstoy i samband med hans 80-års dag var svenska Hvar 8 dag, med undertiteln illustreradt magasin. Hvar 8 dag var en svensk illustrerad veckotidning som utgavs mellan 1899 och 1933. Den innehöll en blandning av aktuella nyhets-, kultur- och vetenskapsreportage från Sverige och världen, liksom biografiska artiklar och skönlitterära bidrag. Med tillgång till ny teknik för att återge fotografiska bilder, visades samtidens offentlighet upp.

Tidskriften innehöll 12–24 biografiska notiser i varje nummer, med porträtt av personer som fyllde jämna år eller hade avlidit. Det blev cirka 500 biografier per år. I november 1932 upphörde Hvar 8 dag som egen tidning och den uppgick i Idun efter att tidigare samma år ha bytt namn till Pressjournalen Var 8 dag

Nedan är den lilla artikel om Leo Tolstoy som publicerade i nummer 52 av Hvar 8 dag från 27 september 1908:

På jasnaja poljana med leo tolstoy. 

In- och utländska tidningar och tidskrifter ha vimlat af mer och mindre autentiska ”senaste porträtt’ af Leo Tolstoy, liksom af mer och mindre tillförlitliga skildringar af hans dagliga lif pä det världsbekanta stamgodset ”Jasnaja Poljana”. I dessa dagar, då den store 80-årige tänkarens namn gått öfver allas läppar, har H. 8. D. satt sig i förbindelse med Hoffotografen Bulla i S:t Petersburg och därifrån erhållit en hel samling fotografier tagna helt nyligen på sensommaren och därur valt en sammanhängande serie af förträffliga och unikt intressanta bilder. 

Där Tolstoy för åttio år slog opp ögat mot lifvet, har han nu stilla firat sin märkesdag i kretsen af de sina. Helt annorlunda hade på förhand beramats. Tolstoys tallösa beundrare i Europa hade ju planerat stort tilltagna festligheter med adresser, donationer» festföreställningar på teatrarne och vallfärder till Jasnaja Poljana. Men de hade glömt att ta jubilarens afsky för all officiell ståt med i räkningen. Hela planen strandade på den gamles egen vägran att låna sig åt den. Och Tolstoys åttioårsdag blef för Jasnaja Poljana, det gamla stamgodset, som tillfallit Leo Tolstoy genom hans mor, hvilken stammade från en gammal fursteätt, i allt väsentligt lik en annan dag.

Grefve Leo Nikolajevitsch Tolstoy vid sitt arbetsbord. Bakom synes den kanapé hvilken för 80 är sedan tjänstgjorde som Tolstoys första hviloplats. Ännu i dag begagnas den efter bad och motioner.

Leo Tolstoy till häst.

Porträtt af Leo Tolstoy, taget i juli 1908.

Grefvinnan Sofia Andrejewna Tolstaja ANDREJEWNA TOLSTAJA. — Fasaden åt trädgården. Framför huset står Leo Tolstoy med två barnbarn. På bänken vid det stora trädet stanna alltid allmosesökande.

Många publicister, som haft förmånen att njuta Tolstoys gästfrihet, ha skildrat den gamle grefvens lif i skötet af hans familj. Som kändt är, har han bland annat utdömt pänningen ur sin stat. Själf är ju Tolstoy enligt talrika utsagor i besittning af en inte obetydlig förmögenhet, och en fransk journalist har inte utan fog påpekat den disharmoni mellan lif och lära, som nu uppstått. Nu kringgår Tolstoy saken på det enkla sätt, att han aldrig själf tar befattning med affärer utan låter en af sina anhöriga både förvalta och nominellt vara ägare af hans tillgångar — ett rätt betecknande drag af naivitet hos den store moralisten.

Men hur det än förhåller sig med den saken, säkert är att sällan har en förkunnare så låtit sina yttre lefnadsvanor illustrera sina teorier. Den som läst Kreutzersonatens puritanskt stränga förkastelsedomar öfver de bildade klassernas vällustiga lif och onaturligt höga diet, kan inte förvånas öfver att i honom finna en ifrig vegetarian, i hvilkens glas det inte slås något vin. Men Tolstoy utöfvar inte något tvång mot sin omgifning, och hans hustru, med hvilken han om fyra år skall kunna fira guldbröllop, hör inte till hans anhängare.

Leo Tolstoys sofrum.

Leo Tolstoy intar sin vegerianfrukost tillredd af makan personligen.

Under ridt, jordbruksarbete, besök hos godsets torpare, för hvilka han är en far och en själasörjare, förflyter Leo Tolstoys dag. Och för den som sett hans lif på Jasnaja Poljana, faller det ett varmt och förtroligt ljus öfver de ord, som kunna sägas utgöra kontentan i hans lyckolära: ”Friluftslif, arbete, familj, umgänge med mänskor, hälsa, smärtfri död” — en lära lika stor och enkel som sin mästare, till trots för dem, som alltid sträfva att finna mystik och frimureri i allt.

Grefvens mottagningsrum. I fonden synes det hörn af stora salongen, vettande åt trädgården, i hvilket familjen hälst sitter församlad i samtal.

FOTOGRAFIER FRÅN HOFFOTOGRAF BULLA, S:T PETERSBURG.

Källor:

¹Wikipedia (Lev Tolstoj)
²Wikipedia (Hvar 8 dag)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *