Söndagen är den dag i veckan som enligt teorin skall ägnas åt att vila. Som ni kanske känner till sägs det i bibeln att Gud vilade från sitt arbete med skapelsen den sjunde dagen i skapelseveckan och att han därför gav dagen namnet sabbat (vilodag).
Numera är det väl inte så många som tar så hårt på denna uppmaning. Om man känner sig sliten vilar man väl, om inte finns det mycket roligt att ägna sig åt under en ledig dag.
Vad få känner till i dagens läge är att sabbatsbrott tidigare fanns inskriven i den svenska strafflagen 7 kap 3 § och att en kränkning av ”sabbatens helgd” faktiskt var belagt med straff.
Det är i boken Oraklet eller fråga du, så svarar jag! från år 1911 som jag av en tillfällighet råkade hitta denna regel om sabbatsbrott. Det är verkligen en bok som utlovar kunskap inom alla livets områden eftersom den har följande undertitel:
En rådgivare angående din och din familjs hälsa och välstånd, deras trevnad och bekvämlighet, ditt kök och skafferi, din trädgård, åker och äng, dina skogar och hagar, dina kreatur, verktyg och redskap och allt annat hvad dig tillhör, och det vare sig du är gammal eller ung, rik eller fattig, landsman eller stadsbo, turist, jägare, fiskare eller sportsman m.m.m.m.
Straffet för sabbatsbrott var böter. På wikipedia kan man läsa att strafflagen gällande sabbatsbrott redan år 1912 till vissa delar kom att förändras. Men desto mer gällande sabbatsbrottet och dess upplösande har jag inte hunnit bekanta mig med. Det är också oklart om boken Oraklet efterhand uppdaterades för att innefatta de nya reglerna.
Nedan finns i alla fall ett utdrag ur boken gällande sabbatsbrott och vad det innebar år 1911:
Sabbatsbrott. Som sabbatsbrott betraktas sådan kränkning af sabbatens helgd, som i lag är belagd med straff. Som sabbatstid räknas tidén , från kl. 6 f. m. till kl. 9 e. m. å sön- eller helgdag. Sabbatsbrotten äro af två slag:
1) Om någon å sabbatstid idkar handtverk eller annat arbete, som uppskof tåla kan, så vida det ej sker till egen eller annans nödtorft. Straffet härför är böter, högst 20 kronor. Som olaga söndagsarbete räknas icke om någon å sabbatstid förrättar sådana alldagliga sysslor, som äro nödvändiga för ordning och snygghet inomhus, eller inhöstar hö och säd, som eljest kan riskera förstöring, eller med sina händers arbete bereder sig och de sina en väl behöflig förtjänst. Genom prejudikat är äfven fastslaget, att allmänhetens betjäning med rakning och frisering å rakstuga å sabbatstid ej är straffbar; detsamma gäller om idkande af fotografiarbete å sådan tid.
2) Om kramlåda eller annan dylik bod å sabbatstid till salu öppnas. Straffet är böter intill 20 kronor. Till kramlåda eller annan dylik bod äro ej att hänföra apotek, bröd- och mjölkmagasin, matvaruhandel, fruktbod o. s. v., i allmänhet bodar för sådana varor, med hvilka man ej på förhand kan förse sig. Tobaksbodar få däremot ej hållas öppna å sabbatstid, och utan k. befallnings-hafvandes för visst tillfälle gifna tillstånd får ej heller utomhus till salu hållas tobaksvaror under sabbatstid. Till bodar räknas också med tälttak försedt, å öppen tomt stående salubord. Bodar, som få hållas öppna å sabbatstid, skola dock hållas stängda under allmän gudstjänst.
Utskänkning af vin eller öl är i regel icke tillåten å sön- eller helgdag under det allmän gudstjänst i församlingens kyrka hålles. Undantag gälla dock för gästgifvare, järnvägsrestauranger, passagerarefartyg samt den som i sitt hem mot betalning mottager gäster till bespisning vid slutet bord. Under sön- och helgdagar är i allmänhet utskänkning af brännvin (alla spritdrycker i egentlig mening) tillåten endast vid måltider åt spisande gäster, dock äger k. befallningshafvande att härom annorledes förordna.
Å juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen får icke offentligen uppföras skådespel, gifvas offentlig föreställning i lindansning, konstridning eller annat dylikt eller hållas offentlig marknad, lekstuga, varieté eller andra sådana nöjen.
Begår någon brott å sabbatstid, betraktas detta som försvårande omständighet.