Inför kommande nobelfestligheter som äger rum 10 december i Stockholms stadshus tar vi oss idag an högtidsdräkten, vilket enligt etikettreglerna betyder fracken.
Då det gäller fracken kunde man säga att även denna delvis hör till gentlemannens bortglömda plagg. De som kollat Downton Abbey och liknande serier från tidigt 1900-tal vet att fracken var den enda rätta klädseln vid större bjudningar och fester under denna tidsera. Åtminstone bland överklassen. Att detta var fallet bevisar också flera av de etikettböcker som publicerades vid denna tidpunkt. Nedan är ett utkast från kapitlet Herrar och kläder i boken Etikett och god ton II från år 1933.
Fracken bäres då på bjudningskortet står »högtidsdräkt» (»frack») eller intet angivande alls om klädsel. Då underförstås frack. Frack är självfallen vid stora fester, bröllop, galaföreställningar, men användes ej, som förr i världen, bara därför, att man första gången är gäst i ett hem.
Vid ett par tillfällen kan den användas på förmiddagen: vid audienser och begravningar. Däremot ej vid förmiddagsbröllop. Till frack bäres vit halsduk, vit väst, stärkskjorta, stärkt krage, svarta lackskor, svarta silkesstrumpor (se också Begravning).
Bland annat vid begravningar, bröllop och större fester verkar alltså fracken ha varit det självklara valet hos gästerna om inget angavs gällande klädseln på inbjudningskortet. Att så var fallet förstärks i etikettboken Umgängeskonst – Levnadskonst av J.L.Saxon från år 1934:
Fracken är ej endast ett billigt utan också ett både vackert och praktiskt plagg (man rör sig så obehindrat i den medan skörten saknas). Därtill kommer, att den är ett verkligt demokratiskt plagg – även vid den största högtid gör den alla lika, utom militärerna, som alltid ha till uppgift att verka utklädda med sin barnsliga och löjliga grannlåt. Men allt detta hindrar ej, att en person, som är ovan att vara klädd i frack, ser upphängd ut i den…
Här några plagg- och färgsammansättningar:
Frack är oundgänglig vid högtidliga tillfällen: bröllop, begravning o. s. v. Den är ock lämplig vid finare middagar; gärna då man gör visit eller eljes första gången gästar ett hus. Sitter man på någon finare plats å teatern – loge, avantscen – är frack lämplig, helst om det är premiär. Till frack hör alltid vit skjorta och vit halsduk, gärna vit väst, svarta strumpor, lackskor, (gärna knäpp-) och cylinderhatt. För bal kunna användas balskor (pumps) och svarta silkesstrumpor. Till frack får ej användas dubbelvikt krage utan en uppstående. Det är endast äldre, ömtåliga herrar, som kunna tillåta sig undantag från denna regel.
Smokingen är kallad ”lättfrack” och ersätter fracken utom vid högtidligare tillfällen. Ungdom brukar dock alltid smoking i stället för frack. Till smokingen hör vit skjorta, svart eller grå rosett, stundom kulört väst – diskreta färger! – svarta strumpor och skor i lack (pumps om man så vill) eller chevreaux. Rundkullig hatt får brukas, om man ej vill ha cylinder. Numera finnas ock mjuka svarta plysch-hattar för smoking.
Brukas svart kavaj och väst till randiga byxor, gälla samma regler som ifråga om svart jaquett, något modererade.
Mycket har alltså hänt då det gäller användandet av frack bland männen sedan 1930-talet. Att exakt säga när fracken blev en utpräglad högtidsdräkt är svårt att säga. Det har åtminstone inte jag forskat i desto mera. Det man i alla fall kan säga är att ingen skulle gå på större fester utan att det på inbjudningskortet uttryckligen står ”högtidsdräkt” numera.
På Nobelfesten är det i alla fall högtidsdräkt, alltså frack, som gäller. Idag har vi därför plockat fram lite inspiration för dessa tillfällen. Själv har jag tidigare deltagit i några akademiska baler denna tid på året och förhoppningsvis kommer flera tillfällen snart att få bära denna stiliga utstyrsel.
Detaljerna på översta bilden finns nedan. Om man vill kan man gärna kombinera klädseln med en hög hatt, en cylinderhatt, som nämndes inlägget om hattar. En av de få tillfällen numera där man faktiskt har tillfället att använda sig av denna stiliga hatt numera.
Frack: Wilvorst
Parfym: Montblanc Individuel
Fickur: Tissot
Ytterrock: Burberry
Skor: Fratelli Rosetti
Vit scarf: Dobell
Etikettregler gällande användning av fracken från Esquire Apparel Arts från 1936.
Jag har redan tidigare pratat varmt om tyska Wilvorst och deras utmärkta urval av prisvärd, formell klädsel.
Gällande ytterrock till frack är det viktigt med en väldigt lång modell för att täcka hela bakdelen på ”frackkavajen”. Burberry har flera stiliga modeller med pälskrage i mink, likt den på bilden. Att hitta billigare modeller med pälskrage är inte det enklaste, men det viktigaste är alltså längden på ytterrocken.
Tissots mekaniska fickur Lepine. Tissot är annars ett klockmärke som utmärkt sig i flera tester under senare år. En av dessa tävlingar är Concours international de chronométrie som enligt arrangörerna själva är klockmakarnas motsvarighet till Formel 1 inom bilsporten. De klockor som deltar i denna tävling genomgår en testperiod på fyra månader enligt den internationella standarden för klockor, nämligen ISO 3159.
Under dessa fyra månader utsätts klockorna för omild behandling i form av magnetfält och allmänt fysiskt våld för att se hur klockans egenskaper förmår stå emot dessa. Resultaten för varje delmoment förs sedan in i tabeller som presenteras för en jury. Där var de testade uren anonyma för att de som bedömer kvalitén inte ska veta vilka ur som avses.
Jag har inte kollat de senaste två årens resultat, men i den tävling som avgjorde år 2015 hade 28 klockor kvalificerat sig för slutomgången där de poängsattes på en skala från 1-1000 utifrån testprotokollen, där 1000 poäng avser den perfekta klockan. Vinnarna korades i tre olika klasser, Classique, Tourbillon och Chronographe. I två av klasserna Classique och Chronographe var det schweiziska Tissot som tog hem vinsten. Högsta poängsumman som uppnåddes för en klocka var 908 och den tilldelades Tissots modell A86.501 som med det vann klassen Classique. I klassen Chronographe tog Tissots modell Co1.211 hem priset med 572 poäng.
Bland annat i det test jag gjorde på Creeds parfymer för några år tillbaka konstaterade jag att den orientaliska doften Creed Santal är den ultimata doften vid festligare tillfällen. Det är dock kanske inte alla som vill lägga ut så mycket pengar på en parfym, även om Creeds parfymer med dess höga halt av parfymoljor behåller sina doftegenskaper väldigt länge.
Var hittar man då en parfym med motsvarande doftegenskaper till ett betydligt billigare pris? Jo, i Montblanc Individuel har man nästan den exakta kopian av Creeds Santal, men till ett betydligt billigare pris. Trots att det alltså handlar om en Eau de Toilette behåller den sina doftegenskaper förvånansvärt länge. Montblanc Individuel är en orientalisk och träig doft som lanserades år 2003. ”Näsan” bakom denna doft är den kände parfymgurun Pierre Bourdon.
Montblanc som grundades år 1908 är mest känd för sina lyxiga pennor men har även 26 parfymer, varav 16 för män, i sitt utbud.