Ibland kan det det skapa en viss stress att behöva hitta på nya maträtter. Speciellt under veckosluten känns det ofta som att man vill hitta på något extra i matlagningen och inte alltid köra på det gamla beprövade. När man behöver den som mest är det dock ofta som att inspirationen saknas.
Idag vänder vi oss till en av de mest klassiska bland svenska kokböcker, Iduns kokbok, för inspiration.
Iduns kokbok – enorm samling recept
Detta mästerverk publicerades för första gången år 1911 och innehåller hela 1071 olika recept, på allt från kött-, fågel- och fiskrätter till efterrätter och bröd. Även om de flesta kokböcker vid denna tid var skrivna av och för husmodern, har mycket hänt de senaste hundra åren och numera är kokkonsten i minst lika hög grad en angelägenhet för gentlemannen.
Med denna bok i bagaget behöver man aldrig skylla på brist på idéer i matlagningen. Åtminstone inte gällande klassisk svensk husmanskost. Speciellt inför kommande julmåltider finns här några riktiga klassiker som allt mer glömts bort på de svenska julborden.
Många klassiska recept
Vad sägs till exempel om klassikern ”A-la-daube”, som var något som serverades till lust och leda på mina mor- och farföräldrars julbord, men som vi inte sett skymten av de senaste årtiondena?
I Iduns kokbok finns hela sju olika varianter på denna klassiska kallrätt.
Man uppvisar även ett imponerande register av äggrätter, bestående av hela 32 renodlade äggrätter och omeletter.
Hjälpreda i köket
Iduns kokbok var en kokbok som skrevs av Elisabeth Östman. Den första upplagan gavs ut 1911 av Aktiebolaget Ljus och efter det kom den i flera nya upplagor fram till upplaga 15 som publicerades 1932, ett år innan författarens död.
Iduns kokbok var uppkallad efter och initierad av veckotidskriften Idun där Elisabeth Östman var redaktör. Boken är rikt illustrerad med tolv färgplanscher visande teckningar på bland annat kött, fisk, fågel, grönsaker och innehåller alltså recept på över tusen maträtter, dessutom anvisningar för bakning, konservering och dukning.
I boken finns två sidor med fotografier av olika servettbrytningar och fyra styckningsplanscher. Elisabeth Östman blev känd för sin husmodersskola som hon drev från 1902 fram till sin död i Stockholm. Att hushållsarbete rätt långt var en syssla för husmodern bekräftas i de flesta av de kok- och etikettböcker som skrevs på denna tid. Här är ett utdrag från kapitlet om Dukning och servering i boken:
Hur bordet skall dukas i vardagslag, beror naturligtvis i första hand på
hemmets ekonomiska tillgångar. Men hur enkelt man än har det ställt, bör
man framför allt i vardagslag göra det bästa möjliga av de resurser, som
finnas, emedan just den dagliga trevnaden spelar en så ofantlig roll i varje
hem. En husmoder måste först och främst göra det trevligt för sina närmaste,
då får hon även den övning, som kommer väl till pass vid festligare tillfällen
— och med övningen komma idéerna.
Mycket kunde skrivas om dukning och servering, men avsikten med
detta kapitel är blott att giva några vinkar åt unga oerfarna husmödrar, som
för första gången skola taga emot gäster i sitt hem.
Innan bjudningskort utsändas, bör husmodern se till, att hon har all
den hjälp, som behövs — först och främst kokfru och så tillräcklig
uppassning. Vid ett middagsbord för 12 personer kunna två tjänare passa upp: vid
större fester måste man hava fyra, ty två och två måste alltid följas åt, om
uppassningen skall gå riktigt bra. Med kokfrun träffas genast avtal om maten,
vilken även den måste påtingas i tid. — Dagen före bjudningen måste man göra
alla förberedelser till dukningen. Då torkas glas, porslin och silver. Det
senare bör även diskas i ett tvålvatten, om det ej varit använt på en tid.
Dukar och servetter ses över, och servetterna brytas. De enkla brytningarna,
som ej skrynkla servetterna så mycket, äro vackrast, även är det fördelaktigt,
att servetterna äro låga, så att ej det övriga bordet skymmes.
Till servettbrytning använder man väl manglade ej för styva servetter.
En huvudsak bör det vara att vid vikning noga akta på, att alla veck göras
ytterst noggrant och så skarpa som möjligt.
Idun var egentligen en svensk veckotidning ”för kvinnan och hemmet” som utgavs mellan åren 1887–1963 och målgruppen var hela tiden den borgerliga familjens kvinna. Iduns kokbok gavs alltså ut veckotidningen Idun och sålde i över 18 000 exemplar på mindre än ett år.
Källor:
Iduns kokbok – Elisabeth Östman (1911)