Pengarna bakom palatset

En gång för länge sen kom en köpman från Stralsund till Sverige. Med två halvtomma händer byggde han upp en affärsverksamhet som så småningom ledde fram till grundandet av Hallwylska museet, mitt i centrala Stockholm.

Webbutställningen Skogen bakom palatset berättar om företaget Ljusne-Woxna AB:s uppgång och fall, om många mäns hårda och farliga arbete i skogen, på älven och i sågen, om arbetarprotester och hur dessa slogs ner från arbetsgivarhåll. Här berättas också om den lilla orten Ljusne, där det mesta utspelade sig och om en släkt som byggde upp en av landets största förmögenheter.

Köpmannen från Stralsund hette Wilhelm Kempe. Han anlände till Sverige på 1820-talet. År 1843 gifte han sig med sin kusin Johanna Wallis och de fick dottern Wilhelmina. Hon gifte sig med Walther von Hallwyl och blev så småningom en framstående samlare.

Wilhelmina anlitade arkitekten på modet för att bygga ett överdådigt stadspalats för hennes samlingar av antikviteter och konst. Här förlades också huvudkontoret för Ljusne-Woxna AB. Wilhelmina var tidigt inställd på att palatset skulle bli ett museum. Det testamenterades till svenska staten och öppnades 1938. I Skogen bakom palatset tar du del av historien bakom familjen von Hallwyls stora förmögenhet.

hallwynska

Med två halvtomma händer byggde Wilhelm Kempe upp en affärsverksamhet som så småningom ledde fram till grundandet av Hallwylska museet, mitt i centrala Stockholm. På bilden står svärsonen, Walter von Hallwyl, och blickar ut över den forsande Ljusneälven. Walther von Hallwyl tog över ledningen för företaget 1883, då svärfadern gick bort.

timmerbassäng

Flottare vid timmerbassängen. Här fick timret vila i väntan på sågning. I bakgrunden syns sågverket i Ljusne. Webbutställningen ”Skogen bakom palatset” berättar om företaget Ljusne-Woxna AB:s uppgång och fall, om den lilla orten Ljusne där det mesta utspelade sig och om en släkt som byggde upp en av landets största förmögenheter.

URI
Foto: Erik Lernestål

Ingången till det vackra valvet som leder in till innergården till Hallwylska museet. Hallwylska museet på Hamngatan 4 i Stockholm har en av Sveriges bäst bevarade miljöer från sekelskiftet 1900. Med sina 2200 kvm fördelade på ett 40-tal rum innehåller huset en av landets största samlingar av konst, porslin och antika möbler. Palatset donerades till Svenska staten 1920.

downton abbey dräkter utställning
Foto: Erik Lernestål

Hallwylska museet representerar samma tidsepok som skildras i Downton Abbey och TV-seriens fiktiva hushåll har många likheter med det Hallwylska hemmet. År 2012 hade Hallwylska museet en utställning under namnet Herrskap och tjänstefolk i fakta och fiktion som belyste livsstil och relationer mellan herrskap och tjänstefolk. I utställningen visades inlånade dräkter huvudsakligen från TV-seriens första säsong som utspelas under åren 1912-14.

salongen
Foto: Ingalill Snitt

Det pampigaste rummet i palatset är Stora salongen. I blickfång på fönsterväggen mot Hamngatan syns en öppen spis i belgisk marmor. Över den finns en oval marmorrelief, av vit italiensk Carraramarmor. Reliefen visar Prometheus som ger människorna elden. Alla relieferna är skulpterade av Gusten Lindberg på beställning av Wilhelmina von Hallwyl.

museé
Foto: Ingalill Snitt

Både möbler och fast inredning i stora salongen visar att arkitekten inspirerats av den Tessinska guldbarocken i Stockholms slott. Wilhelmina kallade rummet för sitt eget Klondyke. Flygeln kommer från Steinway & Sons i New York. Clason fick i uppdrag att rita ett nytt fodral i stil med salongens inredning. Resultatet blev ett påkostat fodral med rutfanér och intarsia i olika träslag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *