Kuriosakabinetten som föregångare till museer

kuriosakabinett

Kuriosakabinetten var en privat samling av märkvärdiga föremål som uppkom under 1500-talets renässans. Här har tyskans Wunderkammern varit ett mångsidigt uttryck som ofta använts internationellt. Inom engelskan finns Wonder Cabinets eller Cabinets of Curiosities för att beskriva dessa rum.

Bland de mest kända och bäst dokumenterade kuriosakabinetten finns de från kända aristokrater och härskare, men även handelsresanden och tidiga utövare av naturvetenskap i Europa hade samlingar som skulle bli föregångare till de museum som vi har idag.

Den tidigaste bilden på ett kuriosakabinett är en illustration i boken Dell’Historia Naturale av apotekaren Ferrante Imperato från år 1599. Den förevisar en samling av bland annat herbarium, skal, fåglar, havsdjur, fossiler, leror, mineraler, marmor och ädelstenar. Denna samling fanns till för att verifiera författarens trovärdighet gällande naturhistorisk information.

Ferrante Imperatos kuriosakabinett från boken Dell’Historia Naturale från år 1599.

Många av kuriosakabinetten tillkom som en följd av alla upptäcktsresor som gjordes i nya världsdelar under de följande århundradena. I dessa privata kollektioner fanns alla möjliga vidunderliga och exotiska objekt som man inte kände till i de europeiska samhällena vid denna tidsera.

I idealfallet fanns i ett kuriosakabinett tre huvudteman; naturalia, objekt från naturen, som fossil, skal och uppstoppade exotiska djur. Arteficialia, objekt som tillverkats av människor, som till exempel lokala konsthantverk. Inom kategorin scientifica fanns mekaniska och vetenskapliga objekt samlade. Hit hörde objekt som t.ex. astrolabier, klockor och övriga vetenskapliga instrument.

Från ett hörn av kuriosakabinettet hos kartografen Abraham Ortelius (1527-1598), målad av Frans Francken år 1636.

Ofta var kollektionerna inom ett kuriosakabinett indelade i olika fack av kabinett och vitrinskåp, där man försökte skapa en anknytning mellan föremålen och på så sätt skapa en förståelse för hur världen fungerade och människans roll i denna.

Allteftersom tiden gick blev många av de mindre kabinetten en del av större samlingar som upptog hela rum när det blev populärt för aristokrater och kungligheter att köpa upp dessa. Här kan nämnas bland annat kuriosakabinettet hos holländska botanikern Frederick Ruysch (1638-1731), som köptes upp av Tsar Peter den store och numera är en del av The Kunstkammer Museum i St. Petersburg. Här fanns sådana trevligheter som uppstoppade kroppsdelar, tillsammans med exotiska fåglar, fjärilar och växter.

Här syns ett kuriosakabinett inom fysik från den franska aristokraten Joseph Bonnier de la Mosson (1702-1744), målad av Jacques de Lajoue år 1734.

Kuriosakabinettet hos apotekaren James Petiver (1665-1718) i London skulle senare bli en viktig del av samlingarna hos British Museum.

Samlingarna hos de privata kuriosakabinetten har alltså haft en viktig andel i uppkomsten av de museer som vi ser idag. Att i dagens läge fylla upp ett rum med intressanta objekt fyller kanske inte riktigt samma ändamål som under tidigare århundraden, men det betyder inte att man inte kan bygga upp ett rum kring sina egna intressen i inspirationssyfte.

Här är några intressanta vintagedetaljer från företaget Authentic Models som man kan lägga till i ett rum för lite extra trivsel.

Miniatyrkupolen Demi Dome för den som är fascinerad av arkitektur och byggkonstruktion. Bland annat Michelangelo och Da Vinci skapade småskaliga modeller av byggnader för kungligheter och påvar.

En jordglob hör hemma i varje mans hem. Här syns en modern tolkning av 1920-talets klassiker från Weber Castello.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *