Herrskjortor: En komplett guide för män

En guide till skjortor för män – går det ens att göra? Skjortan fortsätter att vara ett av mannens viktigaste plagg, buret av män världen över. En välstruken, välsittande vit herrskjorta är en internationell statussymbol.

Skjortor är också ett av mannens mest komplexa plagg, efter kostymen, vilket alla som försökt måttbeställa skjortor fått erfara. Kragar, manschetter, konstruktioner och mönster – en djungel!

I den här guiden gör vi ett försök att lära dig grunderna i skjortor för män. Så kavla upp ärmarna och lätta på slipsen, så kör vi igång.

Märken och stilar

Det är omöjligt att i en text gå igenom alla tillverkare av kvalitetsskjortor för män. Istället har vi valt att dela upp skjortorna efter ett par stilar och exemplifiera med ett par bra märken från varje stil.

Den brittiska skolan

Diskret brittisk elegans. Foto: Turnbull & Asser

Diskret kvalitet blandat med en lagom mängd excentricitet är signumet för brittiska herrskjortor. Kragarna är lagom stora, lagom spetsiga – och tänkta att bära med en lagom stor slipsknut. Det är istället i färgskalorna som de brittiska märkena utmärker sig, med skjortor i alla möjliga färger och mönster. Passformen kan vara luftig, gjord att leva i snarare än visa upp sig i.

Jermyn Street i London är gatan som mer än någon annan är förknippad med skjortskrädderi i världsklass. På den historiska gatan trängs namn som Turnbull & Asser, Hilditch & Key, New & Lingwood, Budd och Harvie & Hudson – klassiska skjorttillverkare med rötterna i 1800-tal och tidigt 1900-tal. Framför allt fokuserar dessa märken på skräddarsytt, men de har också färdigsydda herrskjortor. Emma Willis är en relativ ”nykomling” – bara 20 år i branschen – och något så ovanligt som en kvinnlig skjortmakare.

Ett par traditionella märken har valt en helt annan väg: T.M. Lewin, Hawes & Curtis och Charles Thyrwitt gör massproducerade skjortor som säljs till rabatterade paketpris (tänk 4 skjortor för 149 pund).

För den som vill ha en brittisk stil med hög kvalitet och lite mer modern känsla finns också märken som Sunspel och Drakes.

Den italienska skolan

Stilsäkra detaljer och snygga mönster – signum för en italiensk skjorta. Foto: Cesare Attolini

Italien har en lång tradition av skrädderi, men det var efter andra världskriget som Italiens modeindustri växte till en gigant. Här tillverkas fortfarande skjortor hantverksmässigt, ofta med många handsydda detaljer. 

En italiensk skjorta är den brittiska skjortans motvikt – större, högre kragar som syns och brer ut sig, och trivs lika bra med slips som utan. Passformen är mer kroppsnära. Men medan tygerna ofta är exklusiva så är de ändå lite mindre excentriska än de brittiska.

De stora, exklusiva namnen inom italienskt skrädderi – Brioni, Kiton och Cesare Attolini – gör alla skjortor i hög klass och till mycket högra prislappar. Det är troligen klokare att måttsy en skjorta om du har råd med den här prislappen, men det går inte att klandra produkten.

Ett steg ner på prisskalan finns skjortor till hög kvalitet för en rimlig prislapp, sett till vad man får. Truzzi från Milano lär vara Italiens äldsta skjorttillverkare, följt av Finamore Napoli, grundat 1925 i Neapel. Från Neapel kommer också flera andra tillverkare av kvalitetsskjortor som Borrelli och Barba. Zegna, Fray, Mazzarelli är bara några av andra kvalitetstillverkare.

Den amerikanska skolan

Button down-kragen uppfanns av amerikanska Brooks Brothers 1896. Foto: Brooks Brothers

Den amerikanska skolan inom skjortor är tätt förknippad med Brooks Brothers. Brooks Brothers är en 200-årig institution, som varit navet för amerikansk klädindustri. Här jobbade Ralph Lauren innan han startade sitt eget märke, och familjen Gantmacher sydde skjortor åt Brooks Brothers innan man startade Gant.

Ivy League är ett annat koncept tätt förknippat med amerikanska skjortor. På Ivy League-universiteten skolades nya generationer av amerikansk överklass, och här sattes stiltrenderna under 1950- och 1960-talet. 

Märken som Brooks Brothers, Gant, J. Press och senare Polo Ralph Lauren är alla typiska för den amerikanska skjortstilen, med sina button down-skjortor i Oxford-tyg (Oxford Cloth Button Down – OCBD). Passformen var ursprungligen generös, med gott om utrymme att röra sig.

Övriga

Det finns högkvalitativa skjorttillverkare världen över. 

Charvet på Place Vendôme – himmelriket för skjort- och slipsälskare. Foto: Wikipedia

Ingen skjortguide skulle vara komplett utan att nämna franska Charvet. Christofle Charvet var son till Napoleons garderobsmästare och grundade 1838 Paris första chemiserie. Sedan 1877 ligger Charvets högkvarter vid Place Vendôme i Paris och idag är man den enda överlevaren bland Frankrikes ledande skjorttillverkare. Med över 6000 tyger i butiken är Charvet bäst upplevd på plats, men man säljer också färdigsydda skjortor.

Japan är ett annat land med en lång tradition av hantverkskunnande, som man tillämpat på herrskjortor också. Perfektion och tradition ligger som bekant den japanska kulturen varmt om hjärtat. Historiskt inspirerades många japanska klädmärken av Ivy League – genom kopplingen till Amerika efter andra världskriget – men många har utvecklats till en mer internationell stil. Japanska Kamakura Shirts, som är ett av märkena som går att hitta i Europa, har t.ex. en mer italiensk än amerikansk twist på sina skjortor.

I Sverige hade vi en gång en blommande skjortindustri, men idag finns inte mycket kvar. Eton är Sveriges överlägset största skjortmärke och har också lyckats etablera sig väl internationellt. Stenströms och Oscar Jacobson är två andra märken för kvalitetsskjortor, men har inte egen produktion. Generellt sett ligger den svenska stilen närmare den italienska skolan, och både Eton och Stenströms utmärker sig med ett stort sortiment lättburna skjortor av bra kvalitet./

Köpråd för herrskjortor

Skjorttyger

Grunderna i skjorttyger

Grunderna i skjortmaterial – och nu talar vi främst om bomull, mer om andra material längre ner – kan sägas komma från fyra egenskaper. 

Bomullen: Råmaterialet avgör naturligtvis mycket hur tyget kommer att bli. Med längre och starkare fibrer går det att skapa finare tyger. Sea Island och dess egyptiska motsvarighet Giza anses vara världens finaste kvalitéer. I Amerika odlas också en motsvarande kvalitet som kallas Pima eller Supima.

Tråden: Hur bomullen spinns till garn påverkar också och täcks av begreppet ply. One-ply betyder att en enkel tråd använts, two-ply (dubbeltvinnad) att två trådar tvinnats för att skapa ett starkare garn. Generellt sett kommer bra skjortor vara gjorda i two-ply.

Väven: Olika vävar ger tyget väldigt olika kvaliteter. Även tätheten spelar roll. Tygets täthet – thread count – mäts i trådar per tum (threads per inch / tpi). Normalt bomullstyg är mellan 80-100, och 120-140 innebär en finare kvalitet. Högre är inte nödvändigtvis bättre – över 140 blir tyget mer som silke och samtidigt väldigt tätt.

Finishing: Genom olika typer av behandlingar förändras bomullens karaktär. En av de vanligaste är olika typer av strykfria behandlingar, som gör bomullen mer elastisk.

Poplin, broadcloth och fil-a-fil

Om du tänker på skjorttyget i en vanlig skjorta är det troligen poplin du tänker på. Poplin och dess kusin broadcloth är två enkla vävar som ger ett enkelt men elegant tyg som passar bra till alla möjliga skjortor. Genom att färga trådarna i olika nyanser skapas end-on-end, eller som fransoserna säger – fil-à-fil.

Oxford

Oxford är det klassiska tyget för en button down-skjorta. Namnet har inget med staden Oxford att göra, utan är ett varumärke från en tidig tillverkare av tyget. Klassiskt oxfordtyg är ganska grovt med en tydlig “prickighet”, perfekt för avslappnade skjortor. Pinpoint oxford är en mer finvävd variant som därför passar bättre till kostymskjortor.

Twill, herringbone, dobby, piké och royal oxford

Dessa tyger har strukturen gemensamt – de vävs på ett sätt som skapar en tydlig geometrisk effekt i tyget. Twill är den vanligaste, en väv med tydligt diagonala ränder. Namnet till trots så hör också royal oxford bättre hemma här, med sin struktur.

Strukturen ger tyget elegans och lite mer formalitet, vilket gör tygerna bäst lämpade till kavaj och kostym.

Denim och chambray

Denim och chambray är egentligen bara varianter på tygerna ovan – denim är en twill och chambray en kusin till poplin. Men färgerna (typiskt indigoblå) och materialet ger en jeansliknande känsla hos tyget. Chambray är normalt ett tunnare tyg, mer lämpat för sommaren.

Seersucker

Seersucker är en förvanskning av ett persiskt fras för “mjölk och socker”. Om du tänker brunt rörsocker så kan kanske förstå varför – de ursprungliga ränderna var beiga och vita. Genom att spännan vävens trådar olika hårt skapas den våfflade effekten i det här tyget, som är ett populärt sommarmaterial.

Andra material

Skjortor behöver naturligtvis inte vara gjorda i bomullsväv. 

  • Linne är ett hållbart och miljövänligt material som ger skjortor som andas. Tyvärr är det hårda linnet också lätt att skrynkla, och linne är inget för den som vill ge ett välstruken intryck. Passar utmärkt till sommarskjortor.
  • Silke är ett annat naturmaterial som ger svala skjortor, men det glansiga tyget gör oss lite skeptiska. Passar bäst i blandningar med andra material.
  • Lyocell eller Tencel är ett syntetiskt material gjort from cellulosa, som påminner om en blandning av bomull och silke. Till skillnad från andra syntetmaterial andas lyocell bra. Lite känsligare än bomull.
  • Jersey och flannel är exempel på lite tjockare tyger som passar för fritidsskjortor.
  • Merinoull har börjats synas mer och mer. Ger ett tunt tyg med mycket bra egenskaper när det gäller skrynklor, doft mm. Passar t.ex. till en skjorta för resor.
  • Stretch och syntetmaterial hoppar vi helst över. De andas dåligt, sitter dåligt och behöver du stretch så är din skjorta för liten.

Färger och mönster

Mängden färger och mönster på skjortor är närmast oändligt. Skjorttillverkaren Charvet erbjuder 6 000 tyger i sin butik vid Place Vendôme!

Med tanke på att en man normalt har minst 10 skjortor i garderoben så är det viktigaste att skapa lite variation.

Enfärgade

Grunden i en bra skjortgarderob är några enfärgade, dressade skjortor som kan bäras med kostym, kavaj eller bara ett par snygga byxor. Vitt och ljusblått är nyanser som passar på i princip alla. Variera istället materialet – t.ex. en i poplin och en i twill.

Randiga

Randiga skjortor brukar också upplevas som mer uppklädda och ger variation. Rändernas tjocklek påverkar formaliteten – tunna är mer formella, tjocka mer avslappnade (eller “sportiga” som britterna säger).

Rutiga

Rutiga skjortor blir ofta snäppet mer avslappnade än de randiga, men kan fungera med allt från kostym till ett par jeans. Gingham, med sina färgade jämnstora rutor, och windowpane, med kvadratiska “fönsterrutor”, är två klassiska rutiga mönster.

Mönstrade

Mönstrade skjortor har blivit väldigt populära på 2000-talet, och visst är det kul att bryta med de geometriska formerna. Tänk bara på att trenderna inom mönster svänger snabbt, och var beredd på att din skjorta kommer att kännas gammal relativt snart. Svenska Eton är en av tillverkarna som varje säsong har nya eleganta mönster. Mönstrade skjortor trivs bäst utan slips, om du inte är en expert på matchning.

Kragar

Pinpoint / Turndown

Pinpoint är en traditionell kragform där kragspetsen pekar mer nedåt än åt sidorna. Resultatet är ett konservativt utseende som passar utmärkt till kostym och slips, men man hittar också den här kragen på moderna skjortor som är tänkta att bäras utan kavaj.

Spread / Cut-away / Windsor

Genom att låta kragspetsarna peka mer utåt än nedåt ges en mer elegant effekt, och det skapas också mer utrymme för en större slipsknut. En måttlig spread collar eller semi cutaway collar är det vi normalt skulle rekommendera til den som bara har ett fåtal skjortor. 

Vinklingen utåt kan göras väldigt stor – s.k. extreme cutaway – men till slut blir det naturligtvis överdrivet. Extremt vinklade kragar har också en tendens att lyfta från bröstet, vilket ser lite konstigt ut oknäppt.

Button down

Button down-kragen inspirerades av polospelarnas knappar, som fäste kragen vid skjortbröstet så att den inte fladdrade upp och störde under spelet. Den är tätt förknippat med Ivy League och preppymode. Idag bärs den ofta utan slips men den fungerar utmärkt till slips också. 

Det brukar sägas att en bra button down-krage ska rulla, dvs. att kragen ska följa en rundad eller s-formad kurva.

Andra skjortkragar

Det finns många andra varianter på kragar, som tyvärr inte längre är lika vanliga. Club collar är en krage där spetsarna rundats av, en gång uppfunnen på Eton. Tab collars och pin collars håller ihop kragspetsarna med tyg resp. metallpinnar och ger samtidigt stöd för slipsknuten. Mao collar eller murarkrage är en stående krage som aldrig riktigt lyft, men kan se snygg ut på en avslappnad sommarskjorta. Contrast collars kommer från tiden när man hade avtagbara kragar, och kunde matcha en vit krage med en blå skjorta, men har inte gjort någon comeback sedan Gordon Gecko.

One pice collars är inte en särskild kragtyp utan ett sätt att sy kragen i ett stycke, som ger en väldigt mjuk rundning (eftersom kragen består av ett enda tygstycke). Passar att bära till kavaj utan slips.

Manschetter

Enkelmanschett

Enkelmanschett är den vanligaste typen av skjortmanschett – precis som man brukar tänka sig den. De knäpps normalt med knappar. En manschett brukar ha 1-2 knappar, även om Turnbull & Asser har hela 3 knappar. Antalet knappar är inte avgörande, men två knappar fixerar manschettens tyg mer vilket en del uppskattar.

Det kan också finnas flera knappar placerade längst med manschetten. Det här låter bäraren anpassa manschettens storlek, vilket är smidigt om man t.ex. bär en stor klocka ibland.

Dubbelmanschett / ”French Cuff

Genom att skjorttyget viks tillbaka över sig själv skapas en väldigt fast och elegant manschett, som traditionellt knäpps med manschettknappar. 

En skjorta med dubbelmanschett bör alltid bäras till kostym eller något liknande plagg. I övrigt är det mycket tycke och smak – en skjorta med dubbelmanschett ger dig en chans att bära ett personligt smycke.

Cocktailmanschett

Det finns alltid ett mellanting. Cocktailmanschetten är en dubblemanschett som skurits till så att den kan knäppas med en vanlig knapp istället. Används av James Bond och de som vill ha en formell skjorta men stör sig på manschettknappens skramlande. Ovanligt på färdigsydda skjortor – vill du ha en cocktailmanschett är det lättast att beställa en skjorta med det.

Skjortans konstruktion och passform

Hur ska en skjorta sitta?

Bekvämt. Du ska kunna röra armarna framåt, åt sidan och uppåt (normalt rörelseomfång, inga väderkvarnar) utan att skjortan spänner. Även om skjortor traditionellt var rätt bylsiga tycker vi inte heller att en skjorta ska vara för stor och “blusig”.

En bra princip är “1-fingers-principen”. Du ska kunna peta in ett pekfinger innanför krage och manschett utan att det spänner åt, men inte mer.

När det gäller bredd ska skjortan följa din kroppsform utan att det drar och spänner i knapparna. Ryggveck – darts – skapar extra tyg som kan fällas ut när du rör armarna framåt.

Längden på en skjorta beror på hur du ska bära den. Vill du bära en skjorta utanpå byxor så är det viktigt att du väljer en särskilt kort modell, annars kommer det inte se bra ut. Vill du ha skjortan nedstoppad så ska tyget räcka till halva rumpan ungefär – testa att t.ex. knyta skorna och se om skjortan stannar kvar. Många skjortor är längre baktill än framtill av det här skälet, en smart funktion om du inte går ner i brygga på jobbtid.

Till slut – ärmlängden. Den knäppta manschetten ska sitta på handloven, där din hand börjar bli bredare. Om manschetten inte är för bred så kan den faktiskt oknäppt gå lite längre – din hand kommer ändå att stoppa den när du knäpper manschetten. Det viktigaste är att din skjorta inte är för tajt i ärmen, för då kommer den rida upp ändå. När du bär kostym ska ungefär 1 cm av manschetten synas utanför kostymens ärm, lite beroende på ställning.

Knappar

Många billigare skjortor görs med knappar i plast. Det är inget direkt fel på dem, men pärlemor är ett starkare och vackrare material. Vissa tillverkare väljer tunn pärlemor, som är lättare att knäppa, medan andra har tjocka knappar i pärlemor. En bra skjorta ska alltid komma med extra knappar, som är bra att spara om du blir av med en.

Handsydda knappar sys ofta med ett särskilt stygn – som kan kallas “kycklingfot” (zampa di gallina) eller lily stitch.Ett tecken på hantverk men ingen garanti att inte tråden kan gå upp. Samma sak gäller för handsydda knapphål.

Knappslå

Det finns ett par olika sätt att konstruera knappslån på en skjorta. Det är mest av akademiskt intresse men kan vara intressant för den som vill veta mer. På en klassisk knappslå är tyget böjt tillbaka så att knappslån ser ut som en remsa av tyg längs med bröstet. Hos en slät eller fransk knappslå (French placket) är den istället invikt så att bröstet blir slätt. Vissa skjortor har en dold knappslå, där knapphålen är placerade under tyget så att knapparna inte syns.

En skjorta där bara en del av bröstet är öppningsbart, så att skjortan får dras över huvudet, kallas popover shirt. Det här faktiskt så skjortor konstruerades fram till för runt 100 år sedan, men idag känns det väldigt avslappnat i stilen – en detalj för en linneskjorta till stranden kanske.

Fickor

Fickor på skjortor inspirerades av armé- och fritidsplagg. I övrigt har skjortor varit ficklösa eftersom de är tänkta att bäras under en kavaj och eventuell väst.

En bra tumregel är att välja ficka till fritidsskjortor och button down-skjortor, och skippa fickan på mer dressade skjortor.

Sömmar

Det finns mycket skrivet om sömmar på skjortor. Låt oss börja med att konstatera att en bra skjorta bör inte spricka i sömmarna, om inte du valt en för liten storlek. Krage och manschetter kommer normalt ha slitits ut långt innan dess. 

Men ska man gå efter boken så ska en välsydda skjorta ha tätsydda stygn, ca 20 per tum, för att hålla tyget på plats. Enkelsydda sidosömmar ger en lite mer elegant stil och är ett tecken på hantverk. Vissa tillverkare förstärker också sina skjortor längst ner i sidosömmarna med en liten tygbit, gusset.

Mönstermatchning

I sömmarna på mönstrade skjortor uppstår problemet att matcha ihop mönstren. Ett tecken på att någon lagt mycket kärlek på skjortan är att mönstren är väl matchade över sömmarna. Det här är inte alltid möjligt med alla mönster och alla sömmar, men en välskräddad skjorta är sydd för att undvika fula felmatchningar av linjer och rutor.

Färdigsydda, måttsydda eller skräddarsydda skjortor?

En gång i tiden var alla skjortor skräddarsydda, antingen av dig själv eller någon annan. Men med industrialiseringen blev det möjligt att serietillverka skjortor och erbjuda större sortiment till lägre priser. Problemet är bara att vi inte alla är stöpta i samma form.

Om du har tur så har du aldrig upplevt problemet med en skjorta som är för kort i ärmarna, eller för smal i midjan. Men för många män – som vet hur en skjorta ska sitta – är det ett problem.

Tips för färdigsydda skjortor

Det första steget är att hitta skjortmärken och modeller som passar för din kropp. Är du smal, välj slim fit. Har du en stor kropp, välj t.ex. amerikanska tillverkare som ofta gör lite mer generösa storlekar. Olika skjortmärken har också olika mått som utgångspunkt – Eton Shirts har t.ex. längre ärmar än en del andra märken. För kostymskjortor finns ibland också möjligheten att få skjortor med extra lång ärm.

Ett annat tips är att hitta en bra skräddare – eller en bra klädbutik – och justera skjortorna. Midjor kan sys in, armar kan kortas mm.

Måttsytt

Om du tröttnar på skjortor som inte passar, eller att springa till skräddaren, så är nästa steg att måttsy. Här anpassas en existerande skjorta till dina mått och önskemål om tyg, krage, knappar, manschett mm. Priset är normalt ett antal hundralappar högre än för samma färdigsydda skjorta – mellan 1500kr och 2000kr – men om du har råd ger det en mycket bättre produkt för lite mer pengar.

Skräddarsytt

När du skräddarsyr en skjorta så gör en skräddare ett helt nytt mönster efter just din kropp. Till exempel kan man då hantera att en axel är högre än den andra, eller en arm längre än den andra – eller bara bygga skjortan exakt efter dina mått och önskemål. Ibland sys först en provskjorta i ett enklare tyg, och när du är nöjd med den så beställer du resten.

Främst är skräddarsytt en lyx, men det är också ett fantastiskt sätt att handla kläder på, där du får interagera direkt med den som gör ditt plagg. Räkna med minst 3000kr och uppåt för skräddarsydda skjortor, beroende på tygval och skräddare, och att du förväntas beställa flera skjortor (ofta t.ex. 4 skjortor) i första beställningen.

Stiltips: Så bär du skjorta

Formellt – till frack och smoking

Klassisk formell skjorta med modern krage: smokingskjorta med stärkt bröst, lösa knappar och dubbelmanschett. Foto: Eton

Till frack och smoking bärs ofta mycket traditionella sorters skjortor, med tydliga drag från andra halvan av 1800-talet när dessa plagg hade sin höjdpunkt. Nedvikta kragar (wing collars), stärkta och plisserade bröst, lösa knappar och dubbelmanschetter är typiska drag hos formella skjortor. 

Men tack vare Hertigen av Windsor är det numera också tillåtet att bära åtminstone smokingen med en skjorta med enkelt skjortbröst och nedvikt krage – alltså en helt vanlig kostymskjorta med dubbelmanschett. Läs mer om smoking, smokingskjortor och klädkod black tie i våra separata guider.

Uppklätt – skjorta till kostym och slips

En skjorta i twill eller poplin med spread collar är ett säkert kort till kostym. Foto: Eton

För jobb och representation är det fortfarande ofta kostym och slips som gäller. Vill du inte bära enfärgat så kan randigt eller rutigt fungera, men i vissa internationella sammanhang kan det vara bäst att play it safe. 

En lagom stor spread collar, enkelmanschett och poplin eller twill från en brittisk eller italiensk tillverkare är en bra startpunkt. Eftersom kostymen och skjortan är omönstrade så väljer vi en slips med lite mer mönster. Tänk på harmonin mellan krage och slips – stor slipsknut kräver stor krage, liten krage kräver en tajt knut.

Välklätt – skjorta utan slips

Välklädd semesterstil signerad modellen Julian Piket. En lite större krage fyller ut tomrummet efter slipsen. Foto: @julianpiket

Vill du bära skjorta utan slips (oavsett om du bär kavaj – men varför skippa ett så trevligt plagg?) så välj gärna en lite större krage.

Ungefär samma konstellation som ovan – spread collar, enkelmanschett och polin eller twill – fortsätter att vara bra startpunkter, men här kan du dra på med färger och enklare mönster. Du kan också välja en button down-krage, särskilt ihop med kavajer i tweed.

Avslappnat

Armand Duplantis i en enkel vit button down-skjorta i oxford från Eton. Foto: Eton

För skjortor till jeans, chinos eller shorts är button down ett perfekt val. Oxford-tyger året runt, linne på sommaren och flanell på vintern passar bra här. Våga experimentera med färger (blått, gult, grönt, rosa) och mönster.

Det går absolut bra med andra kragar och material också men väljer du en för dressad skjorta riskerar du se ut som du rymt från banken. Dubbelmanschett utan kavaj i närheten är absolut förbjudet.

Skjortans historia: Från doldis till diva

En lång historia i det fördolda

Skjortans historia är antagligen lika lång som sömnadens. De första bevarade exemplaren kommer från Egypten och består av rektangulära linnestycken som sytts ihop, med hål för huvud och armar. Vissa hade redan då påsydda ärmar, precis som en modern skjorta.

Blus eller skjorta? Världens äldsta bevarade plagg har ärmar. Foto: UCL Petrie Museum

Under antiken dominerade tunikan – en knälång “skjortklänning”. Allt eftersom civilisationen expanderade norrut uppstod behovet att bära flera lager och bruket att bära en under-tunika eller skjorta i linne blev vanligt.

Porträtt av ung man, ca 1530, av okänd konstnär. Skjortkragen skymtar som dekoration till en annars mycket proper klädsel. Foto: Wikipedia

Skjortan var ursprungligen en underplagg, inte avsett att visa upp om man var en man av bättre ställning. Men i slutet av medeltiden blev det populärt att visa upp delar av skjortan – kragen och manschetterna – under sin jacka. Rika män började dekorera dessa delar med broderier och krås. Under en period växte kragarna till gigantiska proportioner – s.k. pipkragar eller kvarnstenskragar – för att sedan krympa ihop igen. Även manschetterna expanderade och dekorerades, först med band och sedan enkla manschettknappar som hölls ihop av kedjor.

Skjortan blir statussymbol

Med industrialiseringen på 1800-talet blev skjortans betydelse som statussymbol allt mer tydlig. Ännu fanns inga tvättmaskiner: en man i en stärkt vit skjorta signalerade att han inte behövde bli smutsig på sitt jobb och hade råd att hålla sig ren varje dag. Härifrån kommer de amerikanska orden för kontorsarbetare och akademiker – white collar workers och blue collar workers.

Herrstilar från 1890. Stärkta kragar och skjortbröst, samt en liten manschett, är allt som visas upp.

Lösningen ska ha uppfunnits av Hannah Montague, en hemmafru i Troy, New York. Hon ska ha tröttnat på att tröttna sin klädintresserade men hårt arbetande mans skjortor, och klippt av kragarna från hans skjorta så att de kunde tvättas separat. Fru Montagues uppfinning skulle leda till grundandet av en kragindustri i Troy, “Collar City”. Idag finns det här konceptet bara på frackskjortor, men det var länge standard. Genom vita, stärkta kragar, manschetter och skjortbröst kunde män se bra ut under hela dagen.

En annan uppfinning vid den här tiden var dubbelmanschetten – den dubbelvikta manschetten som knäpps med en manschettknapp. Det ska ha varit Alexander Dumas böcker om greven av Monte Cristo och musketörerna som skapade trenden med den tillbakavikta manschetten. Det gav i sin tur upphov till en boom för manschettknappen, som dessutom blivit mycket enklare att tillverka med nya maskiner som uppfanns under slutet av 1800-talet.

Reklam för löstagbara kragar från Arrow Collars (från Troy) ca 1914. Nu börjar mönster synas, och mannen till höger bär inte ens en kavaj.

Skjortor var vid den här tiden fortfarande underplagg, långt ifrån moderna skjortor. De var långa – till låret eller längre – och vida, och avsedda att dra över huvudet. Kragarna var hårt stärkta. Vissa ska till och med varit så hårda att män som somnade ska ha skurit sig på dem, vilket gav upphov till öknamnet “fadermördare”. Kragar kunde bäras med såväl kanten uppåt som nedåt. Brittiska premiärministern William Gladstone ska ha populariserat den variant vi idag ofta associerar med smoking, wing collar, där de vassa kanterna pressats nedåt för att inte sticka halsen.

1900-talet: Den moderna skjortan föds

Men förändringen var på väg. 

En ny generation av unga män gjorde uppror mot deras fäders strikta och hårda kläder. Prinsen av Wales, den blivande Edward VIII, var en av ledarna. Han förespråkade inte bara mjuka kragar utan även användandet av mönster och färger. Färg var något som tidigare främst använts av arbetarklassen, eftersom det dolde smuts och fläckar.

Prinsen av Wales (Edward VIII) i den skjortkrage han hjälpte till att popularisera.

Även skjortans konstruktion förändrades. Button down-skjortan skapades av Brooks Brothers 1896, efter att det anrika märkets ägare råkat besöka en polomatch i England och sett spelarna knäppa fast sina kragar med knappar för att hindra dem från att fladdra i vinden. Prinsen av Wales lät Hawes & Curtis designa en annan nymodighet – Windsor-kragen eller spread collar – för att ge mer utrymme till sina stora slipsknutar.

Skjortorna fick äntligen också knappslåar som gick hela vägen ner. Hela tiden fram till 1900-talet hade skjortan varit avsedd att dra över huvudet, men nu kunde män välja ett mer civiliserat sätt att klä på sig.

Skjortrevolutionen

Den slutgiltiga revolutionen kom efter andra världskriget. De två världskrigen hade fått män att tröttna på stela och uniformslika kläder. Dessutom hade tygransoneringen avsevärt krympt och förenklat skjortan och andra plagg. Västen blev allt mindre vanlig, vilket gjorde att skjortan kunde spela en större roll. En mjuk skjorta med klassisk nedvikt krage eller button down-krage blev det nya normala när en ny generation unga män köpte sina första kläder.

JFK i klasssisk Ivy League – button down-rage med smal slipsknut.

Massproduktion, nya material och tillgången till tvättmaskiner skapade en revolution i skjortindustrin. Män (och deras fruar) köpte skjortor som aldrig förr – från att ha sytt själva eller gått till sömmerskor blev nu färdigsydda konfektionsskjortor vanliga. Kragarna och manschetterna behövde inte längre tvättas separat utan fästes tillbaka på skjortan. 

På 1960- och 1970-talet exploderade mönster och designer, pådrivet av modedesigners som utmanade varenda konvention som fanns kvar. Kragar krympte på 1960-talet för att sedan explodera på 1970-talet. Det experimenterades också friskt med de nyuppfunna syntetmaterialen.

Stilikonen Agnelli i en maffig krage, med ena knappen medvetet lämnad oknäppt.

Från att ha kunnat förlita sig på den vita färgen som en statussymbol, var det istället passformen och tyget som blev nya statussymboler. Skräddarsydda skjortor – som en gång varit normen – blev nu en ny statussymbol, och passform, konstruktion och tygval blev sättet vi bedömde en skjortas kvalitéer.

Skjortan hade gått från doldis till front row på bara hundra år. Men dess plats som statussymbol fanns kvar.

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *