Italien är ett av de ledande länderna inom modedesign, tillsammans med länder som Frankrike, USA och England. Mode har alltid varit en viktig del i landets kulturliv och samhälle och italienarna är välkända för sin förmåga att klä sig väl. ”La bella figura” är ett uttryck som är väl inrotad i det italienska samhället och betyder i stort sett att man lägger stolthet i att visa upp sin bästa sida för omvärlden.
Redan under den tidsperiod som kallas Renässansen (tidigt 1400-tal till omkring år 1600) var Italien framträdande gällande produktion av lyxvaror, som tyger, smycken och hattar. Det italienska modet tappade dock sin betydelse under 1600-talet och ända fram till 1900-talet. Istället var det Frankrike som blev den största ”trendsättaren” i Europa.
I början av 1950-talet växte dock en modeskola upp i Florens, ledd av Giovanni Battista Giorgini och det italienska modet började konkurrera med det franska haute couture. Med märken som Ferragamo och Gucci fanns nu konkurrerande märken till giganterna Chanel och Dior.
I detta inlägg fortsätter vi med inspiration från 1930-talets mode för män, men nu alltså med det italienska herrmodet. Man kunde argumentera för att det italienska herrmodet inte skiljde sig så radikalt från det engelska under 1930-talet – något som man i och för sig har helt rätt i.
Som vi konstaterat i samband med de årliga kollektionerna från anrika modehuset Cesare Attolini hade det italienska och engelska modet många beröringspunkter under 1930-talet, där man tog inspiration från det typiskt engelska inom herrmodet. Men samtidigt bidrog man också till att inspirera och utveckla herrmodet med uppfinningar som t.ex. den okonstruerade kavajen.
Nedan finns bilder från det italienska herrmodet under 1930-talet, som finns att beskåda på The Museum of Metropolitan Art’s Costume Institutes hemsida och vars upphovsrätt utgått.
Italienskt herrmode från 1930-talet
