Shaken or stirred? En gentlemans guide till Dry Martini

Inlägget kan innehålla sponsrade länkar. Läs mer här.

One martini is all right. Two are too many, and three are not enough.

James Thurber

En “dry martini, shaken not stirred” är kanske filmvärldens mest berömda fras. Citatet är faktiskt så berömt att det fått sin alldeles egen Wikipedia-artikel. Bonds beställning placerade permanent martinin på topplistan av drinkar. Det vara bara ett problem: en Dry Martini ska ju röras, inte skakas.

Hur blev det så här? Vi ger oss på jakt efter Dry Martinins rötter och hittar något helt annat än en tidlös drink. Lugn, det kommer ett recept också, tids nog.

Manhattan, Martinez, Martini

American-Bar Recettes des Boissons Anglaises et Américaine – här i 3:e upplagan. Dry Martinin dök upp redan 1904.

Ju mer man läser om mixologi, desto mer inser man hur flytande (ursäkta) drinkvärldens historia är. Det finns ingen officiell historia, inga stentavlor – bara drinkbok efter drinkbok från sekelskiftet utan tydliga referenser till varandra. Och många fantastiska legender, som bara har ett problem – de är antagligen inte sanna.

Någonstans i 1800-talets början var en cocktail en blandning av sprit, olika bitters och ofta socker (mer om detta i guiden till Old Fashioned). Varje variation fick sitt eget namn och ledde till stora böcker med mängder av recept, förvillande lika varandra.

Dry Martinin föddes ur en annan klassisk drink, Manhattan. Manhattan är en cocktail av whisky eller bourbon, vermouth och bitters. Ur Manhattan uppstod Martinez – en Manhattan med gin istället för whisky. Och ur Martinez kom så Martinin, genom att den söta vermouthen byttes mot torr vermouth. “Dry” var antagligen ett förtydligande om att man inte skulle använda sockerlag i drinken, vilket var vanligt i cocktails runt sekelskiftet.

1904 beskriver Frank P Newman, bartender på Ritz i Paris, en Dry Martini Cocktail i sin drinkbok “American-Bar Recettes des Boissons Anglaises et Américaine”:

“Ta ett mixerglas och lägg i några bitar is och tre droppar angostura eller apelsinbitter. Avsluta med lika mängder gin och vermouth, rör om och häll upp. Servera med en citronzest, ett körsbär eller en oliv, enligt gästens önskemål.”

Dry Martini kom att bli en stapelvara för 60-talets mad men i reklambranschen och deras three martini lunches. Därför är det lite roligt att namnet Martini kanske också är fött ur en slug marknadsföringskampanj. Det kan nämligen vara så enkelt att Martinin skapades för att marknadsföra italienska Martini & Rossis vermouth, som nyligen introducerats. Som Martini senare skulle skriva i reklamkampanjerna: “It’s not a martini unless you use Martini”.

Från sina ursprungliga proportioner 1:1 mellan gin och vermouth så blev Dry Martinin gradvis allt torrare, dvs. mer gin och mindre vermouth. Bittern blev också mindre vanlig och någon gång efter andra världskriget hade Dry Martini antagit sin moderna form.

Bond & Martini

James Bond med en vodka martini
Bond på film dricker Vodka Martinis. Bond på bok dricker allt.

Hur var det nu med Bond & martinin då? Jo precis som Ian Fleming själv gjorde föredrar Bond sin Dry Martini ”shaken, not stirred” – en s.k. Bradford Martini. Detta står i strid med det klassiska receptet där man rör med is. Att skaka med is späder ut drinken mer och sägs av många snarare förstöra smaken.

Varför Fleming trots detta föredrog skakade martinis är inte helt klart. Han spenderade en tid i Moskva som reporter, och det ska ha varit där han fick smak på martinis gjorda med vodka. Kanske dolde kylningen och utvattningen smaken av sämre vodka – eller var det bara en av Flemings egenheter?

I böckerna dricker Bond sin Dry Martini med både gin och vodka som bas, men på vita duken valde man att renodla det till vodka. Redan i första filmen, Dr. No., dricker Bond två Vodka Martini.

Den som kan sin Bond vet också att han även uppfinner en egen variant med gin och vodka, tillsammans med Lillet Blanc. Den är känd som Vesper martini.

En klassisk dry martini

International Bartenders Association listar Dry Martini som en av sina Unforgettables (högsta kategorin) och föreskriver att drinken ska blandas enligt följande:

Ingredienser

  • 6 cl gin
  • 1 cl torr vermouth, t.ex. Noilly Prat eller Martini Extra Dry
  • Citronzest eller oliv

Gör så här

  • Häll alla ingredienser i ett mixerglas med is
  • Rör om väl och häll upp i ett martiniglas
  • Garnera

Tips: Se till att kyla glaset först, så behöver du inte röra om lika mycket (och på det sättet spä ut drinken med vatten från den smältande isen).

Variationer

Som ni ser är Dry Martini ingen fast cocktail. Den föddes ur experimenterande och det finns trots de enkla ingredienserna många variationer att utforska. En Dry Martini kan man utveckla både framåt, bakåt och sidledes.

Det enklaste att variera är proportionerna. En Dry Martini kan torras till och blir då till slut en isad gin (en s.k. Churchill Martini) eller mjukas upp till sina ursprungliga proportioner 1:1 (en s.k. Perfect Martini).

Eftersom en Dry Martini är så ren spelar ju också valet av gin och vermouth stor roll. Här finns många varianter att prova. Sekelskiftets Dry Martini gjordes troligen på Old Tom gin, en lite mindre torr gin än dagens London Dry. En annan klassisk variation är att göra som Bond och byta ginen mot vodka – en Vodka Martini.

Vill man gå tillbaka i historien kan man lägga tillbaka den ursprungliga bittern – angostura eller apelsinbitter (t.ex. Regans Orange Bitters eller Angostura Orange Bitters).

Många drinkar kallas något med “martini” eller “-tini” i namnet, t.ex. appletini, men är inte martinis. Där anspelar martini istället på martiniglaset.

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *