Att sätta ihop sin outfit innebär att man rör sig inom ett rutnät av regler, oskrivna lagar, personlig medvetenhet och en vision. Förmågan att harmonisera dessa element är densamma som den som tillhör en kompositör som skriver en melodi. Noter och ackord sammanfaller för att skapa en musikalisk struktur på exakt samma sätt som klädesplagg sammanförs för att komponera en outfit.
Kompositörens fantasi, liksom stilen hos den som älskar att klä sig väl, styr dessa element mot den rätta kombinationen. För att få till det lilla extra behövs ofta personliga detaljer som skiljer sig från mängden. I den manliga garderoben spelas denna roll ofta av manschettknappar – speciellt då det gäller mer formell stil. Tillsammans med armbandsuret är de mannens verkliga juveler.
Historien om manschettknappar
Om vi går tillbaka i historien om manschettknappar finns det mycket att ta fasta på. I Dumas berömda berättelser i Greven av Monte Cristo, hans första roman, beskriver han den häpnadsväckande kvaliteten på de små dyrbara föremål som baron Danglars bär.
På kort tid blev manschettknappar ett utmärkande kännetecken för varje modern gentleman. Det är dock deras värdefulla kvalitet, särskilt när det gäller antikviteter, som gör dem till ett av de mest eftertraktade föremålen bland aficionados och samlare. En av de regler som måste följas, en tradition som går tillbaka till medeltiden, är att de endast får tas emot som gåvor och aldrig köpas till en själv.
Mot slutet av Napoleontiden gav Fabergé manschettknappar med diamanter och safirer till Nicholas Allen, ättling till familjen Harrogate, i samband med hans konfirmation 1910. Dessa manschettknappar, som har en ganska lång historia och tros vara från åtminstone 1894, är nu bland de mest citerade av samlare runt om i världen.
Manschettknapparnas ursprung är faktiskt mycket äldre. Enligt uppgift användes de redan i det gamla Egypten, men deras verkliga framgång kom först efter 1500-talet, då en verklig passion för dessa små föremål, som också underblåstes av Ludvig XIV:s besatthet av juveler, utvecklades i Frankrike och England i samband med de vanliga stilstriderna mellan dessa två ständigt rivaliserande länder.
Även om England gjorde anspråk på faderskap till accessoaren var det alltså i Frankrike som termen ”handledsjuvel” användes för första gången år 1788. Skräddare och juvelerare började därför att skämma bort sig själva genom att tillverka dem i alla möjliga former och olika material, inklusive guld och ädelstenar.
Olika modeller av manschettknappar
Även om funktionen hos manschettknappar sätter gränser för storleken på själva föremålet, som måste passera genom två öglor, har juvelerare bevisat uppfinningsförmåga inom området.
Manschettlänkens framgång går hand i hand med skjortmanschettens utveckling. De föddes ur en tydlig funktionell nödvändighet och hade sina upp- och nedgångar som följde modets växlingar. Den viktorianska perioden, med sina stärkta manschetter, gav manschettknappar ett så stort uppsving.
Det var hertigen av Windsor som senare skulle ha en inverkan på populariteten hos manschettknappar – i negativ riktning. Även om han förespråkade deras användning, vilade hans stilistiska övertygelser främst på principen om sofistikerad men samtidigt avslappnad elegans. Han hade en preferens för mjuka manschetter med enkla knappar.
Bortsett från denna motgång kan man säga att manschettknappar har fortsatt att vara en del av de senaste två seklens sociala, mode- och hantverksmässiga historia.
Det är få accessoarer som har en så enorm och potentiellt oändlig variation av mönster och material. De viktigaste stilarna kan räknas på ena handens fingrar: den symmetriska, den vanligaste typen, med huvudet fäst vid en kapsel som kan glida in i ögat och klämma fast manschettlänken i manschetten.
Därefter kommer manschettlänken med stång, en enklare version av den symmetriska, och på senare tid har den tygformade typen, formad som en knut, blivit rätt populär.
Främsta tillverkare av manschettknappar
Bland framstående tillverkare av manschettknappar finns några märken som är värda att nämnas. Bland de viktigaste är Deakin & Francis, den brittiska kungafamiljens officiella juvelerare och valet för alla konnässörer.
Asprey, den berömda ateljén som bland annat tillverkat en modell för drygt 100.000 kronor designad av Angelina Jolie och Brad Pitt för välgörenhet är också belägna i London.
Trianon, en butik i New York som grundades 1979, erbjuder modeller som är lika dyra som eleganta. Lika originell är produktionen från ett annat ungt brittiskt företag, Alice Made This, som på kort tid har lyckats klättra till marknadens topp. I Italien och naturligtvis i Neapel, är det ingen brist på butiker som har bidragit till traditionen med manschettknappar. Det gäller till exempel kollektionen som utformats av Luca Rubinacci, ättling till familjen, som varje år utformar en exklusiv begränsad kollektion på 100 exemplar för sina trogna kunder.
Svenska tillverkare av manschettknappar
En av de främsta svenska tillverkarna av manschettknappar är Skultuna som har många snygga modeller i sitt utbud. Även Stenströms och Oscar Jacobson har flertalet stilrena modeller.
