Edward Bellamy – Mannen bakom det moderna kreditkortet

Edward Bellamy inventor of the credit card

De flesta av oss äger ett kreditkort i dagens läge och det är inget som någon tänker speciellt mycket över. Vad få känner till är att idén till detta kort från härstammar från en roman som populär i USA under slutet av 1800-talet.

Människan har använt kredit sedan långt tillbaka i historien för byteshandel. En tidig version på kreditkortet fanns också hos varuhuset Macy’s under 1880-talet där man gav ut så kallade “Charge Coins” med serienummer till stamkunder, med vilka de kunde köpa varor utöver de pengar de förfogade över vid köptillfället. I dessa fall handlade det dock inte om de funktioner hos ett modernt kreditkort, utan kunde snarast jämföras med begreppet “handla på krita”.

Looking Backward första upplagan 1888
Första upplagan av boken.

Idén bakom det moderna kreditkortet i den form det används för betalningar idag såg vi faktiskt i en roman i slutet 1800-talet. I den utopiska romanen Looking Backward: 2000-1887 från år 1888 presenterade författaren Edward Bellamy kreditkortet som ett möjligt framtida betalningsmedel.

Det är allmänt känt att det första egentliga kreditkortet kom på 1950-talet i form av Diner’s Club, men om man går tillbaka i tiden hittar vi samma idéer även i nämnda bok.

I boken presenterar han sin vision om hur ett kreditkort fungerar i framtidens samhälle. Konceptet med att gemene man vid köptillfället endast använder sig av ett kort för transaktioner var vid denna tidsera rena science fiction. Vid köpet erhöll både köpare och säljare kvitto på att transaktionen genomförts, utan att någonsin behöva hantera riktiga pengar vid köptillfället. I nyckelposition var här en tredje part som kunde garantera kreditvärdigheten hos kunden.

I detta sammanhang finner man i boken den något annorlunda idén om att varje amerikan skulle tilldelas ett kreditkort som backas upp av den amerikanska staten. En del av landets BNP skulle här användas för att betala av krediten. Med facit i hand blev det inte staten som skulle komma att fungera som tredje part vid hantering av kreditskulder, men idén var ändå den samma. Att ta fram ett kort som som hade tillräcklig uppbackning för att påvisa kreditvärdigheten hos kunden för att därmed kunna fungera som betalningsmedel.

Looking Backward book credit card
Tredje upplagan av boken från 1890.

Rent konkret visualiserar Bellamy i boken också ett varuhus som har allt som en människa kan tänkas behöva, där du kunde betala genom att endast uppvisa ett kreditkort. Det låter säkert bekant för de flesta av oss, men på 1880-talet var detta revolutionerande.

Boken blev genast en succé efter att den publicerades. I USA fanns det 162 Bellamy Clubs eller Nationalist Clubs där bokens idéer diskuterades. Det var den tredje största bästsäljaren bland böcker under sin tid, efter klassiker som Onkel Toms stuga och Ben Hur: A Tale of the Christ.

Det som var speciellt intressant att diskutera hos dessa klubbar var de socialistiska idéerna och dagens diskussion om helikopterpengar avviker heller inte så mycket från Bellamys tankar om fördelning av statliga resurser.

Även om idéerna diskuterades flitigt redan vid denna tidsera, skulle det alltså dröja ett tag innan de togs i bruk på allvar. I och med Diner’s Club på 1950-talet såg vi de första stegen mot ett betalkort i modern mening. Detta kort påminde också till en början om handel på krita. Det var först när Diners Club tog steget längre och lade fram idén att de först betalade åt kunden, för att sedan fakturera kunden i slutet av månaden som vi tog det slutgiltiga steget mot ett modernt kreditkort som det fungerar idag.

Sedermera har alla möjliga funktioner lagts till kreditkorten och idag finns allt från kreditkort med bonus till flexibla kreditkort som även erbjuder reseförsäkringar. Ett exempel på detta är kreditkortet remember flex där man bland annat kan samla bonus med förmånsprogram i upp till 300 webbutiker och även få kompletterande reseförsäkringar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *