Ivar Kreuger-Finansman och svindlare

Varje finanskris har sin egen skurk – och en av de allra största är en svensk. Financial Times har rankat alla tiders största svindlare och där hamnade kalmarsonen Ivar Kreuger på tredje plats.

År 1930 tillverkade hans fabriker tre fjärdedelar av alla tändstickor i världen, han umgicks med presidenter och filmstjärnor. Han hade dessutom överlistat Wall Street kraschen -29 och verkade oövervinnerlig. Men när bubblan trots allt sprack två år senare utlöstes Kreugerkraschen, en global kris utan dess like. Miljontals människor världen över förlorade sina besparingar och arbeten. Det var också början till slutet för den karismatiske finansmannen Ivar Kreuger, som år 1932 begick självmord i Paris med ett skott i hjärtat.

Nedan är ett utdrag ur boken Stora-rika-berömda från år 1930. Det som gör avsnittet speciellt intressant är att detta är skrivet innan den egentliga kraschen av hans imperium inträffade. Texten avslöjar vilken beundran och stolthet svenskarna kände inför Kreuger och hans framgångar vid denna tid. Något som alltså skulle ändra endast några år senare…

Ivar Kreuger

Från boken Stora-rika-berömda av Världslitteraturens förlag år 1930

Svensk energi, företagsamhet och organisationsförmåga i förening med vårt lands naturliga förutsättningar ha de senaste decennierna berett vårt land en ställning inom världens ekonomiska och industriella liv, som vida överträffar den, som intages av med oss jämbördiga stater. Våra telefoner och separatorer finnas i alla världsdelar, svenska kullager dominera världsmarknaden, Agafyrar möta resenärerna i alla länder. Men ingen industri har dock nått en sådan världsomspännande omfattning som tändstickstillverkningen, och ingen industrikoncern har så som denna kommit att spela en dominerande roll i nutidens penningmarknad.

Grunden till denna enastående utveckling är ju gammal, redan vid förra seklets mitt patenterade bröderna Lundström sina uppfinningar på detta område och anlade den första svenska tändsticksfabriken, och i dess spår följde sedan andra i rask takt. Men utvecklingen till internationella mått av denna industri skedde dock långt senare och är intimt förbunden med namnet Ivar Kreuger.

ivar kreuger 2
Trots sina framgångar finns det endast 8 foton bevarade på Ivar Kreuger och inte på ett enda av dem ler han. Foto: The Life and Death of Ivar Kreuger (1932)

 

Ivar Kreuger föddes i Kalmar år 1880 och hade -redan från uppväxttiden förbindelser med tändsticksindustrin i det att hans fader var ägare till en dylik fabrik. Men det dröjde dock länge, innan den unge civilingenjören kastade sig över detta verksamhetsfält. Han hade utbildat sig till byggnadsingenjör och hade efter examen vid Tekniska högskolan 1899 idkat fortsatta studier i utlandet, både på kontinenten, i England och Amerika, och när han efter denna grundliga utbildning återvände till hemlandet år 1908, kände han sig mogen att våga försöket att tillsammans med ingenjör P. Toll starta en modern entreprenörsfirma, Kreuger & Toll, sedermera ombildad till Kreuger & Tolls byggnadsaktiebolag 1917.

Ledningen av denna firma låg dock icke länge direkt i Kreugers händer; redan år 1913 lämnade han direktörsposten för att som jourhavande styrelseledamot inträda i In-teckningsgarantlaktiebolaget, och år 1918 stod han färdig att träda i spetsen för den slutliga sammanslutning mellan vårt lands tändsticksfabriker, som han mera än någon annan varit med om att skapa, Svenska Tändsticksaktiebolaget. Han hade nu slutfört de koncentrationssträvanden, som han påbörjat redan år 1913 genom bildandet av Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, motvikten till den tidigare existerande sammanslutningen Jönköpings och Vulcans tändsticksaktiebolag.

Hade redan förut de svenska tändstickorna förvärvat ett berättigat rykte, så skapas dock först nu deras verkliga storhet. Driften koncentrerades, förbilligades, distributionen organiserades, så att kostnaderna inom denna gren nedpressades till ett minimum, och den spirande konkurrensen från andra länder omintetgjordes med lätthet. Sverige behärskade reellt hela världens tändsticksindustri. Denna erövring av världsmarknaden var i främsta rummet Ivar Kreugers verk.

Denna fredliga erövring har letts med en sällsynt smidighet både när det gällt att neutralisera utländska konkurrenter och att finansiera den gigantiska utvecklingen. I det senare fallet kan den säkerligen största segern för Ivar Kreuger antecknas i och med bildandet av The International Corporation i Amerika år 1923 med ett begynnelsekapital av 128.200,000 dollars, ett bolag, som övertog den ojämförligt största delen av den utländska marknaden. Utan att de svenska intressena lämnade ledningen i främmande händer, tillfördes koncernen på detta sätt ett synnerligen värdefullt amerikanskt kapital, samtidigt som Ivar Kreuger synes ha förmått att i sällsynt hög grad vinna det utländska kapitalets förtroende och vid de fortsatta, enorma utvidgningarna kunnat räkna därpå.

Det var dock icke tillräckligt endast med god tillgång på kapital för att skapa en dominerande ställning åt de svenska tändstickorna. Överallt restes efter världskriget höga tullmurar till skydd för det egna landets industri och det gällde att komma förbi dessa. Stundom har detta skett så att den svenska koncernen uppförde egna fabriker i landet i fråga, såsom fallet var för några år sedan i Indien, stundom så, att man allierat sig med redan existerande utländska företag, där dessa voro av större betydelse, och sålunda skapat en intressegemenskap under svensk ledning. Det bästa exemplet på denna politik är England, där år 1927 samarbete inleddes med landets ledande företag genom bildandet av koncernen The British Match Corporation med ett kapital på 6 millioner pund sterling. Liknande har utvecklingen varit i Japan. Vid andra tillfällen har den svenska koncernen skaffat sig medbestämmanderätt i de utländska anläggningarna.

Ett tredje sätt att skapa trygga förhållanden har den senaste tiden tillgripits i största utsträckning, nämligen förvärvandet av ett reellt monopol, gällande för ett visst land. Det svenska företaget har träffat en överenskommelse med den främmande staten om ensamrätt att försälja och tillverka tändstickor inom landet under en viss bestämd längre tidsperiod och som ersättning beviljat denna stat visst ekonomiskt vederlag, vanligen i form av en garanterad årlig inkomst från tändsticksindustrien samt dessutom ett statslån, löpande på samma tid som koncessionen.

Det första monopolet skapades år 1925 i Polen; det gäller i tjugo år, och landet beviljades samtidigt ett sjupro-centigt lån på sex millioner dollars. Kort därefter slöts en liknande överenskommelse med Peru, Greklands tur kom 1926, och med Ecuador träffades överenskommelse 1927. I början av år 1928 var det Estlands tur — lånesumman var häir sex millioner kronor — och Ungern beviljade ett femtio-årigt monopol mot ett lån på ej mindre än 36 millioner dollars. Sedan ha dessa exempel följts av flera andra länder, och det svenska företaget behärskar på så sätt stora marknader.

Därtill kommer den form av penetration, som bland annat ägt rum i Frankrike, vilket land år 1927 beviljades ett femprocentigt lån på 75 millioner dollars och där de svenska intressena bereddes vissa fördelar, vilka de facto torde skapa ett monopolförhållande. Sammanlagt torde den summa, för vilken de svenska tändsticksintressena ställt sig som långivare, röra sig kring milliarden.

Siffror som dessa vittna om den praktiskt taget obegränsade ekonomiska makt, som tändstickskoncernen förvärvat de senaste åren, och det torde aldrig tidigare ha inträffat, att ett enskilt företag beviljat statslån av ens tillnärmelsevis detta omfång. Det svenska företaget är ej blott en kommersiell utan även en politisk maktfaktor att räkna med.

Hela denna utveckling har skett under det senaste decenniet och under Ivar Kreugers ledning. Konsolideringsverket inom den svenska tändsticksindustrien har varit hans förtjänst i främsta rummet, det har varit hans skickliga och förtroendeingivande finanspolitik, som från utlandet skaffat de för alla dessa landvinningar nödiga kapitalinvesteringarna och det är likaledes tack vare hans överlägsna förhandlingsförmåga, som det lyckats att undvika alla svårare slitningar i förhållandet till utländska konkurrenter; han har alltid respekterat ali verklig konkurrens, alltid sökt undgå att fara fram på sådant sätt vis-à-vis mindre starka motståndare, att klander kunnat uppstå. En engelsk kritiker har också fällt följande omdöme om det svenska företaget: ”Dess politik har karakteriserats av en machiavellistisk smidighet men har samtidigt nått upp till en kristen, etisk standard.”

Skaparen av och ledaren för denna väldiga ekonomiska sammanslutning har icke hört till dem, vilka älska att personligen framträda mera än nödigt. Han är fältherren, som osedd träffar sina dispositioner och som förstått att omgiva sig med en skara av unga och hänförda medarbetare, vilka i detalj utföra de uppgjorda planerna.

ivar kreuger imperietKreugers tändsticksimperium vid tiden för hans död år 1932. Bild: The Life and Death of Ivar Kreuger (1932)

ivar kreuger veckojournalen

En bild från Veckojournalen år 1932 som visar Ivar Kreugers uppgång och fall i form av utvecklingen på utvecklingen av hans värdepapper. Bild: The Life and Death of Ivar Kreuger (1932)

ivar kreuger hem

Det så kallade ”tändstickspalatset” vid Västra Trädgårdsgatan 16 i Stockholm.

Källor: Wikipedia, The Life and Death of Ivar Kreuger, Stora-Rika-Berömda.

 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.