Sveriges första moderna gym: Medico-mekaniska institutet

gamla gymmaskiner 1800-tal
Bild: Tekniska Museet

Visste ni att en av pionjärerna bakom gymmet och de träningsmaskiner som finns i dessa var svensk? För drygt 150 år sedan började Gustaf Zander med tillverkning av speciella träningsapparater för mekanisk sjukgymnastik – apparater som skulle komma att gå på export till hela världen,

Det var år 1865 som Zander öppnade den anstalt för mekanisk sjukgymnastik, som blev känd under namnet “Medico-mekaniska institutet” i Stockholm.

Det företag som fick uppgiften att producera de av Zander konstruerade apparaterna var Göranssons mekaniska verkstad på Grev Magnigatan 13 i Stockholm. Exporten gick till hela världen och till och med i RMS Titanics exklusiva gym fanns Gustaf Zanders maskiner.

Bild från Titanics gym 1912.

Det medico-mekaniska institutet kallades även “gubbkvarnen” och fanns i anslutning till Carl Curmans turkisk-romerska badhus, Stora badhuset på Malmtorgsgatan i Stockholm – även kallad Malmtorgsbadet. Detta lyxbad med orientalisk betjäning hade hämtat inspiration från de turkiska bad som blev på modet i England efter Krimkriget. Sedermera skulle Curman även öppna en filial på vid Stureplan genom Sturebadet år 1885. Mer om badhusen i ett senare inlägg.

Tanken på att göra gymnastens ensidiga arbete överflödigt och få en säkerhet och likformighet i rörelserna hade kommit redan under Zanders första studentår och vid redan år 1857 konstruerade han några apparater vid Zanderska flickpensionen i Bårarp i Halland.

gymmaskin bålrullning 1900
Gymnastikmaskin för bålrullning från Gustaf Zanders mediko-mekaniska institut. Beskrivning från Tekniska Museet: I bålrullningsapparaten gäller det att hålla överkroppen rak och stilla medan sitsen rör sig. Här tränar du upp balans och bäcken, motverkar trög mage och hemorrojder. Idag används pilatesbollen för denna sortens träning. Bild: Tekniska Museet

Under den tid som Zander var föreståndare på Medico-mekaniska intitutet åren 1865-1898 utvecklades anstalten och nya apparater infördes efterhand. Till slut uppgick dessa till mer än ett sextiotal. Institutet låg till en början på Västra Trädgårdsgatan 19, men flyttade sedan in i Malmtorgsbadet.

Maskin för fotmassage. Bild: Tekniska Museet
Maskin för magknådning. Bild: Tekniska Museet

Nedan finns en text från boken Nya Stockholm från år 1890. Här finns en intressant beskrivning över hur träningen kunde gå till i det medico-mekaniska institutet, som även hade en filial på det nyöppnade Sturebadet. Alla bilder utom en är tillagda och hör inte till boken.

Innan vi går över till den texten finns här en video från 1925 från Svenska Filmarkivet som visar hur det kunde ut när man tränade på dessa gymmaskiner, även om gymmaskinerna säkert utvecklades en del sedan slutet av 1800-talet. Här kan man ändå se en av de populära bålrullningsmaskinerna “in action”, med sadel och allt.

Utdrag ur boken Nya Stockholm (1890) och kapitlet I badsumpen, på gymnastiken och i badkaret:

Redan i maj 1885, således ett halft år före den nya badinrättningens öppnande, invigdes det nya medico-mekaniska institutet i samma hus vid Stureplanen. Allmänheten rusade kanske icke dit, men förståndiga ladugårdslandsbor funno det dock förträffligt att ha en sådan hälso-anstalt i sin egen stadsdel, och institutet vann snart lika stort förtroende som det gamla vid Malmtorgsgatan.

Interiör från Medico-Mekaniska institutet i Sturebadet år 1896. Bild: Stockholms digitala stadsmuseum

Visserligen har man i den trakten Humlegården, Karlavägen och äfven Vallhallavägen, alla tjänliga till att skaffa frisk luft och den kroppsrörelse, som lustvandringar kunna gifva, men man har ofta icke tid att gå ut och gå. Dessa nya stadsdelars inbyggare äro till stor del ämbets- och tjänstemän, grosshandlare och annat kontorsfolk, vetenskapsmän, skriftställare och öfriga kammarsittare. De äro i behof af motverkan mot detta ensidigt stillasittande lefnadssätt, och en icke ringa del af dem lider otvifvelaktigt af en ansträngd andlig verksamhet. Sådan kan verksamheten verkligen vara i Humlegårdstrakten. Där, liksom öfver alt i vår öfveransträngda tid, finnas också nevralgier och skrifvarsjuka, för att icke tala om nevrasteni och magkatarr. Mot alla dessa åkommor fordras kraftigare medel än en och annan liten promenad. 

Cirkelbukmassage. Bild: Tekniska Museet

Det nya medico-mekaniska institutet var således efterlängtadt. D:r Alfred Levertin, känd badläkare och nu mera intendent vid Varbergs hafsbad, där han träffas hvarje sommar, samt äfven, såsom förut varande biträde vid det Zanderska institutet, erfaren gymnast, öfvertog ledningen af den nya anstalten. Och nu gifvas här hvarje dag rörelser i dessa stora, fina och luftiga lokaler. 

Där kan man mellan den 1 oktober och medlet af maj få sig en riktigt genomgående bålrullning, en för äfven de mest trångbröstade naturer välgörande bröstlyftning, en armrullning, en nackböjning, liksom en alldeles utmärkt bäckenhäfning och lika välgörande bäckenvridning, förträffliga magspänningar och maghackningar, hvilka senare lära med framgång motarbeta svårmod. Är tankegången trög, skyndar man till d:r Levertin och låter gifva sig en hufvudhackning. 

Velocipedgång. Bild: Tekniska Museet

Det är klar logik i hvart enda hjul på alla dessa femtiotvåmaskiner. Hvar enda del är satt dit för ett bestämdt ändamål till vår kroppshyddas underhållande och förkofran. Det är fullständig följdriktighet från rem till rem. Och de drifvas med ånga och anda. 

Det är andan, som sätter ångan i fart, och ångan drager remmarne, hjulen och tillhyggena, och alla dessa bulta hälsa i usla människokroppar. 

Tröttnar man på att bultas och vridas, har man här, så väl som på öfriga gymnastiklokaler, tillfälle att inhämta de färskaste nyheterna, vare sig i tidningsrummet eller i gymnastiksalen, där man alltid har bildadt umgänge och träffar väl underrättade stockholmare, som icke dölja hvad de känna om ställningar och förhållanden i samhället samt om sina medmänniskors närmare omständigheter. I det fallet äro våra gymnastikinrättningar mer än badanstalterna liknande de antika baden, som alltid voro nyhetsbörser.

Främre-armböjning (biceps). Bild: Tekniska Museet

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *