Herrskor. Hur kan något så enkelt som det vi sätter på fötterna bli så komplext?
En guide till herrskor är något Gentlemannaguiden alltid har saknat. Det har inte berott på att vi inte ville skriva om det, utan snarare om att ämnet är så komplext. Stilforum på Internet är fulla av trådar där varje skotillverkares hantverk vägs mot andra i en djungel av terminologi, varumärken, skomodeller och bra och dåliga råd.
I den här guiden guidar vi en modern gentleman till herrskornas komplexa värld med målet att ge dig en bra allmänbildning i ämnet – viktiga skomodeller, bra märken, kloka köpråd, några stiltips och en gnutta historia.
För den som är intresserad av detaljerna kommer vi att släppa ett stort antal djupdykningar på ämnet snygga herrskor under de närmaste veckorna och månaderna. Så sparka av dig skorna, glid ner i soffan och hugg in.
Innehållsförteckning
Fem modeller av herrskor du alltid behöver
Om du någonsin besökt en riktig skobutik, t.ex. en av Crockett & Jones butiker i London, så vet du hur många skomodeller det finns. När använder man dem och hur många skor behöver man egentligen? Här är fem kategorier av skor som du bör ha åtminstone en av varje från i din skogarderob.
Lågskor
Lågskorna (dress shoes) är de formella skorna som bärs med kostym. Det här är antagligen det första paret riktiga herrskor du kommer köpa i livet, och köper du rätt kan du ha med dig dem i många decennier.
Lågskor kan delas in efter sin konstruktion i oxford och derby (eller balmorals resp. bluchers som amerikanerna säger). Skillnaden sitter i hur snörningen är konstruerad. En oxford har en sluten snörning där hålen sitter rakt in i lädret på skons ovansida, medan en derby snöras via två “vingar” som sitter ovanpå och ovanför, s.k. öppen snörning.
Många människor i din omgivning kommer inte märka det eller bry sig, men en oxford ser mer traditionell och formell ut än en derby och passar därför till mörk kostym. En derby å andra sidan ser mer modern ut och trivs med ett mycket större utbud av kläder, som jeans och chinos.
En mer ovanlig variant av lågsko är munkskon, som knäpps med ett spänne. Den här modellen kan se fantastiskt snygg ut, men det är överkurs och passar bäst för den som vill skapa lite variation i en större skogarderob.
Brogue är inte en skomodell – ett vanligt missförstånd – utan en dekorativa sömmar som görs av perforerat läder, och som går att hitta på både derbys, oxfords och kängor. Dekorationen gör skon mindre formell och associeras ofta med brittiskt country life. I vår svenska vardag är det ett välklätt val till t.ex. jeans.
Loafers
Loafers är visserligen också lågskor, men utan snörning. Konceptet har funnits länge, men blev riktigt stort på 1900-talet när det anammades av studenter på amerikanska Ivy League-universitet och semestrande rika turister kring Medelhavet. Skillnaden mot en mockasin är att en loafer normalt sett har en sula, och därmed är en mer dressad sko.
De två grundläggande modellerna är penny loafers, dekorerade med ett band över foten, och tassel loafers, som har tofsar. Den osäkre väljer en penny loafer först, som är mer diskret och lätt att matcha. Ursprungligen gjordes loafers i skinn, men även brun mocka är mycket snyggt.
Du kan tänka på loafers som en stilren ersättare till sneakers (ja, vi vet – det borde vara tvärtom, men idag är många uppvuxna med sneakers först!), men också som den perfekta skon sommartid till en kostym. Det finns en anledning att italienarna älskar loafers.
Kängor
I svenskt klimat kommer du inte kunna bära lågskor året runt. Men kängor behöver inte betyda militärkängor – det finns snygga kängor som utan problem kan bäras till kostym.
De grundläggande typerna av kängor är chukka boots, i princip är höga varianter av klassiska lågskor, chelsea boots, som har en elastisk sida, samt snörkängor. Desert boots är en viss typ av chukka med sula i crepegummi som passar bäst under varmare årstider.
När du väljer kängor, tänk på att det inte omedelbart betyder att de tål vatten och snö. En sko med lädersula kommer ta stryk i regn och slask, oavsett hur tuff den ser ut. Den kommer också vara väldigt hal. För vintern passar därför kängor med gummisula – den elegantare studded sole (ofta kallad Dainite sole efter varumärket) eller den grövre commando sole – ofta bäst.
En bra startpunkt är en chukka boot eller chelsea boot i mörkbrun läder eller mocka, som kommer fungera med de flesta typer av höst- och vinterkläder.
Sneakers
“Kan sneakers placeras på en lista över klassiska herrskor?!” hör jag skokännaren ropa. Ja. En gång i tiden var sneakers gympaskor med billig konstruktion. Idag görs vissa sneakers med nästan samma ambitionsnivå som ett par klassiska herrskor.
Minimalistiska vita sneakers eller läder/mocka-sneakers fungerar utmärkt till många klädstilar utom de mest formella, som en kostym. Se bara till att välja snygga sneakers av bra kvalitet och sköta dem bra.
Sommarskor
Många skor gör sig bäst, eller bara bra, sommartid. I den här inte särskilt sammanhängande kategorin placerar vi t.ex. mockasiner, sandaler (i läder eller mocka, inte plast!), espadriller, car shoes och seglarskor.
Det här är skor du kommer att behöva, inte minst för att inte förstöra dina andra skor, eller se ut som du rymt från kontoret en solig sommardag. Bäst gör sig de här skorna på stranden eller längs med strandpromenaden. Ta inte med dem till kontoret, och bär dem inte till kostym, så kommer det gå bra.
Köpråd: Så hittar du snygga herrskor
Skogarderoben – hur många skor behöver jag?
Tänk på dina skor som en garderob snarare än enskilda skor. Du kommer behöva en uppsättning skor för olika behov, och gärna ett par alternativ för samma situation så att du inte använder samma skor två dagar i rad.
En bra utgångspunkt är runt 10 par herrskor. Börja med att välja en av varje från kategorierna ovan, t.ex.
- en svart oxford för formella sammanhang
- ett par loafers i mörkbrun mocka för årets varmare halva
- ett par bruna Chelsea boots till vintern
- ett par snygga vita sneakers (här räknar vi inte in vardagsskor eller träningsskor)
- ett par espadriller till semestern
Lägg sedan till något kompletterande och blanda utifrån livsstil, t.ex. en brun derbysko, några loafers, sneakers och seglarskor eller car shoes för varmare dagar, ett par mer dressade kängor och ett par lädersandaler för stranden. Naturligtvis handlar mycket om ditt liv och dina behov – bär du kostym dagligen kommer du behöva (ha förmånen att få äga) mycket fler lågskor.
Skons konstruktion
Det finns tre grundläggande sätt att sätta ihop en sula och skons ovanläder eller ovansida: limma, sy, eller använda en rand (welt).
Limma är det billigaste och det sämsta från hållbarhetsperspektiv – du kommer inte kunna sula om skorna om sulan slits ut, och limmet kommer för eller senare (ofta förr) att lossna. Om en tillverkare limmar skorna så är det ofta ett tecken på att man snålat på resten av skon också.
Att sy fast sulan kallas med ett finare ord Blake-konstruktion eller att skon är durksydd. Yttersulan sys helt sonika fast underifrån med stygn (durksömmen) från en särskild maskin. Det här är enkelt, kräver ingen särskild konstruktion och ger en mjuk och böjlig sko. Nackdelen är att stygnen punkterar yttersulan och i hålen kan vattnet sippra in. Även om det går att byta sula så gör också håltagningen att skons inre gradvis förstörs, och till slut kommer det inte gå att sula om fler gånger. Blake-konstruerade skor är ett godkänt men inte perfekt alternativ, bara du inte betalar för mycket för dem.
Det bästa sättet att fästa en sula är att använda en s.k. rand eller welt på engelska. Randen sys fast i ovanlädret och sedan sys yttersulan fast i randen. Resultatet är en vattentät och tålig konstruktion som kan sulas om många gånger. Rätt skött kan en randsydd herrsko vara många decennier. Enda nackdelen är att skon blir lite fastare, så att den måste gås in, och något klumpigare (inget du kommer tänka på) än en sko med Blake-konstruktion. Å andra sidan kräver konstruktionen att utrymmet mellan sulan och skon fylls med kork, vilket skapar en struktur som formar sig efter foten, och gör skorna mer bekväma över tid än andra skor. På de finaste skorna görs randningen för hand, hand welted, och annars kallas det Goodyear welted efter uppfinnaren av maskinen. Det finns också andra randsydda varianter som Norwegian welt / storm welt och Veldtschoen som ger ännu mer vattentäta konstruktioner.
En bra utgångspunkt är att välja randsydd konstruktion på alla din klassiska lågskor och kängor. Tänk bara på att randen runt skons sidor inte säkert visar att en sko är randsydd. Många tillverkare fuskar genom att lägga till dekorativa sömmar med stygn eller plast, men som inte fyller någon funktion. Du måste antingen inspektera noggrannare eller helt enkelt fråga om skon är randsydd. När det gäller andra typer av skor som sneakers och sommarmodeller så handlar konstruktionen mer om hantverk än teknik – här är tillverkaren det som borgar för kvalitet.
Material
Bra skor är gjorda i läder eller mocka. Materialet ska helst vara s.k. full grain, vilket betyder att man använt hela lädret och inte bara ett lager av det, s.k. top grain. Det finns naturligtvis fler dimensioner av läderkvalité också, vilket naturligtvis är svårt för en lekman att bedöma. Välj ett pålitligt märke så kan du förvänta dig ett bra läder. Genom att vaxa eller olja lädret får man kvalitéer som är mer vattentåliga.
Patentläder är en behandling (i princip en inplastning) av lädret, uppfunnet för att hålla skorna glänsande utan skoputs. Idag används de främst till formella skor, som ett par oxfords i patentläder till en smoking.
Cordovan är ett annat ovanligt material, gjort från hästhudar, som ofta kostar mer men ger väldigt slitstarka skor.
När det gäller sulorna är utgångspunkten en sula i läder. Sulor av billigt gummi, plastmaterial etc är normalt sett ett dåligt tecken på lågskor. En lädersula är dock känslig, bäst lämpad för kontor och storstäder, och många tillverkare erbjuder slitsulor eller city soles som fästs på sulan som skydd. I Sverige där vi har en förkärlek för att hälla sand och grus på gatorna så är det en bra investering. Till kängor och grova skor för höst och vinter kan sulor i s.k. Dainite eller Vibram (slitstarka gummiblandningar) och Commando soles med mönster vara bra för vattentålighet och bättre grepp.
Storlekar och läster
En klassisk herrsko har inte bara ett mått, utan tre viktiga dimensioner. Läst, längd och bredd.
För det första används olika läster, alltså förlagor av fötter, när man gör herrskor. Finare tillverkare har ofta flera läster som kan vara ganska olika till formen, från smala till breda. Så att du har en storlek i en läst betyder inte att du har samma storlek, eller passar alls, i en annan läst från samma skomärke.
När det gäller skostorleken så är det ju bara en indikation på skons längd, ingen exakt vetenskap. Som de flesta vet finns det europeiska skostorlekar, brittiska och amerikanska skostorlekar.
Den europeiska skostorleken anger lästens längd i 2/3-cm. För att få lite utrymme mellan tårna och lädret behövs ca 2 storlekar (1,3 cm) mer utrymme än häl till tå, så det korrekta sättet är att ta din fots längd gånger 1,5 (eller delat med 2/3) + 2. Mäter din fot t.ex. 28 cm har du skostorlek 44.
I Storbritannien och USA mäter man istället lästen i 1/3 tum, s.k. barleycorns, men mätt från olika utgångspunkter. Storlek noll i Storbritannien är 8 1/3 tum. Ja, vi är allvarliga. Så en sko byggd från en 11 tum lång läst har storlek 8 (8 * 1/3 = 2 2/3). Med 2 barleycorns utrymme för tårna är den rätta formeln din fots längd (i tum) gånger 3 – 23. Mäter din fot 11 tum har du skostorlek 10. För att få din amerikanska skostorlek plussar du på 1, dvs. skostorlek 11 i fallet ovan.
Eftersom inte alla tillverkare är så stringenta så bör man dock alltid kolla storlekstabeller om de finns tillgängliga.
Det sista att ta hänsyn är vidden. Det finns ett antal olika system här också, men det viktigaste att veta är att “högre” bokstäver betyder bredare sko. Det normala är antingen D, E eller F, så upplever du t.ex. att vidd E är för smal så se om det finns en F (eller ibland EE).
Skoskötsel
Skoskötsel är ett ämne för sig, så vi nöjer oss med att lista våra tre mest grundläggande tips för att se till att dina snygga herrskor förblir just det:
- Välj sko efter väder: Det snabbaste sättet att förstöra skor är att välja fel skor efter vädret. Regn och slask fördärvar snabbt ett par fina herrskor, särskilt s.k. saltränder är väldigt fula och jobbiga att bli av med. På sommaren är fotsvett, för att du använder för varma skor, det största problemet.
Skydda dina skor. På vintern gör du det genom att välja tåliga skor eller använda galoscher (gummiskydd), impregnera dem väl och torka dem noggrant om de blir blöta. På sommaren, välj tunnare skor som loafers, använd fotdeoderant eller no show socks som dessa som absorberar fukt och låt skorna torka om du blivit svettig i dem. - Ge dina skor lite kärlek: Putsa dina skor med jämna mellanrum så blir de både snygga och håller bättre. Fina skor förtjänar fina produkter – franska Saphir är ett utmärkt märke för skovårdsprodukter för herrskor.
Köp ett set med borstar, putsdukar, skokrämer och impregneringsspray – det är värt det! En fin whisky och lite skovård är faktiskt inte så jobbigt. Hur ofta du behöver sköta dina skor beror på hur ofta du använder dem, men glöm inte att även skor som står i garderoben torkar ut till slut så se till att ge alla skorna en runda per säsong.
Även för sneakers finns särskilda medel, som t.ex. dessa rengöringsdukar för sneakers från Jason Markk. - Rotera dina skor: Skor mår precis som människor bra av lite vila efter en hård dags arbete. När du använt skorna för dagen, se först till att dom är torra. Fyll dem annars med hushållspapper och placera dem någonstans lagom varmt och torrt. Sätt sedan i ett par skoblock så att skorna behåller formen. Välj ett par andra skor nästa dag och låt gårdagens skor återhämta sig. Skoblock ska vara i trä, t.ex. cedar – inte plast!
Skotillverkare – en översikt
Var hittar man snygga herrskor av hög kvalitet? Det finns naturligtvis en uppsjö av skotillverkare, och vi har ingen möjlighet att gå igenom alla för sig. Istället har vi valt att dela in världen av skor i ett antalet grupperingar. Generellt sett får du bättre skor ju “högre upp” du går i den här pyramiden, men inte alla har råd att lägga så mycket pengar på ett par skor.
Skräddarsydda skor
Eller borde det kanske kallas skomakargjorda skor istället? Bespoke shoes innebär att skomakaren gör en modell – läst – av din fot i trä genom individuell måttagning och sedan bygger skon helt efter din anatomi. Lästen sparas och blir utgångspunkten för dina framtida beställningar.
Det här är naturligtvis en fantastisk produkt, som både ger dig möjlighet att påverka skons utformning och få en sko som sitter perfekt på foten. Enda problemet är att priserna ofta går från 50.000 kr och uppåt hos de mest välkända namnen och ett par tiotusen kronor hos skomakare i billigare länder.
Blanda inte ihop skräddarsydda och måttsydda (made-to-measure) skor. Made to measure innebär att skon görs så nära din mått det går, från en existerande modell, men inte efter en personlig läst. Resultatet är att made-to-measure ofta är mycket billigare än bespoke – ibland bara lite dyrare än vad en färdig sko från samma tillverkare skulle kosta. Det här kan vara ett alternativ om du vill och har råd med fina skor, men inte riktigt hittar rätt i storlekarna.
Premium-märken
Bland skor som säljs i butik, s.k. ready to wear (RTW), finns en hierarki som kan debatteras i timmar på skoforum. Klart är att den översta hyllan börjar någonstans norr om 5.000kr per par, och stiger uppåt 20.000kr per par. Vi talar då om skor från skomärken – naturligtvis finns det också mycket dyra skor från modemärken, men vars kvalitet inte alls matchar prisnivån.
För den prislappen ska du förvänta dig randsydda skor i läder av högsta kvalitet, och med en mycket elegant finish både på ovanlädret och sulan. Skorna bör ha producerats av märkets egna hantverkare vid en egen fabrik.
De märken som ofta rankas högst och kostar därefter är Edward Green, John Lobb och Gaziano & Girling – samtliga från England. Förvirrande nog finns ytterligare ett John Lobb med huvudkontor i Paris (johnlobb.com), som ägs av Hermés, med liknande priser men lite mer fokus på mode. Andra namn som kan komma upp är brittiska Church’s, som dock hamnat i problem sedan man höjt priserna kraftigt, och franska Corthay och Aubercy med sina utpräglat franska modeller med långa tår.
Snäppet under i pris (på rätt sida 10.000kr) men fortfarande fantastisk kvalitet finns namn som Crockett & Jones, George Cleverley, Trickers, Alden, Carmina, Enzo Bonafé, Vass, Ed Meier mfl. Prisskillnaden handlar om detaljer i finishen och hade du inte vetat att Edward Green fanns skulle du aldrig vara missnöjd med något av dessa tillverkare. Om vi ska välja ut ett märke så skulle det vara Crockett & Jones, för att de har hög kvalitet, stort sortiment, gott om återförsäljare och har stått sig väldigt konsekvent över åren. Men mycket här handlar om tycke och smak.
Kvalitetsmärken
Inte alla kan eller vill betala 5.000kr för ett par herrskor. Det är dock viktigt att förstå att du får vad du betalar för. Skor gjorda för hand i USA och Västeuropa kommer att kosta tusentals kronor. Det enda sättet att få ner priset är antingen att sänka kvaliteten på material och hantverk, eller hitta billigare arbetskraft.
I kategorin kvalitetsmärken finns bolagen som valt det senare. De gör fortfarande skor av hög kvalitet men i länder med lägre löner, som Spanien och Portugal i Europa. Skorna tillverkas inte sällan av skofabriker som arbetar med många olika kunder. Konstruktionen är naturligtvis lite enklare och finishen inte lika perfekt, men för 2.000 kr kan man ändå hitta väldigt bra skor.
Det finns hundratals märken i det här segmentet. I Storbritannien finns många varumärken med produktion runt Northampton, t.ex. Loake och Barker. I Amerika finns t.ex. Allen Edmonds och Cobbler Union. I Spanien finns Yanko och TLB, för att nämna några. De flesta av våra svenska kvalitetsmärken – Myrqvist, Morjas och Skolyx – liksom Oscar Jacobsons skor passar in här, då deras randsydda skor tillverkas i Spanien eller Portugal.
Allt annat
När du går under ca 2.000kr för ett par klassiska herrskor kan du inte längre förvänta dig bra kvalitet. Du kommer antingen att få ett par skor som inte randsydda, utan i värsta fall limmade, eller ett par skor tillverkade av oerfaren arbetskraft. Undantaget är enklare skor som sandaler, espadriller och sneakers (särskilt i canvas) som självklart är mycket billigare att tillverka.
Resultatet kommer vara att du kommer vilja eller behöva köpa ett par nya skor snart igen. Dessutom kommer dina nya skor att åldras snabbt så att de inte kommer vara särskilt snygga ens när de fortfarande är nya. Använd istället reor för att hitta bra köp, eller köp helt enkelt färre men bättre skor.
Stiltips
Att ge stiltips för en hel kategori av kläder är naturligtvis helt hopplöst. Men vi vill ändå peka ut några grunder i hur man kombinerar skomodeller med kläder.
Uppklätt
Ett par oxford-skor av hög kvalitet är den enklaste matchningen till en kostym med slips. Exempel på användningsområden är dop, bröllop eller finare fest. För den som arbetar på bank, advokatbyrå eller konsultbolag är det en kontorssko.
Svart ger dig mest flexibilitet – svarta skor går bra med grått, brunt och mörkblå nyanser på kostymen, och kan också bäras med kavaj och mörka jeans.
Till vintern kan man byta oxfords mot ett par kängor, men tänk på att inte välja en för grov sko. En Chelsea boot är ett utmärkt val, som genom sin brist på snörning ger ett väldigt rent intryck på foten.
Bär skorna med tunna strumpor, normalt sett i ton med kostym och sko. Strumporna ska vara långa nog att täcka vaden utan att huden glipar fram när du sitter ner. Glöm inte att ge skorna en snabb putsning innan du bär dem. Har du bälte så matchar du även det i ton med skorna.
Välklätt
Inte alla har förmånen att bära kostym dagligen, och då kan ett par svarta oxfords bli för formellt.
Två bra sätt att variera sig är att gå ner ett snäpp i skomodell, till en derby eller snygg loafer, eller att variera färg och material. En sko i mocka eller brunt läder, eller med ett brogue-mönster, gör din klädsel välklädd utan att vara överklädd.
På vintern är t.ex. ett par snörade boots i mocka ett utmärkt val, som passar bra till jeans, uddabyxor och chinos.
I vardagen
På helgen är ett par sneakers ett utmärkt val. Vi har all respekt för de som nördat ner sig i moderna designersneakers, men för de flesta män passar ett par minimalistiska vita eller lädersneakers bäst. Ett mer välklätt alternativ är ett par loafers i t.ex. mocka.
Strumpor bärs efter säsong. Vid kallt väder, använd strumpor – det ser bara dumt ut att gå socklös då och du kommer känna dig dum när du går runt barfota i någons hem i december. På sommaren, använd fotdeoderant och avstå strumpor, eller välj ett par no show socks.
På stranden
Inget ont om sandaler, allt handlar om sammanhanget. Ska du verkligen gå till stranden och bada så är tålösa skor som sandaler och flip flops ett praktiskt val – de håller foten sval och det är lätt att få ut sanden.
Men om du tänker dig en lunch på en trevlig restaurang vid stranden, eller en promenad bland butikerna, så hoppa över sandalerna. Täckta skor som loafers, mockasiner, espadriller, bilskor och seglarskor är alla skomodeller som är tillräckligt svala men mycket snyggare. Canvassneakers kan fungera som undantagsfall men de blir aldrig lika snygga, och dessutom snabbt smutsiga.
Herrskornas historia
Sandalerna och mockasinernas tid
Det finns en viss ironi i att de skor som vissa gentlemän idag undviker är de som har mest tradition: sandalerna.
Riktigt när och hur människor började bära skor går inte säkert att veta, eftersom skorna var gjorda av naturmaterial som brutits ned över åren. Baserat på våra fötters anatomi har människor i alla fall burit enkla skor i tiotusentals år.
De äldsta sandalerna som hittats är ca 10.000 år gamla, tillverkade av malörtsfiber som tvinnats till rep – ungefär som på ett par espadriller. För 5.000 år sedan bar folk i Armenien skor av ihopsytt skinn, stoppade med gräs för att ge lite isolering. Idag hade dessa skor kallats mockasiner – de saknade sula och bestod av ett stycke hud som man vikt runt foten och sytt ihop på ovansidan.
Under antiken dominerades civilisationen av kulturer i varma länder, och därför dominerade sandaler. I antikens rom utvecklades en hel uppsättning olika modeller för olika syften, från militärsandalerna caligae (det vi ibland kallar gladiatorsandaler) till de täckta men ventilerade läderskorna calcei.
Långa, breda och höga skor på Medeltiden
Under medeltiden skapades de första skråen för skomakare, och yrket var mycket tydligt reglerat. I England skilde man t.ex. på cordwainers (en förvanskning av Cordoba, som var känt för att göra det bästa skinnet) som gjorde nya skor, och cobblers som reparerade skor.
Skor var statussymboler och skomakarna hade inget mot att spä på detta. Under medeltiden sågs ett antal olika eror av experimenterande med skons form, som oftast slutade i bannor och förmaningar om att “nu har modet gått för långt”.
Poulaines var skor med spetsiga tår med inslag av fallossymbolik, som kom att bli allt längre till de blev löjligt och opraktiskt långa. Footbags var breda skor, som tog vid under högmedeltiden, och som även de blev bredare och bredare. På grund av bristen på hygien och gummistövlar experimenterades också friskt med olika typer av platåskor, som kunde lyfta gentlemän och -kvinnor över smuts och lera på gatorna.
Tack vare skomakarna utvecklades också skons konstruktion. Ursprungligen hade skor sytts ut-och-in, som en balettsko eller mockasin, men nu började man sy på yttersulor på ovanlädret precis som en modern sko.
Högklackade skor, knästövlar och strumpbyxor
Det är tydligt när man studerar skornas historia att skomodet är allt annat än tidlöst. Under långa perioder bar män skor som mer liknar moderna damskor än herrskor. Skorna var en statussymbol, där opraktiska och vackert dekorerade skor visade att man var rik nog att inte behöva smutsa ned sig.
Under 1500-talet blev klackskon högsta mode. Troligen var det inspiration från Mellanöstern, där män burit skor med klack länge för att rida bättre. Klackens ursprungliga funktion var att hålla stigbygeln på plats när man red. Klackskorna kombinerades ofta med vackert mönstrade strumpbyxor.
Det blev också populärt att dekorera skorna, med små band, blommor och mönstrat tyg. Senare kom juvelbeklädda spännen att bli populärt. S.k. opera pumps, dekorerade lågskor som ibland bärs till smoking, frack och andra väldigt formella sammanhang är nog den enda skomodellen från den här tiden som kan sägas finnas kvar i bruk bland män.
Även stövlarna var höga och hade nog idag associerats mer med dammode, även om en del stövlar var ganska grova i materialet. Stövlar användes mest för utomhusbruk vid ridning, och funktion var viktigare än form.
Det eleganta och pråliga skomodet hade sin höjdpunkt när Ludvig XIV trippade runt i sina högklackade sandaler med röda klackar. Efter franska revolutionen blev prålighet något negativt, och i England skapade den tidiga influencern Beau Brummel ett mycket mer tillbakahållet herrmode.
1800-talet: Den moderna herrskons födelse
1800-talets stora krig satte istället fokus på militärmodet. Skorna blev praktiska och hållbara. Lädret skulle vara svart och välpolerat. Två tongivande modeller var Blücher-stöveln (en stövelvariant av det vi kallar derby) som med sin öppna snörning var lätt att dra på, och Wellington-stöveln, det vi idag skulle kalla en ridstöveln.
Men inte alla uppskattade de långa stövlarna och snart kortades stövlarna ner till vaden. En modell kallades Oxonians eller Oxford-stövel, därför att den var populär i universitetsstaden Oxford, och kom senare att få ge namn till de klassiska herrskorna oxfords. I mitten av 1800-talet var de skomodeller som idag skulle kallas herrskor vanligt förekommande, och en sko från senare halvan av 1800-talet är närmast identisk med en välgjord herrsko idag. Modet växlade från spetsiga till fyrkantiga former på tån.
Under 1800-talet gjordes också stora industriella framsteg. Singer, Blake och Goodyear uppfann maskiner som gjorde att tillverkningen av randsydda skor kunde tillverkas industriellt. Skor gick från att göras för hand av skomakare till att tillverkas i stora fabriker, på platser som Northampton, Brooklyn och Philadelphia. Skorna såldes sedan i skobutiker, vilket ställde krav på standardisering av modeller och storlekar.
Nya material från den här tiden var t.ex. mocka, gummi och patentläder. Broguemönster blev också populära, inspirerat av gaeliska skor med hål i för att vätan skulle rinna ut igen.
1900-talet: Skomodet återföds
Under 1900-talet hände egentligen inte mycket inom klassiska herrskor. En välklädd man idag skulle kunna lånat ett par skor burna av en gentleman från 1900-talets början utan att någon reagerat (utom möjligen på det utmärkta hantverket).
1900-talet var framför allt skomodets era. Flera nya modeller som munkskor, Chelsea-boots och de tvåfärgade co-respondents skapades av uppfinningsrika marknadsförare. Fritidsskor som espadriller och sandaler kom att bli mode när en hälsosam och aktiv livsstil blev det nya idealet. Kängor gick från att vara standard för män till att bli något rebelliskt, när överskottslager sålde ut gammal militärutrustning efter andra världskriget.
Redan på 1800-talet hade det börjat bli stor skillnad på herr- och damskor, och på 1900-talet gick utvecklingen åt helt olika håll. Damskorna präglades mycket av modeskapare, som Dior och Ferragamo, medan herrskorna förblev mer konservativa.
2000-talet: Sneakerns era
Det kanske största skiftet inom herrskor på 200 år skedde i slutet av 1900-talet. Sneakern hade uppfunnits redan i slutet av 1800-talet, men ursprungligen var det skor för träning och inget annat.
Först på 1970-talet kom smarta marknadsförare som Nike och Adidas på hur man skulle positionera skon som en livsstilsprodukt istället, och artister och idrottsmän blev nya modeikonerna. På 90-talet slog sneakers igenom på riktigt, inte minst tack vare basketen och dess koppling till musiken. Nikes samarbete med Michael Jordan och Adidas samarbete med runDMC är exempel på hur man aktivt arbetade med att ompositionera sneakern till en ny statussymbol.
På 2000-talet började sneakermärkena samarbeta med modeskapare. Skosamlande sneakerheads, exklusiva modellsläpp och sociala medier skapade en helt unik subkultur kring en enda skomodell. Även klassiska herrskomärken anpassade sig långsamt, och började göra lädersneakers av hög kvalitet som ett komplement till sina traditionella skomodeller,
Sneakern är utan tvekan det största som hänt inom herrskor på nära 200 år, vare sig man vill eller inte. Kommer de fortsätta sin segersvit i mannens garderob?