I dagens läge är det få som klarar sig genom hela livet utan lån. Tvärtom har det blivit allt vanligare med lån i takt med att nya flexibla alternativ hela tiden dyker upp på lånemarknaden. Men trots att lånemarknaden ser annorlunda ut nuförtiden än den gjorde för bara några årtionden tillbaka har det genom historien alltid funnits ett behov att låna ut saker av värde till varandra.
Den största skillnaden jämfört med tidigare är att man förut var tvungen att gå in på banken för att låna pengar. Nuförtiden sker låneansökningar och långivningen ofta på nätet. Det är också lätt att jämföra och hitta den lägsta ränta och ett förmånligt privatlån för de egna behoven genom att helt enkelt gå in på nätet och kolla runt bland alternativen.
Det gäller oavsett om det handlar om lån med säkerhet eller så kallade blancolån utan säkerhet. I och med den tekniska utveckling har det blivit enkelt att gå in och jämföra fördelarna och nackdelarna med olika lån på jämförelsesajter och därefter gå in direkt på långivarens hemsida med några enkla knapptryckningar och legitimera sig med BankID.
Lånandets historia – de första bankerna
Det är fascinerande att se hur snabbt allt ändrat inom långivningen och bankväsendet bara under de senaste årtiondena. Ända sedan bankväsendet fick sin början har dessa institutioner haft en stark ställning i samhället, medan vi nu ser en förflyttning mot allt fler mindre aktörer på nätet. Flexibilitet har blivit nyckelordet då det handlar om penningtransaktioner.
Det fanns långivning redan innan det fanns pengar. Det finns nämligen bevis på att det i Mesopotamien (nuförtiden Irak) förekom långivning med spannmål och kreatur redan för 5000 år sedan. Här bestod säkerheten för lånet oftast i form hus och åkermark – precis som idag.
Skillnaden bestod främst i att man ofta också lade sig själv eller en familjemedlem som säkerhet och hamnade därefter att arbeta för långivaren ifall man inte klarade att betala tillbaka lånet på annat sätt.
Det moderna banksystemet skulle dock uppstå långt senare. Det var år 1397 då Giovanni di Bicci de’ Medici grundade Medicibanken i Florens i Italien. Släkten Medici hade sitt ursprung i Mugelloregionen på den toskanska landsbygden och flyttade under 1200-talet in i Florens.
Tack vare sin bankrörelse blev familjen snabbt rikare och fick mer makt. Familjen kom att få stort politiskt inflytande under de kommande århundradena mycket tack vare sin bank, som var den största i Europa under 1400-talet. Detta inflytande kom att även att sprida sig till en större del av Italien och kontinenten.
Familjen Medici var med sina rikedomar starkt bidragande till att sponsra den italienska renässansens födelse.
Den första svenska banken
I Sverige var det Palmstruchska banken eller officiellt Stockholm Banco som blev Sveriges första bank. Den grundades 1656 av Johan Palmstruch med Karl X Gustavs tillstånd, med tanken att den skulle fungera som en statlig inrättning för att dra åt sig kapital, främst genom utgivning av kreditivsedlar.
Åren 1661–1664 gav banken ut kreditivsedlar som var de allra första sedlarna i Europa. Det var mycket enklare för allmänheten att hantera än de enorma myntplåtar av koppar som hade använts sedan drottning Kristinas dagar. De populära sedlarna gjorde att sedlarna betalades till överpris och banken föll för frestelsen att ge ut för många för snabbt. Det gjorde att värdet på dessa började sjunka.
Redan åtta år efter grundandet av banken genomgick Sverige sin första bankkrasch på grund av att sedelutgivningen blivit så stor att värdet på sedlarna sjönk kraftigt i värde jämfört med metallmynten. Panik utbröt hos och ägarna till sedlarna fick bråttom med att lösa in dessa mot riktiga pengar. Rusningen till den Palmstruchska banken ledde till att den måste stänga.
Fyra år senare återupprättades banken av riksdagen, som idag finns i form av Riksbanken. Den nya banken var dock en osmidig låneinrättning med bland annat en oföränderlig ränta på sex procent och krav på pant i form av bland annat ädelmetaller som guld och silver samt pärlor, smycken, koppar, tenn och järn. Till och med konsumtionsvaror som socker, salt, beck och tjära användes som pant.
Framtidens lånemarknad
En trend inom bankväsendet är en nedskärning på antal fysiska bankkontor, medan lånegivningen nu i regel sker online. Konkurrensen har ökat rejält där många nya aktörer på nätet erbjuder sina tjänster. Efter att sms-lånen kom till Sverige år 2006 har flera nya aktörer dykt upp även inom detta område.
Detta har också gjort att det behövts nya regleringar för räntor och krav på amortering. Framförallt har krav ställts på att göra lånen mer transparenta och enklare att förstå. I detta sammanhang har även jämförelse- och informationssajter en roll att fylla eftersom de bidrar till att tydliggöra villkoren.
Peer-to-peer lån, ett lån mellan privatpersoner utan inblandning av banker har också blivit allt populärare på de senaste åren. Även detta har bidragit till att demokratisera lånemarknaden och ge makten till kunderna. Denna typ av alternativa låneformer kommer med stor sannolikhet att bli allt vanligare i framtiden och utmanar hela banksektorn som den ser ut idag.
På detta sätt har faktiskt lånemarknaden blivit mer lik hur det var i tidernas begynnelse där de flesta av lånen sköttes mellan privatpersoner. Ännu finns i de flesta fall mellanhänder som tar sin del av kakan gällande dessa lån. Men vem vet vad framtiden för med sig, kanske vi snart har bra utbyggda system för att helt ta bort mellanhänderna även gällande dessa låneformer?