Lärdomar från sagor

vad man kan lära av sagor

För nästan 400 år sedan föddes den franska författaren Charles Perrault. Han skrev tidiga versioner av Mästerkatten i stövlar, Rödluvan, Törnrosa och Askungen, hela 200 år innan bröderna Grimm skrev sina sagor. Än idag använder vi dessa sagor och fantasier, och barn drömmer sig bort till förtrollade skogar med farliga vargar och drömprinsar.

Sagor var ursprungligen avsedda som varningar och föreläsningar, för att lära barn om moral och om livets hårda verklighet. Om du läser de ursprungliga berättelserna av H.C. Andersen eller Grimm, kan du bli förvånad över hur mörka och upprörande de kan vara. Det är långt ifrån dagens snuttifierade Disney-sagor. Sagor lära oss en del viktiga lektioner om livet. Det är dock viktigt att tänka på vilka lärdomar man bör bära med sig till ett modernt liv, och vilka man inte bör förmedla.

Första intrycket är inte allt

Kommer ni ihåg “Skönheten och odjuret”? Den handlar om en ung kvinna som offrar sin frihet och tvingas lämna sin familj för att bo i ett monsters hus. Så småningom blir hon kär i detta monster, och han förvandlas till en stilig prins. Det är den här delen av sagan många tänker på, att man inte ska döma någon utefter hur de ser ut. Det är en bra lärdom vilken vi bör bära med oss, men det finns mer till historien. I själva verket är det ett klockrent exempel på Stockholmssyndromet. Odjuret låter så småningom flickan återvända till sin familj, men han ger henne inte full frihet. Han sätter gränser och hårda villkor, som en kontrollerande pojkvän.

Dessutom kan man diskutera om utseendefixeringen i sagan är något man vill lära ut. De älskande får sitt lyckliga slut först när odjuret har förvandlats till en vacker prins, helt i norm med vad man tänker sig i en saga. Innan dess kan den vackra flickan inte riktigt acceptera honom. Det finns som sagt ändå en del bra tankar i den här sagan man kan bära med sig. Den har blivit oerhört populär och inspirerat till musik, film och spel, bland annat iGame Beauty and the Beast.

Beroende av inflytelserika vänner

De klassiska sagorna finns alltså i flera olika versioner från olika tidsåldrar, men vissa saker är gemensamt i dem. I Charles Perraults version av Askungen får flickan hjälp av en magisk älgko. I Grimms version får hon hjälp av en vit fågel. Visst blir det en magisk historia, men det talar också om för oss att Askungen var beroende av hjälp från andra. Hon kunde inte forma sitt eget öde, och hon klarade inte av allt själv. Vi kan lära oss att det är viktigt med bra arbetsetik, men det allra viktigaste är att ha inflytelserika vänner, eller att känna högt uppsatta människor som kan hjälpa oss när det behövs.

Målning föreställande Askungen och prinsen som de framställdes av den kända svenska konstnären Jenny Nyström i början av 1900-talet.

Många sagor poängterar att kvinnor ska skyddas och tas om hand, och ibland även att de ska ge upp sina egna mål eller intressen för drömprinsen. En gentleman vet att man bör uppmuntra kvinnor till att vara självständiga och följa sina drömmar. Tyvärr är det många som drömmer om en sagovärld där de blir räddade av en vacker prins. Så fungerar det sällan, och därför kan det vara bra att fundera på vilka lärdomar vi förmedlar när vi berättar en saga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *