Det är ett känt faktum att man behöver ha en målsättning för att veta vart man är på väg. Det behövs också en strategi för att veta hur man skall ta sig dit. Vad som vi dock alltför sällan funderar på är vad som behöver ändras på det personliga planet för att ha bättre förutsättningar att genomföra allt detta i praktiken.
Ofta händer det att man skyller på strategierna och handlingsplanen när man inte ser de rätta resultaten inom den tidsplan man förväntat sig. I sig kan dock strategin vara helt riktig, men istället kan det vara personen man ser i spegeln som inte är redo att möta utmaningarna ännu.
Vissa egenskaper är svårare att ändra på än andra, men om man blir medveten om sina styrkor och brister finns betydligt större förutsättningar att kunna korrigera dessa. Det handlar om att bli medveten om hur vi beter oss i olika situationer och hur detta påverkar våra liv. En djupgående analys av ens personliga egenskaper kan alltså behövas för att se de mönster som upprepas i våra handlingar.
Enklast är det om man samtidigt klargör de principer som man önskar leva efter och alltså vad som är viktigt i ens liv.
I dessa sammanhang nämns alltför sällan de metoder som flera framstående personer i historien använt sig av för att lyckas i livet. Tidigare har vi skrivit om Benjamin Franklin och hans metoder för att nå moralisk perfektion. En annan person som använde sig av personligt utformade regler i sitt liv var USA:s första president George Washington (1732-1799). Redan vid 13 års ålder skrev han en publikation med namnet Rules of Civility and Decent Behaviour in Company and Conversation.
I boken finns 110 regler gällande önskvärt beteende och uppförande i olika situationer, i allt från hur man klär sig, äter och samtalar med människor på ett riktigt sätt. Det är ingen tvekan om att dessa regler följde som en ledstjärna genom resten av hans liv och gjorde honom till den person han blev.
Nedan är de tio första reglerna i publikationen. Resten kan man läsa i denna bok som publicerades år 1890.
Att göra upp personligt utformade regler eller motton enligt vilka man önskar leva kan alltså vara till hjälp i många vardagliga situationer. Vardagen består nämligen av många olika situationer som antingen för en närmare eller längre från målsättningarna.
Dessutom skall man inte underskatta motivationskraften i att man har helt egna regler och motton att leva efter. Regler som alltså är helt skräddarsydda enligt ens egna målsättningar.
Som Dr. Donald A. Laird skriver i boken The Technique of Personal Analysis är personlighetsanalys inget nytt – inte ens när boken skrevs år 1945. Det som är förvånande är ändå hur få som använder sig av självanalys och personligt utvecklade planer i sina liv. Vi är alla unika, med våra egna styrkor och svagheter. Därför måste vi också lära oss att använda oss av dessa sätt att utveckla oss själva på ett intelligent sätt. Framförallt är det något som vi måste påminna oss om med jämna mellanrum för att inte glömma att medvetet jobba på dessa i vardagen.
[pullquote]
Men of genius are critical of themselves, and improve through their own self-criticism. They don’t blame the world or their rivals; they look inside themselves to discover steppingstones.
– Dr. Donald A. Laird
[/pullquote]
I nämnda bok skriver Laird även att de flesta av våra personliga egenskaper kan ändras. Detta genom att för det första bli medvetna om våra personlighetsdrag i interaktionen med andra. Man behöver även vara vara medveten om hur dessa personlighetsdrag påverkar ens tankeverksamhet, dvs. hur vi reagerar på olika stimuli i vår omgivning.
För det andra gäller det att göra en analys på hur dessa personlighetsdrag kan förändra olika situationer i ens liv. Det tredje och sista steget är att börja tillämpa dessa egenskaper så att de blir till en vana.
Nedan återfinner ni ett av de många personlighetstest som finns i ovan nämnda bok. Just denna test görs med avseende på hur bra man är på att ta hänsyn till människor i omgivningen (Tactfullness). Förutom dessa nyttiga test finns även många exempel på många kända historiska personer och hur de trots sina begränsningar lyckades bli framgångsrika.
Detta är en av de mest omfattande böcker jag läst i ämnet och väl värd att bekanta sig med om man menar allvar med sin självutveckling.
Som avslutning tar vi ännu en gång fram det personliga utvecklingsprogram som Benjamin Franklin utarbetade vid 20 års ålder.
Detta gjorde han för att klargöra sina principer i avsikt att kontinuerligt utvecklas och för att kunna nå sina ambitioner i livet. Det yttersta målet med detta var enligt Franklin att uppnå moralisk perfektion (moral perfection). Det första steget för Franklin var att utveckla och förbinda sig till ett personligt utvecklingsprogram som bestod av 13 så kallade dygder som han eftersträvade i sitt liv. Dessa dygder var följande:
Utifrån dessa gjorde Franklin sedan upp ett schema med dygderna radvis uppräknade och med veckodagarna i kolumnerna. Han hade med sig schemat varje dag och följde dagligen upp sina framsteg. För varje dygd som han bröt mot lade han till en stjärna i sitt schema. Målsättningen för Franklin var att bibehålla schemat så rent som möjligt och minimera antalet prickar i protokollet. Det indikerade ett rent liv utan laster.
Det finns alltså mycket man kan göra för att utveckla sina personliga egenskaper på ett mer medvetet sätt. Det är viktigt att inse att man aldrig blir fullärd på detta område. Därför krävs det att man regelbundet analyserar sina personliga egenskaper i avsikt att se samband mellan resultat och handling.
Man vet själv vad som bäst motiverar en i olika sammanhang och därför finns det egentligen inget rätt eller fel sätt att göra detta på. Allt handlar om att hitta de sätt som fungerar för en själv i den verklighet som man själv lever och för de målsättningar som man själv har i livet.