Vid ett besök hos anrika antikvariatet Antiqua fick jag idag äntligen tag i ett eget exemplar av en riktig klassiker gällande svensk etikettlitteratur. Det handlar om Marius Wingårdhs Så går det till i umgänge och sällskapsliv från år 1937.
Om ni frågar mig så är detta en av de etikettböcker som klarast och mest detaljrikt av alla förklarar hur det verkligen var gällande vett och etikett under tidigt 1900-tal.
Eftersom jag befinner mig på arbetsresa denna vecka får det idag bli endast lite försmak gällande innehållet från denna bok.
Hos nutida människor torde det vara relativt obekant att det ens existerar något som kallas rangrulla. Enligt Wikipedia förklaras rangrulla enligt följande:
Rangrulla är en lista över statliga ämbeten, officersgrader och ordnar m. m., som tjänar till att rangordna personer efter deras position i samhället. Rangrullorna blev som mest populära under 1800-talet, när de statliga myndigheterna byggdes ut med allt fler titlar, samtidigt som de sociala konventionerna fick en allt mer komplicerad utformning. Vid formellare bjudningar var det viktigt att gäster placerades och inbjöds efter deras formella rang, och för att undvika fadäser inom området upprättades rangrullor efter vilka man utifrån en persons utmärkelser kunde placera personen på rangskalan. Under 1900-talet minskade rangrullans betydelse, men har fortsatt leva kvar i vissa kretsar långt fram i tiden. Dess nutida motsvarighet är den omfattande placeringlista som årligen publiceras i den av kungl. hovstaterna utgivna Hovkalendern.
I ovan nämnda bok Så går det till i umgänge och sällskapsliv finns ett ytterst intressant stycke om hur man i USA beräknade denna rangrulla under 1930-talet.
Nedan är ett utdrag ur boken gällande detta:
Den europeiska rangen bedömas efter helt annat än materiella grunder. Det finnes en amerikansk rang, som räknas i poäng och ter sig på följande sätt:
- egen operaloge ger……………………………….. 6 poäng
- egen ångjakt ger……………………………………. 5 poäng
- eget stenhus i staden ger………………………. 5 poäng
- eget hus på landet ger…………………………… 4 poäng
- egen automobil eller 1 motorfordon ger 1 poäng
- varje miljon dollars på banken ger……….. 2 poäng
- en vinkällare ger……………………………………… 1 poäng
- en känd anhörig ger………………………………… 1/2 poäng
- god allmänbildning ger……………………………. 1/8 poäng
Enligt detta mycket lättfattliga system skulle exempelvis en dam, som är ägare till en förmögenhet på en miljon (2 poäng), samt dessutom har två bilar (2 poäng) och en lantegendom (4 poäng), tillhopa erhålla 8 poäng och bliva placerad bättre än en prins, som har allmänbildning (1/8 poäng) och sex kända anhöriga som äro regerande kungar eller i varje fall kända personligheter (3 poäng); han kommer endast upp i 3 1/8 poäng på den amerikanska rangskalan.
Av detta räkneproblem följer, att icke ens rangen är absolut. På samma sätt äro andra s.k. etikettregler variabla. Vad som brukar i det egna landet, kan vara etikettbrott utanför dess gränser. Likaså kunna etikettreglerna på Norrmalm i Stockholm uppvisa åtskilliga avvikelser från etikettreglerna på yttersta Södermalm. Allt är relativt!
