Mannens nöjesliv genom åren och kampen mot lasterna

nöjesliv för män

Nu är det snart sommarsemester för många och det innebär ofta att man utan desto större krav från omgivningen kan hänge sig åt sina nöjen, antingen hemma eller på resa. Hur har då detta nöjesliv ändrat genom åren?

Man kan lära sig mycket om samhället, vår ändrade syn på manlighet samt våra nöjesvanor genom att studera rådgivningslitteratur från 1800-talet. Ofta benämns dessa även etikettlitteratur och har förekommit åtminstone sedan 1500-talet när Per Brahe gav ut boken Oeconomia eller Hushållsbok för ungt adelsfolk, där han ger utförliga anvisningar om hur en adelsman skall utbildas och sköta sitt gods.

Enligt Per Brahe var fostran en del i en ständig kamp mellan människans inneboende vilja att leva ett lastbart leverne och idealet att hålla sig till samhälleligt godtagbara dygder. Speciellt hovmiljön uppmuntrade enligt Brahe till lastbarhet och den adlige hovmannen bör därför visa självdisciplin.

Nöjeslivet på 1800-talet

När man flyttar framåt några århundraden ser man samma dilemma mellan människans inneboende behov av nöjen och samhällets krav. Framförallt märks detta i hur man såg på två av 1800-talets stora frågor, alkohol- och spelvanorna.

Numera behöver inte ens någon annan få veta om ens spelvanor, eftersom största delen sköts på något av Sveriges bästa onlinecasinon på nätet. Alkoholvanorna har det alltid varit enklare att dölja genom att dricka hemma. Vid spel med pengar har det dock tidigare alltid krävts sällskap för att kunna göra det.

Det har gjorts flera studier kring hur synen på vad som är manligt ändrat genom åren och genom detta kan man också rätt långt se vad som varit acceptabelt att ägna sig åt i nöjeslivet. I rådgivningslitteraturen från 1800-talet ser man också vilka ideal som var gällande då och med hjälp av denna kan man delvis knyta samman dessa med hur läget ser ut idag.

Medan 1820-talets dandyn inte lade desto större energi åt att analysera sina spel- och alkoholvanor, kom dessa frågor att få en allt större roll i samband med att industrialismen slog igenom under mitten av 1800-talet.

Speciellt tydligt blir detta i texter som denna från publikationen Nya Stockholm från år 1890.

…I Italien kan en man med bildning, till och med af hög samhällsställning, besöka en osteria, hvilken icke är något annat än en vanlig krog, men om ett helt simpelt biträde i en handelsbod skulle gå in på en bolagskrog i Stockholm, satte han kanske hela sin framtid på spel.Emellertid kan en bildad man äfven i Stockholm besöka en krog, förutsatt att han alldeles icke frågar efter hvad folket säger, men hemmastadd där känner han sig icke.

Med andra ord ansågs det inte lämpligt att en intellektuellt framstående man som tillhörde de bildade klasserna tillbringade fritiden hos någon av stadens bolagskrogar eftersom han då jämställdes med en som man vid denna tidpunkt kallade “en drinkare”. Spel var heller inget som en från de högre samhällsklasserna sysslade med eftersom man såg det som omanligt och primitivt att riskera sin framtid mot en kort stunds spänning.

Sedan kan man argumentera för att vanorna i de finare salonger var i stort sett de samma. Med samma dryckes- och spelvanor, fast i en finare kostym.

Nuförtiden är det helt klart att det inte råder riktigt samma uppdelning i klassamhälle längre. Både hemma och på resor kan man numera besöka vilka krogar eller spellokaler man vill utan att någon höjer på ögonbrynen, oavsett vilken yrkesgrupp man tillhör.

Män som spelar schack år 1818 efter målning av Johann Erdmann Hummel.

Mannens behov efter spel

Det är ingen tvekan om att det sedan länge tillbaka har funnits en dubbelmoral gällande fritidens nöjesaktiviteter i länder som Sverige.

I etikettboken Fråga mig om allting: Oumbärlig handbok för alla människorfrån år 1883 finns många sidor ägnade åt “förströelser i aftonsällskaper” – med andra ord vilka nöjen man kan ägna sig åt på fritiden.

Här nämns bland annat charader, gåtor, rebus och logogryfer som särskilda, angenäma förströelser som de särskilt lovordar. Speciellt eftersom dessa övar skarpsinnigheten. I sammanhanget nämns att många personer som senare blivit ansedda författare har börjat med att skriva små gåtor eller charader.

Men samtidigt lägger man desto fler sidor åt att redogöra för de regler som gäller i kortspelen Whist och Cassino. Något motsägelsefullt med tanke på att vi i det svenska samhället i övrigt under denna tidsera såg ett stort motstånd mot det karaktärsförstörande spelandet.

Samtidigt kan konstateras att boken var en översättning av den populära engelska version som på kort tid nådde stora framgångar världen över. Men det visar ändå vilket intresse det fanns för spel som nöjesform under denna tidsera, trots alla försök att begränsa detta i samhället.

Idrotten och dess framfart

Inte heller i England, där kortspel hade en given del i Londons exklusiva herrklubbar, sågs det heller alltid på med blida ögon. Man var medveten om de faror som lurade bakom hörnet, väl medveten om alla dugliga män som spelat bort sitt liv. Alkoholen hamnade även den i skottgluggen när man i den allmänna opinionen letade efter faror som lurade i samhället.

En motpol till detta var den kroppskultur som växte sig allt starkare under slutet av 1800-talet. På engelska benämndes detta Sports och till en början var det främst adliga fritidsaktiviteter som jakt, ridning, biljard och fiske som åsyftades när man i det engelska samhället pratade i termer av “Sports”.

Sedermera skulle kroppskulturen även få en vidare spridning inom övriga samhällsskikt när idrottsformer som fotboll och löpning fick en större spridning. I början av 1900-talet kom även idrotter som Golf och tennis att bli allt större, men dessa var fortsättningsvis en angelägenhet för de högre samhällsskikten. Frågan är om så är fallet ännu idag.

Gentlemannens nöjen idag

Mycket har hänt sedan 1800-talet gällande mannens nöjesaktiviteter, men en sak har vi gemensamt med dessa män. Vi är ännu idag beroende av spänning i livet och ännu idag handlar mycket om kampen mellan det som man tidigare kallade “lastbart leverne” och samhällets syn på vad som är bra för oss.

Då det gäller spel har diskussionen varit väldigt livlig den senaste tiden. Den nya svenska spellagen som kom i början av året innebar hårdare krav på spelbolagen, med krav på licens för att verka på den svenska marknaden.

Oavsett vad man tycker om spel eller alkohol kan det ibland tyckas som att det i dagens samhälle finns en tendens att undvika individuellt ansvarstagande och skylla allt på andra. Lockelser finns överallt och har inte individen förmågan att själv ta ansvar för sitt liv kan det vara svårt för någon annan att göra det – oavsett hur man försöker begränsa det från myndighetshåll.

Med det sagt är det ett gott råd att sträva efter måttlighet, speciellt nu inför sommarens semestrar. Minska på alkoholkonsumtionen och se till att hålla er hälsosamma genom motion och andra utomhusaktiviteter. Trots att det under fina sommarkvällar kan vara lockande att hälla i sig stora mängder öl och sprit, så njuter man betydligt mer om man ser till att även ta del av alla fina morgontimmar när solen gör sin entré.

Det innebär inte att man behöver hålla sig borta från de kvällsnöjen som erbjuds, men det gäller att komma ihåg den gyllene regeln om balans i tillvaron. Semestern är trots allt också ett perfekt tillfälle att bryta vardagens rutiner och hitta en livsstil som kan erbjuda förändringar till det bättre.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *