Ett besök på snus- och tändsticksmuseum

Idag hade vi tänkt tipsa om ett stycke svensk historia. Varje år kommer besökare från hela världen till Snus- och Tändstickmuseum på Skansen i Stockholm. Museet grundades 1938 och är det enda museet i sitt slag i Sverige, och ett av några få i världen, där besökare får ta del av den kulturhistoria som snuset och tändstickorna har att berätta.

Museibyggnaden, Värdshuset Gubbhyllan, är byggd 1816. Det rymmer fyra våningar av tillfälliga och permanenta utställningar om snus, tobaksodling och tändstickor. Museet består också av en levande museifabrik, butik samt en föreläsningssal.

De insamlade föremålen kom från några av de hundratals tobaksfabriker som fanns i Sverige före 1915, då tobaksmonopol infördes. År 1965 flyttade Tobaksmuseet till huset Gubbhyllan på Skansen. Museet kompletterades med en tändsticksdel och bytte namn till Tobaks- och Tändsticksmuseum år 2000. Samlingarna ägs av Swedish Match Tobaks- och Tändstickshistoriska stiftelse.

Förr i tiden satt herrarna på husets veranda, även kallad hylla, och rökte cigarr och drack punsch, medan hustrur och barn skickades på sommarnöje i skärgården – därav namnet Gubbhyllan. Idag fylls den av gäster till entréplanets klassiska 1800-talscafé. I källaren huserar museifabriken där man visar besökaren hur man förpackar snuskarduser för hand på gammalt vis.

ottomanska-rummet
Det Ottomanska rummet på Snus- och tändsticksmuseum, en borgerlig europeisk interiör så som den kunde se ut för drygt hundra år sedan. En stämningsfull 1890-talsmiljö med en doft av orientalisk rökelse, starkt turkiskt kaffe och kryddigt te.
museibutiken
Jul i museibutiken.

En historia om njutning

Njutningens historia är färgrik och nyanserad över tid. Den har betytt olika saker i olika kulturer och under olika tidsperioder. Vinprovning och gourmetkockar i all ära, men när det gäller antalet smaklökar ligger människan i lä – det finns andra däggdjur med betydligt fler smaklökar, kor har till exempel 25 000 smaklökar medan människan bara har 2000 – 3000.  Men detta har inte hindrat människan från att genom historien ha utvecklat lustfyllda känslor för tobak, kaffe, choklad och vin. 

När Columbus gav sig av för finna en ny sjöväg till Indien 1492, upptäckte han inte bara en ny kontinent. Han och hans efterföljare blev upprinnelsen till odling av både tobak, kakao och vin i den Nya världen. I början användes medlen som undergörande mediciner i Europa, men snart blev de i stället exklusiva njutningsmedel på modet.

silverdosa-1700-tal
Emaljerad silverdosa från 1700-talet.

Kaffe, snus och brännvin var några av de få njutningsmedel som lyste upp en strävsam vardag i 1800-talets Sverige. Men det var inte fråga om någon demokratisk njutning, här fanns regler förknippande med kultur, kön, ålder, pris, social tillhörighet, religion eller ibland bara tillgång eller popularitet. Det fanns stora skillnader mellan vad kvinnor tilläts njuta av och vilka njutningsmedel männen hade tillgång till.

Njutningen var inte heller helt oproblematisk. ”Syndigt gott” är ett uttryck som fångar känslan av att det som är gott är säkert inte tillåtet. Luther höll ett vakande öga på den som dristade sig till att njuta utan dåligt samvete.

Mat var länge en av människan få förlustelser. När exotiska njutningsmedel infördes kom dessa snart att präglas av lokala vanor och svenska smaker. Njutningsmedlen samverkar med maten – tillsammans bildas en palett av smaker som är enkla och inte så många. Men frosseri ansågs syndigt. Kylan, mörkret och ljuset påverkar tillgången av vad naturen kan erbjuda, det är människans största tillgång och begränsning.

snusdosor-1700-och-1800-tal
Snusburkar från 1700- och 1800-talet. Foto: Manga Minja

Packning av snus i kardus på muséet

De som besökt Swedish Match Store på kungsgatan i Stockholm har säkert stiftat bekantskap med General i kardusförpackning. Karduspapper, är ett enklare och grovt omslagspapper som brukades redan från 1600-talet till olika produkter. Förutom snus så använde man karduspapper till att förpacka krut, hagel, tändstickor m.m. Ordet kardus kommer franskans ”cartouche” och har använts sedan Napoleontiden. Det syftar på de egyptiska namnsigill som man då upptäckte i Nordafrika. Kardusförpackningarna hade ofta ett sigill som förslutning.

Sedan portionsdosorna blev alltmer populära försvann förpackningen. Numera tillverkas endast unikt, handpackade karduser på Tobaks- och Tändsticksmuseum. General har historiskt inte funnits i kardus utan sålts i mindre enheter. Nu gör man en vacker retroförpackning med inspiration av Art Norveau, som för nästan 100 år sedan.

Under hantverksdagarna öppnar man Snus- och Tändsticksmuseums museifabrik där man kan se hur man tillverkar snus på gammalt vis. Karduser packas för hand och det som producerats i fabriken säljs sedan i museibutiken på entréplan.

general-kardus-forpackning
General i kardusförpackning.
snusdosa25ore2
Den ovala pappdosan försvann 1967 och ersattes då av den nu så klassiska runda dosan.

Stadsvandringar på Södermalm och i City

En annan av de populära evenemang som ordnas av Snus- och Tändsticksmuseum är de öppna stadsvandringarna.  Den ena på Södermalm: I tobaksarbetarnas fotspår och den andra i City: På vandring med Kreuger. Tyvärr har de öppna stadsvandringarna redan ägt rum i september och vi har inga uppgifter om de följande öppna städvandringarna, men för gruppbokningar kan dessa troligen ännu ordnas.

I tobaksarbetarens fotspår visar livet som tobaksarbetare på Södermalm via Sveriges största tobaksmanufaktur på 1600-talet och dess ägare Jonas Österling, den första dokumenterade tobakssläkten Andersson och mäster-spinnaren Peter Mynde.

Man passerar 1700-talets pipbruk och Aspelins tobaksfabrik på 1800-talet, och hör tobakshandlares klagan på priser och historier om arbetsdagarna på de stora tobaksfabrikerna. Man får också en närmare koll på de kvinnliga arbetarna och tobaksindustrins fackföreningsrörelse mot 1900-talets början som var den första med ett pensionssystem.

Solna "Stenbrottet"
Tobaksodling i Solna.
tobaksarbeterskor
Tobaksarbeterskor.

På vandring med Kreuger utgår från det magnifika huvudkontoret för Tändsticksaktiekontoret på Västra Trädgårdsgatan 15. Denna vandring på Kreugers tid (1880 till 1932) visar Ivar Kreugers relation till tändstickor, svenska storföretag, tidningar, film och fastigheter men även byggandet av den moderna staden.

tandstickspalatset

Tändstickspalatset på Västra Trädgårdsgatan 15 i Stockholm byggdes 1926-28 som huvudkontor till Svenska Tändsticksaktiebolag. Huset har en intressant arkitektur och en spännande historia som centrum i Ivar Kreugers imperium. Tändstickspalatset ritades av Ivar Tengbom och tidens skickligaste svenska hantverkare och konstnärer engagerades.

Tändstickspalatset är en undangömd konstskatt mitt i Stockholms City. I huset på Västra Trädgårdsgatan styrde Ivar Kreuger sitt tändsticksimperium. Arkitekturen, inredningen och all design skulle naturligtvis spegla Kreugers ställning som tändstickskung. Tändstickspalatset kom att bli ett av tjugotalets allra viktigaste byggnadsmonument.

tandstickspalatset-3

En kurs i snusblandning

Till sist tipsar vi om en kurs där man har möjligheter att själv blanda sitt eget snus med hjälp av Tobaks- & Tändsticksmuseums ciceron. De ger en förutsättningarna och man sätter sedan ihop den perfekta snusblandningen enligt egna önskemål. Till förfogande har man färska örter, essenser och fräscha citrusfrukter. Visning av museets samlingar med fokus på snus ingår som inledning, därefter tar blandningen vid då man kan ge utlopp för sin skaparlust.

Museet är det enda stället i Sverige som erbjuder möjligheten att blanda snus efter eget tycke och smak.

snusblandning

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.