Börje Salming: 1951 – 2022

Inlägget kan innehålla sponsrade länkar. Läs mer här.

Beskedet att Börja Salming avlidit kom som en chock. Att Salming var svårt sjuk i muskelsjukdomen ALS var känt sedan augusti igår, men förloppet blev väldigt snabbt. Bara sju dagar innan sin död medverkade Salming på Tidernas Hockeygala på Avicii Arena, där han mottog NHLs hederspris.

För att hylla vår legendar har vi gått igenom Börje Salmings liv på jakt efter mannen bakom myten.

Vila i frid, Börje.

Från Salmi till NHL

Kiruna AIF på Salming-brödernas tid. Foto: Kerstin Ullenius

Börje Salming föddes den 1951, i byn Salmi nära Torneträsk. Fadern, Erland, dog i en gruvolycka redan när Börje var fem år, vilket kom att drabba familjen hårt. Hans mamma, som tidigare varit hemmafru, fick börja arbeta som servitris för att försörja sin familj.

”Jag blev nog ganska hård av att inte ha någon pappa. Mina kompisar hade sina föräldrar där, men jag hade ingen. Mamma hade inte tid att komma på träningar. Hon hade fullt upp där hemma och var tvungen att börja jobba på ett kafé för att försörja oss.”

Börje Salming om uppväxten
En ung Salming i blågult ställ. Foto: TT

Börje och hans äldre broder Stig var inte särskilt intresserade av skolan. Istället la man sin energi på olika idrotter – Börja Salming spelade t.ex. också handboll i ungdomsåren. Men bröderna Salming borde nära ishallen i Kiruna, och hockeyn segrade till slut.

Börje gick i storebror Stig Salmings fotspår initialt. Precis som Stig började karriären med A-laget i Kiruna AIF, och sedan vidare till Brynäs 1970. Brynäs ska först velat värva en annan spelare men Stig ska ha övertygat dem att välja Börje – ett beslut man knappast lär ha ångrat. Som rookie gjorde Börje 2 mål och 6 assist i sin första säsong, då Brynäs vann SM-guld. Under tiden i Brynäs ska Salming utsetts till ”matchens lirare” i hälften av alla matcher han spelade. Redan 1971 togs därför Salming ut till Sveriges VM-lag, där han var med att vinna VM-brons 1972 och VM-silver 1973.

Salming (mitten, till höger) i VM-lagsdebuten 1972. Foto: Stickan Kenne

Men Salmings ”osvenska” spelstil uppmärksammades utanför Sveriges gränser. ”Han var mer kanadensisk än kanadensarna” ska det ha sagts, vilket anspelade på svenskarnas rykte som fega och försiktiga spelare jämfört med de tuffare tagen i NHL. Det var efter en match mot ett kanadensiskt lag där Salming först ska ha slagit ner en spelare och sedan slagit till domaren som erbjudandet kom

Jag släntrade ensam in i omklädningsrummet och slängde klubban i ett hörn. Efter mig kom en man i stilig överrock med kostym och slips under. Jag hade aldrig sett honom förut. ’Would you like to play for the Toronto Maple Leafs in Canada?’

Börje Salming om vägen till NHL

”Blod, svett och hockey”: Åren i NHL

Ihop med en annan Brynässpelare, Inge Hammarström, flyttade Börje Salming till Toronto 1973. Efter att redan i sin andra NHL-match tagit en fajt mot slagskämpen David ”The Hammer” Schultz hade Salming satt sitt namn på kartan och karriären i NHL var ett faktum.

Vid tillfället var det väldigt ovanligt att svenska hockeyspelare flyttade till NHL, och det hela sågs med skepticism från svensk sida. Det var först när Salming fick stående ovationer i flera minuter av kanadensiska fans vid matchen USA – Sverige i Canada Cup 1976 som det blev tydligt i Sverige vilken stjärna Salming var.

NHLs rykte som världens hårdaste liga var på riktigt, och Salming kom att bli nästan lika legendarisk för sina skador som sitt spel. En komplett lista över skadorna förekommer i Salmings biografi ”Blod, svett och hockey”:

Pannan: Sydd åtta, nio gånger. 
Näsan: Brutet näsben fem gånger, sydd och tillrättalagd ytterligare ett antal gånger.
Ögonbrynen: Sydda över 20 gånger.
Höger öga: 50 procent nedsatt syn, ärr från pannan över ögat till mungipan (300 stygn). 
Vänster öga: Lätt skadat av klubbspets.
Vänster öra: Örsnibben fastsydd.
Munnen: Fem tänder utslagna, brygga.
Hakan: Sydd 10-15 gånger.
Revbenen: Mer än vartannat har lossnat.
Lungorna: Hål i den ena (slagskott)
Axlarna: Ur led två gånger.
Armbågarna: Sönderslagna flera gånger, flisor ligger lösa.
Höger hand: Fyra fingrar brutna, stukad tumme.
Benen: Blödningar, lårkakor och bristningar åtskilliga gånger.
Knäna: Spricka i knäskålen, opererat bort lös benbit.
Fötterna: Spricka i vänster häl. Vristerna sydda tre gånger.”

Salming spelade 16 år i Toronto och 1 år i Detroit. Totalt blev det 1099 matcher och 768 poäng i Toronto-tröjan och han är fortfarande den spelare som gjort flest assist genom alla tider i klubben, 620 st. Hans smeknamn blev ”The King”.

1996 blev Börje Salming den första europeiska spelaren att väljas in i NHLs Hall of Fame. Han har också utsetts till en av världens sex bästa spelare av internationella hockeyförbundet 2008 och var ende svensk på Hockey News lista över tidernas 100 bästa NHL-spelare 1998.

Efter att ha återvänt till Sverige och spelat några år i AIK så avslutade Salming karriären 1993, 26 år efter debuten i Kiruna.

Människan Börje Salming

Börje Salming fotograferad av Pär Olsson. Foto: Salming Foundation

Jag är en riktig mjukis. Åtminstone när jag snörat av mig skridskorna. Jag trivs som bäst när jag får gå hemma och skrota, pyssla med blommorna, påta i trädgården, skjutsa ungarna till träningen och passa mina barnbarn. 

Börje Salming i boken ”Grilla med Salming”

Medan Börje Salming gjorde sig ett namn som en tuff spelare på planen, ska han ha varit mer av en livsnjutare utanför isen – i alla fall under ungdomsåren. Bröderna Salming tillhörde inte de som ansträngde sig i skolan och Salming skaffade sig aldrig någon utbildning utanför hockeyn. Under hans korta tid som arbetare på Boliden i ungdomsåren ska han ha varit rätt lat, och blivit påkommen av förmannen med att sova på jobbet. Brynäs tränare ska också ha oroat sig för Salmings festande och livsstil utanför isen. Salming har erkänt att han tagit kokain vid ett tillfälle 1980, något som gav honom åtta matchers avstängning från NHL flera år senare när historian uppdagades.

Detta till trots så återuppfann Salming sig själv efter han slutat med hockeyn. Redan på 1990-talet startade han varumärket Salming, som kom att omsätta över 100 miljoner kronor inom underkläder, träningskläder med mera. Han skrev också en matlagningsbok om sin passion för grillning och gjorde reklam, bl.a. för Volvo. Under 1990-talet importerade han också kanadensisk öl, vilket inte föll i god gjord i det då väldigt alkoholkonservativa Sverige.

Den kanske minst kända och väldigt positiva sidan hos Salming var hans engagemang för utsatta grupper. Salming var själv av samesläkt på pappans sida och hade fått utstå mycket glåpord för det under sin tidigare karriär. Salming Sports tecknade bland annat det största sponsorkontrakten med damhockeylandslaget någonsin. Börje Salming backade också att Kirunas hockeyklubb ville bli LGBT-certifierad för att motverka fördomar om homosexuella i hockeyn.

Börje Salming var gift tre gånger, och har fyra barn. Mest känd är idag dottern Bianca, född 1998, som är mångkampare på elitnivå. Sedan det blev känt att Salming diagnosticerats med ALS startade hans familj en stiftelse – Börje Salming ALS-stiftelse – för att samla in pengar till ALS.

Mer om Börje Salming

Film

2021 meddelade Viaplay att man kommer spela in en serie om Salmings liv med fokus på flytten till Kanada. Den har naturligtvis blivit extra aktuell med Salmings bortgång och förväntas få premiär 2023.

I rollerna som Börje Salming och hans första fru, Margitta, spelar Valter Skarsgård och Hedda Stiernstedt. Jason Priestley – en gång Jason Priestly i ”Beverly Hills” – finns också med på rollistan som talangscouten Gerry McNamara som upptäckte Salming. För regin står Amir Chamdin, musikvideoproducent som bl.a. också regisserat filmen Cornelis

Böcker

1991 kom boken om Salmings liv fram till dess ut, skriven av Salming själv och författaren Gerhard Karlsson. Mycket av materialet i den här artikeln är hämtat från boken. Tyvärr är inte boken längre tillgänglig att köpa, men vi kan väl hoppas att den äntligen kommer i nyutgåva nu.

Det finns även en andra biografi om Salming, ”Salming: Legendaren nr 1”, skriven av Salming och Hasse Andersson, som kom ut 2014.

Vill man uppleva Salming på ett annat sätt, kan vi också tipsa om Salmings matlagningsböcker ”Grilla med Salming”, ”Skärgårdsmat med Salming” och ”Vilt med Salming” (den sista verkar inte längre gå att köpa ny utan bara begagnat).

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *