Det finns bilar med en ännu längre historia än Volvo, en bil som jag skrivit om upprepade gånger här på Gentlemannaguiden. I år är det nämligen 130 år sedan Carl Benz patenterade sin Benz Patent-Motorwagen, den allra första bilen.
Den 29 januari 1886 var datumet när världen sattes i rörelse på ett sätt som kom att förändra den för alltid. Det var då Carl Benz lämnade in sin patentansökan för ”bensindrivet fordon”. Bilen var född. Senare samma år tillverkade Gottlieb Daimler sin motoriserade vagn och 1886 blev början på Mercedes-Benz 130 åriga framgångssaga.
Om bilen har ett personnummer så är det DRP 37435. Det var nämligen det diarienummer som Mannheimingenjören Carl Benz patentansökan på ”bensindrivet fordon” fick hos det Tyska Kejserliga Patentkontoret i Berlin. Sedan 2011 har faktiskt det 130 år gamla dokumentet ingått i UNESCOs Världsminnesprogram tillsammans med bland annat Gutenbergs bibel, Astrid Lindgrens ark och Bachs H-mollmässa.
Efter att Carl Benz 1873 utvecklat en kolvmotor, fortsatte han jobbet med att ta fram en bil som kunde drivas av denna motor. Motorns effekt var 0,75 hästkrafter vid 400 varv per minut och motorn var extremt lätt för sin tid, den vägde bara 110 kilo. Ett stort svänghjul (det liggande metallhjulet längst bak i bilen) hjälpte till att hålla motorn igång mellan arbetstakterna och drivningen skedde med hjälp av kedjedrift till bakaxeln, som var försedd med differential.
Bilen byggdes 1885 och patentansökan lämnades in den 29 januari 1886. Patentet godkändes i november samma år. Det var faktiskt Carls Benz fru, Bertha, som finansierade utvecklingen av den trehjuliga bilen, och med dagens standard skulle det ha varit hon som ägde rätten till patentet. På den tiden var det dock inte tillåtet för gifta kvinnor att söka patent.
Carl Benz presenterade bilen för allmänheten första gången den tredje juli 1886 i tyska Mannheim. Men den första långturen körde hans hustru Bertha Benz i augusti 1888 med bil nummer tre – förmodligen utan makens vetskap. Resan genomfördes för att visa bilens höga tillförlitlighet. Bertha tog med sig tonårssönerna Eugen och Richard på resan, som gick från Mannheim via Heidelberg och Wiesloch till Berthas hemstad Pforzheim.
Bertha var inte bara förare, utan också mekaniker. Förgasaren rengjordes med ett hårspänne och ett strumpeband användes för att isolera en ledning. Bilen tankades på apoteket i Wiesloch, där dåtidens bensin (bensen) kunde köpas på flaska. Väl framme i Pforzheim telegraferade hon Carl Benz och berättade att resan gått bra. Tre dagar senare körde hon hem igen. En resa på totalt 194 kilometer.
Tillsammans med Gottlieb Daimler’s motoriserade vagn, även den från 1886, är Carl Benz Patent-Motorwagen det första föremålet som visas på Mercedes-Benz Museum i Stuttgart.
E-Klass – en ikon med långa anor
Det är omöjligt att i ett inlägg redogöra för alla av Mercedes klassiska bilmodeller. Därför väljer vi en modell av vilken det lanserades en helt ny modell tidigare i år och som har en lång historia av fina modeller.
Mercedes E-Klass har länge setts som urtypen för en klassisk Mercedes-Benz. En rymlig lyxsedan i mellanklassen med hög komfort och brett användningsområde. E-Klass har alltid varit tidig, och ofta först, med ny och unik teknik. När den nionde generationen (W 213) lanserades tidigare i år tog den med hela bilindustrin på en ny resa mot självkörande bilar. Men E-Klass började sin egen resa för länge sedan. I snart 70 år har Mercedes-Benz oavbrutet tillverkat bilar i den klass som med åren skulle kallas ”E”.
Typ 136
1947 blev Mercedes-Benz 170 V (Typ 136) företagets första efterkrigsmodell – i stor utsträckning baserad på förkrigsmodellen med samma namn. Med åren kom bilen att bli ryggraden i Mercedes-Benz modellprogram. 1949 lanserades den som L 170 D med dieselmotor och 170 S Saloon. De sista modellerna rullade ut från fabriken så sent som 1955.
”Bullmercan”
1953 presenterades W120/121 med modellnamnet Mercedes 180. Den första modellen med självbärande kaross kallades i dagligt tal ”Bullmerca” i Sverige medan den i andra delar av världen brukade benämnas ”Ponton-Mercedes”. 180 D med diesel följde liksom 190 och 190 D och sexcylindriga prestigevarianter med längre hjulbas och de interna benämningarna W180 och W128.
En av de enligt mig vackraste modellerna som gjorts av Mercedes bilar och som även finns på bilden överst.
”Fenmercan”
1961 försvann den bulliga formen från mellanklassmodellen och ett modernt formspråk med slanka linjer och fenor gjorde sitt intåg. Bilen tillverkades även som likbil och ambulans och i små upplagor som kombi. Designen är nära besläktad med de lyxigare W111 och W112.
”Kompakten”
1968 presenterades den så kallade ”Kompakten” (W114/115). Dess formella namn var W114 med fyrcylindrig motor och W155 med sexcylindrig motor. Designen av fransmannen Paul Bracq kännetecknas kanske mest av de karaktäristiska stående strålkastarna.
Från början kom modellen som diesel 200 D och 220 D, samt i bensinutföranden 200, 220 (fyrcylindriga) samt de sexcylindriga 230 och 250. 1973 kom twincam-motorn”, en 2,8 liter stor sexa med dubbla överliggande kamaxlar på 160-185 hk och 280-begreppet var fött. 1974 lanserades en fyrcylindrig 230-motor (230/4) och en 2,4 liters dieselmotor (240 D), och 1975 kom den femcylindriga dieselmotorn (240 D 3,0) som skulle komma att bli synonym med Mercedes diesel i många år.
”Kompakten” fanns i två karossversioner – en fyrdörrars sedan och en tvådörrars coupé (HT) och såldes i nästan två miljoner exemplar.
”123:an” och premiär för kombi
1976 kom efterföljaren W123 med mindre kantig kaross, men med mycket teknik gemensamt med föregångaren. Ett år senare visades den som Mercedes första kombi för de breda massorna, som ”T-modellen”.
Utbudet blev då bredare och benämningarna fler: Sedan: W123, Kombi: S123, Coupé: C123 och Limousine: V123. Totalt såldes ca 2,5 miljoner exemplar av W123.
Första E-Klass
Den första bilen som verkligen fick bära namnet E-Klass var W124. Den lanserades 1984 och var i produktion i hela tolv år. Det var den här modellen som var först i storleksklassen med V8 och den såldes dessutom med fyrhjulsdrift och som cabriolet. För många är detta bilen man förknippar med lyx i 80-talsfilmer. I synnerhet prestandamodellen 500E.
I samband med att Mercedes nya nomenklaturen infördes 1993, döptes W124 om till E-Klass.
Runda lysen
När W210 lanserades 1995 väckte den mycket uppmärksamhet med sina dubbla runda strålkastare och helt nya mjuka formspråk. Ett formspråk som i viss mån är med än idag.
De raka sexorna kompletterades med V6:or och E 50 och E 55 AMG såg dagens ljus. Att se sportbilar bli frånåkta av en familjekombi på Autobahn blev allt mer vanligt.
I samband med W210 försvann Coupé och Cabriolet från E-Klass programmet och istället återfanns de sportiga modellerna under benämningen CLK.
Tredje generationen
Tredje generationen E-Klass (W211) var den största hittills när den lanserades 2002. De dubbla lysena var kvar men med en aggressivare lutning. Totalt hade utvecklingsarbetet pågått i fyra år till en kostnad av nästan 20 miljarder kronor. Gasdrift (NGT) kom 2004 och E63 AMG med hissnande prestanda och 0-100 på 4,4 sekunder lanserades.
Fjärde generationen
2009 började försäljningen av den generation E-Klass som sålts fram till nu – W/S212. De dubbla runda strålkastarna försvann och mängder av ny teknik infördes. Nu återinförs också E-Klass som benämning på Coupé (C207) och Cabriolet (A207) modellerna.
Den fjärde generationen fick en facelift 2014 som var så omfattande att många valde att kalla den en ”ny generation”. Motorerna fick allt mindre slagvolymer men högre effekt och lägre förbrukning. Detta var också den första modellen med hybrid-drift och nioväxlad automat.
Mercedes-Benz W213
När W213 lanserades tidigare i år, var det den femte generationen som bär namnet E-Klass. En bil som kännetecknas bland annat av helt unika självkörande funktioner och en ny interiör med bland annat wide-screen med två tolv-tumsskärmar samt touchpads på ratten.